Klarar Luf sitt eget språktest?

Luf-ordförande kuggar språktest” löd en av veckans rubriker. Bakgrunden är att Folkpartiet och Liberala ungdomsförbundet (Luf) dammat av sitt förslag om att införa språktest för alla som vill bli svenska medborgare. Sveriges radio P4 Sjuhärad ringde då upp ordföranden för Luf i Borås och testade hennes kunskaper om språk. Som ni själva kan höra i intervjun gick det inte särskilt bra. Hon kan varken ordklasser eller satslära, vilket lett till stor skadeglädje i många läger. ”Hur kan man vilja språktesta nya medborgare när förbundets egna modersmålstalare har så dåliga språkkunskaper?” är givetvis frågan som ställs.

Men är det verkligen korrekt att Lufs ordförande har dåliga språkkunskaper?

Här är det dags att prata lite om kunskap och kunskap. Närmare bestämt om skillnaden mellan färdighetskunskap och metakunskap. Färdighetskunskap är att kunna göra nåt. Jag kan till exempel cykla. Däremot vet jag ganska lite om hur detta går till. Jag kan inte beskriva hur musklerna och balanssinnets reflexer samspelar när jag cyklar. Detta är nämligen metakunskap – kunskap om kunskapen, i det här fallet kunskap om vad jag kan när jag kan cykla. Av detta drar vi slutsatsen att färdighetskunskap inte nödvändigtvis kräver metakunskap.

Precis som att man kan cykla utan att veta hur balanssinnet fungerar, kan man bli en utmärkt språkbrukare utan att kunna nämna en enda grammatisk term.

Det är därför fel att säga att Borås Luf-ordförande har dåliga språkkunskaper. Hennes färdighetskunskaper är acceptabla. Trots att journalisten försöker överrumpla henne med elaka frågor, svarar hon så gott hon kan och vi  lyssnare kan förstå hennes huvudpoänger. Därför skulle hon givetvis utan vidare klara ett språkfärdighetstest, oavsett vad rubrikmakarna säger.

Däremot är hennes metakunskaper dåliga. Hon känner inte till de mest grundläggande grammatiska begreppen, trots att det tillhör god allmänbildning. Är denna bristande metakunskap ett problem?

Det kan givetvis diskuteras. Men om Folkpartiet och Luf vill framföra trovärdiga politiska förslag om att testa språkkunskap, bör de nog själva skaffa sig viss grundläggande metakunskap. De behöver insikter, inte bara i ordklasser och satslära, utan också i vad språklig och kommunikativ kompetens är. Sådana insikter får man genom att läsa språkvetenskap och ha en dialog med språkforskare. Det är också lämpligt att ge politiska förutsättningar för att metakunskapen ska kunna utvecklas och spridas. Det gör man genom att ge tillräckliga anslag till språkvetenskaplig forskning och utbildning.

Nybörjartips für Alle

Som glad nybörjare i tyska språket tipsade jag igår om att man som novis kan öva upp sina språkkunskaper genom att läsa lätta skönlitterära böcker som man redan tidigare läst på sitt modersmål. Ofta är barn- och ungdomslitteratur eller deckare bra att börja med, men man kan givetvis välja andra typer av böcker också, om man föredrar det. Jag nämnde att jag själv hade läst en Harry Potter-bok på tyska och nu tänkte påbörja en Agatha Christie-deckare. Detta känns som en lämplig svårighetsnivå när man som jag inte gått mer än en sommarkurs på tre veckor (och dessförinnan en kort kvällskurs för evigheter sen).

Efter att jag avslöjat denna min pöbelaktiga litteraturkonsumtion hörde givetvis läsare med mer finkulturella och intellektuella anspråk av sig. ”J.K. Rowling och Agatha Christie är engelskspråkiga författare”, upplyste en välvillig läsare, ifall jag skulle ha missat detta. Han undrade vidare varför jag inte läste tyskspråkiga författare på tyska. Det är sant att det trevligt att läsa verk på originalspråk. ”Ett tips är tyska filosofer som Nietzsche och Heidegger vilka har bra språkkänsla och ger en insikt hur det är att tänka på tyska”, berättade han. Fler bra nybörjartips, någon? :)

För den som oroar sig över mitt intellektuella förfall kan jag meddela att jag faktiskt också införskaffat några tyskspråkiga böcker om språkriktighet. Likaså köpte jag Dudens Die Grammatik på 1300 sidor. Att läsa andra länders språkriktighetslitteratur ger perspektiv. I Tyskland verkar den intensivaste debatten just nu röra de senaste decenniernas rättstavningsreformer. Om man till exempel ska sätta samman orden Schiff och Fahrer, bör det då skrivas Schifffahrer med tre f? En annan het potatis är det tyska tecknet ß, som uttalas ”ess-tsett” och används istället för dubbel-s (ss). Ska man skriva Kompromiss eller Kompromiß?

Nåväl, ett annat bra sätt att hålla igång sina främmandespråkskunskaper är att lyssna på webbradio. På tal om tipset ovan att läsa filosofer på originalspråk, kan jag meddela att jag under min Tysklandsresa faktiskt träffade en svensktalande tysk. Han var filosofiintresserad och berättade med förtjusning att han alltid lyssnade på P1:s Filosofiska rummet. Visst är det ljuvligt att kvaliteten i svensk public service kan uppskattas världen över?

Om man inte har nåt särskilt specialintresse som filosofi kan man nöja sig med att hitta en kanal som varvar musik man gillar med lite prat. Då har man en perfekt passiv språkträning som man kan köra i bakgrunden medan man diskar eller slösurfar. Jag hittade den här (som av en händelse tyska) samlingssajten, där man kan lyssna på radio från alla världens kontinenter.

Ni som har andra bra och enkla tips på hur man håller igång sina språkkunskaper får gärna dela med er.

Harry Potter och blodiga svamppåsar

Språkbloggen är nu tillbaka från sommaruppehållet. Om man bortser från senaste veckan, som delvis gått åt till att vara ledsen över det fruktansvärda och omänskliga terrordådet i Norge, har det varit en trevlig semester. Jag har tillbringat tre veckor i Tyskland, där jag medelst en kurs försökte bli lite mindre dålig på tyska.

Man hinner ju tyvärr inte lära sig så där väldigt mycket på tre veckor. Så för att hålla igång lite här hemmavid köpte jag med mig ett par tyska översättningar av böcker som jag redan läst på svenska eller engelska.  Jag har aldrig använt detta knep tidigare, men jag kan absolut rekommendera det. Att känna till historien på ett ungefär gör att man har mycket lättare för att göra korrekta tolkningar av det man läser. Det gör i sin tur att man kan få ett hyfsat lästempo och en rimligt god läsförståelse utan att behöva slå i ett lexikon så ofta att det förstör läsupplevelsen.

Ikväll har jag precis läst ut Harry Potter und der Stein der Weisen och lärt mig användbara tyska glosor som kittel, kvast och osynlighetsmantel. Nu tänkte jag ge mig på Agatha Christies Mord im Orientexpress och funderar på vilka spännande ord det kommer att lära mig. Jag minns att jag läste den svenska översättningen när jag gick på mellanstadiet och att jag då fascinerades av att mordvapnet hittades i Mrs Hubbards svamppåse. Som 11-åring var man ju ganska van vid att inte ha stenkoll på alla attiraljer som nyttjades av damerna och herrarna i Christies romaner – det var ju inte bara svamppåsar, utan också hattaskar och plommonstop och annat ålderdomligt. Men efter ett tag började jag tänka att det nog rörde sig om en direktöversättning av det engelska sponge bag. Det är lätt att tro att detta är en översättningsgroda, men faktiskt verkar svamppåse ha varit ett svenskt begrepp som kanske inte var helt identiskt med det vi idag kallar necessär. Jag hittade denna annons från försäljaren i en tidning från 1871:

 

Svamppåsen i Mordet på Orientexpressen var dessutom tillverkad av guttaperka, och jag tänker att det kan ha varit som en liten gummipåse med små hål i. Då skulle en fuktig tvål och tvättsvamp kunna torka där i. Detta är dock en ren spekulation från min sida, så om nån där ute (eller nåns farmor) vet nåt mer om fenomenet svamppåsar skulle det vara festligt om ni kunde berätta lite om deras utformning och användning.

Skivor
The Amazing Snakeheads.

Snakeheads är stentuffa på riktigt

Lokko:”En oerhört rar liten best”.

FOTO: Domino/Playground

Kvinnorna som älskade nazister

Kultursvep

Fick de någonsin stå till svars?

”Vi hade ingen
Shiraz hemma”

Stockholmsnatt

Att leva med en f.d skejtare.

AC/DC dementerar pensionsrykte

Hårdrock

Youngs hälsa stoppar inte bandet.

Mer än fotboll när ärkerivaler möts

Under strecket

En kamp större än livet självt när Real Madrid möter FC Barcelona.

Triangulering – hippt ord används fel

Politik

Få behärskar modeordet.

Tsarens rike på ett nytt sätt

Del II

Unika färgbilder från förra sekelskiftet.

”En konstnär kan
inte vara rädd”

Söndagsintervjun

Claire Messud skäms inte.