Upp till bevis för Haagtribunalen

Till slut, efter mer än 15 år, har man alltså lyckats finna och gripa Ratko Mladić, den bosnienserbiske överbefälhavaren under Bosnienkriget 1992–95, ansvarig bland annat för Srebrenicamassakern.

Gripandet är säkerligen av största vikt för försoningsprocessen på Balkan. Han var den siste av de jugoslaviska krigens huvudsakliga förbrytare på fri fot – nästan tio år har gått sedan Slobodan Milošević åtalades och greps för brott mot mänskligheten av Haagtribunalen (han hann dock avlida innan rättegångarna avslutats, 2006), medan Mladićs kumpan Radovan Karadžić utlämnades till samma instans 2008.

Flera år efter kriget råder fortfarande urgamla maktstrukturer på Balkan, blandade med folkliga offermyter, konstaterade Richard Swartz i understreckaren ”Balkan fast i militärens och mytens makt” (14/6 2005), vilket han såg som en förklaring till att Mladić och Karadžić då ännu inte utlämnats.

I en understreckare 2007, ”Endast rättvisa kan ge hållbar försoning”, skrev Joakim Molander om vikten av att Karadžić och Mladić ställs inför rätta för att en försoningsprocess mellan folken i Bosnien och Hercegovina ska kunna påbörjas.

Nu är det med andra ord upp till bevis för Haagtribunalen (Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien, ICTY), som upprättades 1993 av FN:s säkerhetsråd – inspirerat av andra världskrigets Nürnbergrättegångar – som ett sätt att på basen av internationell straffrätt utkräva ansvar för krigsförbrytelser.

Tribunalen har dock omgetts av såväl skepsis som befogad kritik genom åren. I understreckaren ”Srebrenica, ett misslyckande för tribunalen” (11/7 2005) redogjorde Agneta Bohman för svårigheterna att nå upp till de förväntningar som tynger tribunaler av denna typ.

Läs även fler understreckare om Balkankrigen och deras efterspel:

* ”På Balkan gäller segra och besegra”

* ”Europeiska värden slår inte rot på Balkan”

* ”Balkankrigen belysta av serbiska källor”

* ”Landet med fjorton regeringar”

* ”På Balkan gick alla medier i takt”

Grattis Thure och Stig!

Samfundet De Nio beslutade i dag att utdela ett Särskilt Pris på 200 000 kronor vardera till två lärdomsgiganter som SvD:s läsare under ett halvt sekel haft förmånen att följa: Thure Stenström och Stig Strömholm.

Litteraturprofessor em Thure Stenström och civilrättsprofessor em Stig Strömholm, båda tidigare verksamma vid Uppsala universitet, har bland mycket annat utmärkt sig även som streckarskribenter av stora mått: Stenström skrev sin första understreckare (”Kierkegaard och eftervärlden”) den 5 maj 1963, och har sedan dess hunnit med ytterligare 234 (senast ”Bach fyllde faten med hjälp av kantaten” 27/2 2011), medan Strömholm streckardebuterade för mer än 50 år sedan, under rubriken ”Encyklopedi med idéer” (22/8 1960); hans senaste, ”Kung Arturs bana ett öde för gudar”, var hans  337:e!

Med bara ett klick kan man botanisera bland dessa veteraners understreckare från det senaste decenniet här på svd.se:

* Thure Stenström
* Stig Strömholm

Arkadij Vaksberg död

I morse kom det dystra beskedet att den ryske journalisten och mångårige SvD-medarbetaren Arkadij Vaksberg efter en tids sjukdom i går avlidit på Sklifosovskijinstitutet i Moskva.

Arkadij Vaksberg föddes den 11 november 1927  i Novosibirsk i dåvarande Sovjetunionen, tog en doktorsexamen i juridik vid Moskvauniversitetet och arbetade som advokat fram till 1973. Därefter var han framför allt verksam som journalist, från 1996 som korrespondent i Paris där han bosatte sig. Han hann även skriva ett fyrtiotal böcker om rysk politik – senast på svenska kom ”Giftlaboratoriet. Från Lenin till Putin – 90 år av politiska mord” (2008).

Svenska läsare känner Arkadij Vaksberg kanske främst som streckarskribent – sedan början av 90-talet skrev han regelbundet understreckare för SvD, ofta med ett oförsonligt ljus kastat mot sprickorna i Rysslands demokratiska fasad. Den sista – ”Vem har makten i Rysslands demokrati?” – publicerades den 14 december 2010.

Inte sällan baserades dessa streckarrapporter på egen forskning och förstahandsinformation – han grävde flitigt i de ryska arkiven när de väl öppnades och hade ett värdefullt kontaktnät. De sensationella fynd som han presenterade i understreckaren ”Die Leander egentligen kamrat Zarah?” 2003 blev en världsnyhet, och hans initierade analyser av rysk realpolitik, korruptionen i Kreml och Stalinkulten har kontinuerligt hört till det mest avslöjande och skarpsynta som svenska medier kunnat bjuda på i ämnet.

Alla Vaksbergs understreckare från 2002 och framåt går att läsa här på svd.se, översatta av Bengt Samuelson – sök på Arkadij Waxberg respektive Arkadij Vaksberg (de skilda stavningarna beror på att transkriberingen av hans namn – Аркадий Ваксберг – moderniserades 2008).

Streckläsning om bin Ladin och terrorns politiska ansikte

Efter nyheten om Usama bin Ladins död är det många som frågar sig vilka konsekvenser, om några, detta kommer att få för den islamistiska terrorismen. Vad innebär bin Ladins död för terroristnätverket al-Qaida, kommer någon att ersätta honom som offentlig ledargestalt, och i så fall vem?

Man bör dock komma ihåg att al-Qaida som organisation mest av allt är en sorts gemensamt varumärke för skilda jihadistiska grupperingar, medan informationen om hur nätverket fungerar är knapphändig, liksom om vilken roll ledargestalten i själva verket spelar, trots att strålkastarljuset inte minst efter elfte september 2001 varit riktat mot såväl bin Ladin som al-Qaida.

Några av de mest framgångsrika inblickarna har erbjudits i böcker som Holy War, Inc. Inside the Secret World of Osama bin Laden av terroristexperten Peter L Bergen och Al Qaeda. Brotherhood of Terror av Paul L Williams (anmälda i understreckaren ”Al-Qaida – ett medieföretag i livsstilssektorn”); av den av amerikanske journalisten Steve Coll i Ghost Wars. The Secret History of the CIA, Afghanistan, and bin Laden, from the Soviet Invasion to September 10, 2001 (understreckare) och Bin Ladin. Ett familjedrama (recension);  i Lawrence Wrights Al-Qaida och vägen till 11 september (recension), samt i den anonymt författade Imperial Hubris: Why the West is Losing the War on Terror (understreckare).

Läs mer om al-Qaida och bin Ladin under strecket:

* ”Den nya globala oordningen”
* ”Terrorns politiska ansikte”
* ”Al-Qaida terroriserar väst med skrifter”
* ”Al-Qaidas våld kan vara övergående”

Påskekrim och deckarstreckare

Ingen streckare om dubbeldäckare, men väl en dubbelstreckare om deckare – det är vad Under strecket har att bjuda på ”påskekrim”-helgen till ära. I dagarna två skriver Torsten Pettersson, professor i litteraturvetenskap och själv upphovsman till ett par brottsromaner, om deckargenrens anmärkningsvärda livskraft; på lördag om hur deckaren kom att erbjuda ett sätt att bearbeta modernitetens förändrade livsvillkor under 1800-talet, och på söndag om hur man på liknande sätt kanske kan finna en förklaring till den senaste tidens deckarboom i hur dessa (ofta svenska) kriminalromaner lyckas sammanfoga dagens fragmenterade it-samhälle till en gripbar helhet.

Man kan undra hur länge till deckarna kommer att behålla sitt grepp och dominera försäljningslistorna på det sätt som de för närvarande gör i praktiskt taget hela världen. Och många gånger alltså just i svensk kostym. För ett par veckor sedan skrev SvD:s reporter Jenny Leonardz en artikel om hur förlagen själva ser på framtiden för denna guldkalv, där Håkan Bravinger på Norstedts konstaterade:

– Det är samtid, socialrealism, livspusslet och luttrade kommissarier. Det kom en ny injektion med de kvinnliga huvudpersonerna, men nu är också det gjort. Det är en bransch i desperat behov av förnyelse.

Läs artikeln här: ”Förlagen tröttna på slitna kommissarier”

Och varför inte ladda inför helgens djupdykning i kriminallitteraturens säregna suggestionskraft genom att läsa tidigare streckare om deckare:

* ”Deckarna som kom in från kylan”

* ”Pusseldeckarna besvärjde ondskan”

* ”Kriminalfilmen som samhällets termometer”

* ”Deckare drar nytta av Dante”

* ”Chandler vände på deckarens perspektiv”

* ”Kvinnorna som lekte med elden”

* ”Makabra mord och kärlek med förhinder”

* ”Kan Sherlock Holmes ha pekat ut fel mördare?”

* ”Simenon en inkörsport till det franska”

Orientaliska utblickar

I dagens understreckare skriver Kristoffer Leandoer om den samtida vietnamesiska litteraturen. I mycket, påpekar han, är det detsamma som den exilvietnamesiska litteraturen: den som skrivs inom landets gränser är oftast vingklippt av censuren. Den starkt begränsade yttrandefriheten i Vietnam – som bland annat medfört att bloggare med för regimen obekväma åsikter tenderar att gripas, gärna ”misstänkta för terrorism”, går Leandoer närmare in på i morgondagens uppföljande understreckare. Missa inte den!

Med tanke på dess utsatta villkor (möjligen delvis på grund av dem?) är emellertid den vietnamesiskt förankrade litteraturen livskraftig och internationellt framgångsrik. Häromåret blev den Vietnamfödde australiern Nam Le en av litteraturvärldens mest uppmärksammade debutanter med sin novellsamling ”Båten”, och i våras har den svenska översättningen av kanadensiskan Kim Thúys debut ”Ru”, en självbiografiskt färgad roman om en familj som tvingas fly landet efter Vietnamkriget, fått ett entusiastiskt mottagande.

Många fler har kommit på svenska under senare år, framför allt genom Bokförlaget Tranans försorg, däribland romaner som Ma Van Khangs ”Mot strömmen”, Le Minh Khues ”Monsunens sista regn”, novellsamlingar som Nguyên Huy Thiêps ”Skogens salt”, Phan Thi Vang Anhs ”När man är ung”, Doan Les ”Dubbelsängen i Chua”, Ho Anh Thais ”Bakom den röda dimman”, novellantologin ”Eldsommar, juliregn” och poesiantologin ”Till: igår”.

Vi tenderar ju annars för det mesta att blicka västerut och riskerar därmed att missa mycket av det som pågår i de variationsrika asiatiska kulturerna. Viss orientering har man ändå kunnat skaffa sig genom initierade understreckare om den samtida litteraturen i områden som Japan, Kina, Ryssland, arabvärlden och Singapore – samt om filmkonsten i Thailand och Sydkorea

För mer om Vietnam, och särskilt om hur landet bearbetat det traumatiska inbördeskriget, läs även:

* ”USA och Vietnam går igenom kriget igen”

* ”Vietnam förändrar sitt förflutna”

Leve knappologin!

Inget ämne är som bekant främmande för Under strecket. Med goda insikter och en välskrivande penna går det att spinna gnistrande essäistiskt garn även av tillsynes obetydliga ting – att se världen i ett sandkorn, för att citera William Blake.

Som Ingemar Lundkvist inleder dagens understreckare: ”Enkla vardagliga ting och bruksföremål kan vara betydelsefulla länkar i händelsekedjor och sammanhang som normalt inte associeras med föremålet ifråga.”

Lundkvists understreckare handlar om knappens och knapphålets historia, och är ett fint exempel på just detta, att man kan få syn på intressanta och värdefulla kulturhistoriska sammanhang – även om man så bara har en knapp att utgå från. Knappologi i ordets bästa bemärkelse!

Knappologi är ju annars nog ett skällsord, lanserat av August Strindberg i den satiriska novellen ”De lycksaliges ö” (tryckt i ”Svenska öden och äfventyr”, 1907). Där talas om en knappsamlare, som skriver en avhandling om ”Nödvändigheten av Knapparnes Studium ur Vetenskaplig synpunkt”, som blir professor i Knappologi och utarbetar världens första fullständiga vetenskapliga system för indelning av alla världens knappar.

Meningslöst, världsfrånvänt och överdrivet pedantiskt, med andra ord. Som ofta användbar karikatyr av missriktad och alltför närsynt forskningsmöda har knappologin levt kvar i vårt språk.

Emellertid: studier av de små tingen har fått en välförtjänt återupprättelse sedan Strindbergs dagar. Så kallad ”mikrohistoria” har under de senare decennierna visat att små saker kan fungera som nyckelhål till stora skeenden, att historier om enskilda ting kan kasta nytt ljus över breda historiska sammanhang. (Alldeles på senare år har sådana mikrohistorier fått sällskap av en genre i växande: ”biografier” över icke-mänskliga varelser – Gud, Satan, cancern, hjärtat och staden Jerusalem har till exempel alla nyligen fått sina livshistorier nedtecknade.)

Ingemar Lundkvist har förresten skrivit ett flertal likartade mikrohistorier under strecket, bland annat om pennan, gatubelysningen, glasögonen, kaffet och oblaten. Klicka här för att läsa dem alla.

Och på tal om att se världen i ett sandkorn: håll utkik för en streckare senare i veckan som handlar om just det: sandens förvånansvärt rika historia!

Grattis Sigrid Combüchen

Idag gratulerar jag gärna Sigrid Combüchen, vars roman ”Spill. En damroman” i går kväll tilldelades Augustpriset i den skönlitterära klassen. Boken recenserades av Mats Gellerfelt när den gavs ut i slutet av augusti.

När Combüchens uppmärksammade bok om Knut Hamsun, ”Livsklättraren”, gavs ut 2006 ägnades den en utförlig recension av Thure Stenström. Och om ”En simtur i sundet” skrev Caj Lundgren 2003 under rubriken ”Tankeflyktens koreograf”.

Men anledning av litteraturforskaren och kritikern Lucasta Millers ”biografi om biografier” – ”The Brontë Myth” – skrev Combüchen själv en streckare 2001. Där berör hon intressanta frågor om den biografiska genren.

Läs även Kaj Schuelers rapport från Augustgalan.

Ola Hansson 150 år

I dag skulle författaren och kritikern Ola Hansson ha fyllt 150 år.  Det vill jag gärna uppmärksamma med en länk till Torsten Petterssons understreckare om dynamiken i den svenska litteraturens 1880- och 90-tal.

Hanssons mest lästa verk är kanske ”Sensitiva amorosa” från 1887 – en märklig litterär hybrid, modern och vågad i sin samtid. I Svenska Akademiens klassikerserie, som ges ut i samarbete med bokförlaget Atlantis, finns en volym med Hanssons lyrik och några av hans essäer. Den kan läsas som pdf på nätet.

I morgon lördag skriver Peter Adler om den motsägelsefulle filosofen Seneca, som förespråkade ett enkelt liv i stilla avskildhet – samtidigt som han rörde sig i kejserliga kretsar, där han levde ett flärdfullt liv med exklusiva vanor. Seneca är kanske mest känd för sina brev och reflektioner kring ålderdom och tidens flykt. Om detta har Merete Mazzarella skrivit en understreckare som tog avstamp i en avhandlingen  ”Konsten att avstå. Föreställningar om åldrande och visdom i västeuropeisk litteratur från Cicero till Fredrika Bremer” skriven av Pär Alexandersson.

Trevlig läsning!

Musikens Manchester

I dagens understreckare skriver Mats Wickman om musikkulturen i Manchester från 1970-talet och framåt. Hans utgångspunkt är en bok i den journalistiska genren oral history, skriven av författaren John Robb:The north will rise again. Manchester music city 1976–1996″, utgiven av Aurum Press 2009.

Bland de många artister som hämtat inspiration ur 70-talets ljudvärld framstår Morrissey som den kanske mest egensinnige. Om Morrissey skrev Björn Kohlström till 50-årsdagen i maj förra året en streckare som tar avstamp i den pessimism som drivit fram några av popmusikens mest litterära texter.

Martin Thomasson har under rubriken ”Avfallsmusik och industriella ljudlandskap” reflekterat över den brittiska musikscenens avantgardistiska popgrupper, som under 70-talets slut lät sig påverkas och inspireras av den sociala oron i samhället.


Detaljbild på Hillfons verk ur hennes hem. unik konstnärsmiljö

Staden köper inte Hillfons hem

”För höga kostnader”.

Roy Andersson:
Jag är Hugo Rask

Kultursvep

Erkänner: Det var obehagligt.

Kön och kroppslighet utan skygglappar

Under strecket

Feministisk bildningsprojekt.

”Tid för rannsakan
i spelindustrin”

Krönika

Twitterpöbel förtrycker kvinnor.

”Sexism hör inte hemma i spelvärlden”

Brännpunkt

Upprop: Vi tar avstånd.

”Inget behov att försvara mig”

Alice Bah Kuhnke

Utlovar ett ”bibliotekslyft”.

Utmärkt S-märkt adelskalender

Recension

Partiledaren som klev in i kylan.

Pekas ut som en av de drivande

Suhonens bok: De deltog i spelet bakom Juholts fall.

”Jag plockade äpplen som en knasboll”

Krönika

Andres Lokko går på rave.

Turkisk popkulturs förändrande kraft

Kulturchefen

Såpoperans soft power.

Blir det okej att rösta på böghat i nästa val?

Krönika

Harry Amster om SD-väljarna

Tv-tittare: SD behandlades illa

347 personer anmälde SVT:s EU-valvaka.

När ebola-nojorna
har tagit över

Sthlmsnatt

"Du skrämmer hela kvarteret”

Vilken republik
har denna flagga?

Quiz

Dick Harrison om ett europeiskt land.

”De ökade klyftorna
trivialiseras i Sverige”

Krönika

Om viktigt bränsle debatten.

Unika bilder: Här
kapitulerar Japan

Webb-tv
Se video

Första bilderna släppta.

Färgbilder från första världskriget

Bildspel

Unikt material i ny bok.

Ögonblicksbilder
från depressionen

Bildspel

1930-talets USA i färg.

Se unika färgbilder från förra sekelskiftet

Bildspel

Dokumenterade det ryska imperiet.

Tsarens rike på ett nytt sätt

Del II

Unika färgbilder från förra sekelskiftet.