Dryga metern – är det 95 eller 105 cm?

Idag har jag tillbringat dagen i chocktillstånd. Mitt väsen har utsatts för vad vi skulle kunna kalla för en semantikchock. En vän till mig publicerade följande fråga på Facebook:

Vilket av påståendena nedan passar enligt dig bäst till meningen ”jag betalade drygt hundra kronor för den”?

a) Den kostade 97 kr
b) Den kostade nånstans mellan 97 kr och 102 kr
c) Den kostade 102 kr

För mig är det självklara svaret på denna fråga alternativ c. Jag har aldrig ens funderat på att nån skulle kunna ha en avvikande uppfattning. Men det visade sig finnas ganska många som var benägna att välja både alternativ a och b. Jag gjorde därför en liten gallup som jag spred över internet. Urvalet kan inte sägas vara särskilt kontrollerat, men i skrivande stund har knappt (och då menar jag ”lite mindre än”) 1.000 personer besvarat den, och statistiken får ni här:

7 % väljer a) och menar alltså att drygt betyder ’lite mindre än’
13 % väljer b) och menar att drygt betyder ’ungefär’
80 % väljer c) och menar att drygt betyder ’lite mer än’

Tittar man i en ordbok står det att drygt har betydelse c. Drygt en liter är lite mer än en liter – det kan aldrig vara exakt en liter eller lite mindre. Som språkvetare är man medveten om att betydelseglidning och betydelseomtolkning är en fullt naturlig process som ständigt sker när språkbrukare använder språket, och vi språkvetare brukar därför tycka att den här typen av upptäckter är spännande.

Men språkvetare är också människor med brister och svagheter, så idag unnade jag mig istället en klassisk pöbelreaktion: ”Gaah! Folk nu för tiden vet inte vad drygt betyder! De tror det betyder ’knappt’ eller ’ungefär’! Vad lär de sig i skolan egentligen! Kulturskymning!”

Och så vidare.

Under dagen har jag långsam börjat återhämta mig och på nytt närma mig den sansade forskarens nyfikna och deskriptiva inställning till fenomenet. Men ur kommunikativ synvinkel är det inte särskilt lyckat att jämställa knappt med drygt. Det är ungefär lika praktiskt som att kalla blå för gul eller hund för katt. Så jag vill därför råda alla att upprätthålla följande distinktion:

Knappt betyder ’lite mindre än’. 93 centimeter är knappt en meter.
Ungefär betyder ’lite mer eller lite mindre än’. Runt, typ och cirka är andra synonymer.
Drygt betyder ’lite mer än’. 110 centimeter är drygt en meter. En rågad deciliter är detsamma som drygt en deciliter.

Sprid gärna ordet! Och kan vi uppfinna en bra minnesregel?

Visa kommentarer (47 st)

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se Läs reglerna i sin helhet

  • Anonym

    Minnesregel: En dryg person är det lite för mycket av? Eller hur kommer det sig att personer kan vara dryga? Kan människor vara knappa?

    • Anonym

      Precis det jag var inne på som minnesregel. En dryg person anser sig vara lite mer fin än andra.

  • Anonym

    Knappt att man bryr sig, men ”pöbelreaktion” tycker jag var drygt skrivet.

    • Anonym

      Ungefär vad jag tyckte.

      • Ylva Byrman

         Snyggt.

  • Anonym

    Den sexiga servitrisens knappa klädsel gav dryga drickspengar.

  • Anonym

    Den sexiga servitrisens knappa klädsel gav dryga drickspengar.

  • Anonym

    Jag har gått långt, ”väl” en mil.
    Det kan betyda ( för mig) drygt eller lite längre än en mil.

  • Anonym

    Enkäten hade det första alternativet förvalt. Sånt kan påverka resultatet, i alla fall om det var fler deltagare som var lika nollställda som Olinki och automatiskt tryckte på ”skicka”-knappen. Så ett av svaren på alternativ a kan du alltså stryka. :)

    • Ylva Byrman

      Ja, det finns lite metodproblem. Men ändå – flera har hävdat även i andra typer av kommunikation att de upplever ”drygt” och ”knappt” som synonymer.

  • http://www.facebook.com/wintereyes Martin Domeij

    Det här är väl inte märkligare än betydelseglidningen av ordet strax. Dess urprungsbetydelse är ju genast, omedelbart, men så är det nog ingen som använder ordet på svenska idag.

    • Ylva Byrman

       Ja, just det. Det upptäckte jag när jag var på Island, för de har kvar originalbetydelsen. Jag blev väldigt förvirrad av att ”ekki strax” betydde ”inte nu”, utan ”strax”.

  • http://blog.pelotard.com Pelotard

    Det är inte möjligen så att det är ”102” som råkat ut för betydelseglidning…?

  • Anonym

    80% begrep-det är väl bra? ordet drygt är litet omodernt-skulle tro cirka är vanligare?  om du kollar  a l l t  så visar det sig kanske att ca 20% inte begriper eller är ointresserade(eller svarar medvetet fel-en sport bland vissa skolungdomar)                                  

  • Anonym

    men vilka får jobb på svenskan egentligen om ni förstår vad jag menar? dom blir iallafall kvar länge-oftast hela livet…..

  • Fredrik Östman

    Jag tror att problemet inte är att ord skulle glida i betydelse, utan att man bryr sig för mycket om de där 20%, kanske snarare 10%, som helt enkelt har fel. Det är mänskligt att fela, det har folk gjort i alla tider. Jag, Ylva och Olinki gör också fel. Men det betyder inte att vi måste göra det till något slags norm. Om var tionde inte vet vad ”drygt” betyder så är det kanske tragiskt, men smartare eller noggrannare än så är folk inte. Var tjugonde kan enligt andra uppgifter inte läsa. När FN i sitt utvecklingsindex säger att analfabetismen är utrotad i Sverige så ljuger det. Det är en projektion av ohejdad naiv framstegstro.

    Man måste se upp så att inte lingvistisk deskriprivism genom övertolkning blir till en ny normatisvism. Det uppstår inte automatiskt några normer av att man konstaterar att si eller så många säger det ena eller det andra.

    Den moraliska rekommendationen kan inte vara att skämmas för att man vet vad som är rätt, utan att utan omsvep ta till sig rättningar när man har fel. Så länge man bättrar sig är det inte skamligt (fel: ”skämmigt”) att ha fel, och det är aldrig skamligt att ha rätt.

  • Anonym

    Men vad betyder ”knappt”? För mig ligger det en värdering i ordet. Säger någon ”Min lägenhet är på knappt 40 kvadratmeter” drar jag slutsatsen att den personen skulle vilja ha något större. ”Min lägenhet är på nästan 40 kvadratmeter” låter däremot som en stolt tonårings beskrivning av sin första egna bostad. I dag verkar det som om ordet har övergått till att bli värderingsmässigt neutralt och blivit likabetydande med ”inte fullt”. (”I dessa länder bor sammanlagt knappt en miljard människor”.) Synd tycker jag, för det minskar möjligheterna till nyansering.

    • Joakim Jahlmar

      ”Knappt” och ”nästan” innefattar definitivt värderingar, även om de båda betyder ”mindre än”.

      Jämför:
      Jag kan knappt förstå det.
      Jag kan nästan inte första det.

      Uppenbarligen betyder dessa två meningar exakt samma sak, trots att den ena är negerad. Där avslöjar sig värderingen med tydlighet.

    • Anonym

      Nej, nej, nej! Beroende på sammanhanget kan det naturligtvis finnas fall när ”knapp” betyder något dåligt men det beror i så fall helt på sammanhanget, inte på ordet i sig. När jag en gång i tiden flyttade ut från mitt studentrum som var drygt så stort som en ordinär fyllecell så tyckte jag att det var ett enormt lyft att jag kunde flyttta in i en lägenhet som var mycket större. Glatt meddelade jag mina kompisar att jag fått tag på en lägenhet som var ”knappt 40 kvadrat”. Orden ”knappt” och ”drygt” har i sig inget värderande innehåll i annan mening än att de indikerar ”mindre än” eller ”mer än”. För övrigt håller jag med om det som YB skriver ovan. 

  • Ingela Söderström

    Skulle tro att det har att göra med ordets betydelse  i ungdomskulturen där det används för att beteckna något negativt i största allmänhet. Används det om en person så betyder dryg ”högfärdig” för oss över fyrtio men för yngre personer kan det lika gärna betyda ”otrevlig” utan mer precisa negativa egenskaper.

  • Agnes Günther

    Om knappt betyder ”lite mindre än”, betyder det att en mening som ”Jag såg knappt (t.ex. scenen)” betyder att personen inte såg scenen? Samma sak med ”Vi hann knappt med tåget” etc?

    • http://twitter.com/MichaelNyren Michael Nyrén

       Jag tolkar det som att ”det var nära att jag inte såg scenen/hann med tåget”, liksom 97 kr är nära 100 kr.

      • http://www.facebook.com/malin.klingenberg Malin Klingenberg

        Jag tänker att knappt betyder ”lite mindre än” när det handlar om mängder. I andra sammanhang betyder det ”nästan inte”.

        • http://twitter.com/MichaelNyren Michael Nyrén

           Det var det jag ville få fram egentligen. Säger vi.

          • Björn Rask

            Fast jag tycker inte att det ar sa latt. ”Det fanns knappt en manniska dar” eller ”Det fanns knappt ens hundra bullar” till och med utan ens ifall det uttalas pa ratt satt, tolkar jag som att det ar lite mer an sa, fast inte mycket.

          • Fredrik Östman

            Du behöver inte ödmjuka dig i onödan. Din beskrivning var helt korrekt.  SAOB anger ursprunget som ”tätt omslutande, trång, eg.: hoptryckt”. Det är ju nära ”nära”.

            Men superlativens betydelse är nästan inte ”närmast”, utan närmast ”nästan inte”.

  • http://twitter.com/MichaelNyren Michael Nyrén

    Jag är en av de som hade fel på undersökningen, och jag grämer mig inte över det (trots att jag utbildar mig till svensklärare). Det finns mycket här i världen som man inte kan eller som man har fel uppfattning om, det viktiga är inställningen till att vilja lära sig.

    • Anonym

       Bra, då kan du ta till dig att det heter ”en av dem som”, inte ”en av de som” — oavsett vad språkvården numera anser, som en eftergift till dem som inte kan skilja på de och dem …

    • Björn Rask

      Hoppas att du inte har den inställningen när du sätter betyg. (Däremot tycker jag att ”de” är korrekt i det här fallet.)

  • BigDemonicBunny

     En gallup är också slang för en opinionsundersökning, då gallup är en av de mest framstående företagen som sysslar med sådana undersökningar.

  • Anonym

    Fartdårens fasliga fortkörning gav dryga dagsböter, knapphet i kassan.

  • http://thik.admuncher.com T.H.I.K.

    Drygt är alltid aningen mer; jämför mått i matlagning. 
    För approximationer kan strax användas för såväl lite mer som lite mindre; strax 100 cm kan vara såväl 97 som 102 cm. 

  • http://www.facebook.com/saifonswe Sebastian ‘Saifon’ Stenback

    Detta är lite som ironi och sarkasm…

  • Andreas Hellström

    Minnesregel. En *knapp* är en lite mindre sak; en *dryg* person är lite för mycket (av vad man klarar av)…

  • Anonym

    Problemet är knappast att människor inte förstår vad drygt är. Tvärtom har de lärt sig använda ordet, men är vanna att tillämpa det i ett annat perspektiv än skribenten har väntat sig. För varje sak som är mindre än något, finns det en annan sak som är större än den. För varje liter mjölk som var för dryg för att drickas, finns det än matsack som rymmer mindre än en liter. För varje dryg människa, finns det vanliga människor som saknar tålamodet att ägna sig åt något så drygt länge.

  • Anonym

    Jag tycker att olika folk lär sig annorlunda. Jag menar att man med sin egen modersmål kan lära sig alla slags ord och uttryck men dess innebörd skiljer sig per person.

  • http://twitter.com/linlasj linlasj

    Diskmedlet är drygt, betyder – i alla fall i Dalarna – att det räcker länge. Det går inte åt så mycket alltså.

    • Anonym

      Inte bara i Dalarna utan även i övriga Sverige. Om diskmedlet är drygt kan man ju nöja sig med att köpa en mindre förpackning. Det räcker ju ändå. Här finns kanske orsaken till missförståndet med att använda ordet drygt om något som är mindre än det normala.

  • Anonym

    ”…ens funderat på att nån skulle…” – någon
    ”…som jag spred över internet.” – Internet
    ”Under dagen har jag långsam börjat återhämta mig…” – långsamt

  • Pingback: Gör mig en björntjänst – fly mig en kylslagen öl! | Språkbloggen | SvD

  • Elementary

    Två funderingar:
    1. Kommunisterna har aldrig historiskt varit intresserade av folkets väl och ve utan enbart av dogmer. V domineras fortfarande av smygkommunister som bara väntar på läge att komma ut igen.
    2. Varför då? Löfven vet att det inte finns underlag i riksdagen för att komma dit med ett idiotiskt vänsterförslag, det går aldrig igenom ändå. Allt kommer att begravas i en mycket långvarig utredning så varför ska alliansen rodda i denna röra?
    Hittills har jag haft rätt om samtliga politiska kompromisser. Fridolin blir skolminister, Romson Miljö med S överrock för att det inte ska balla ur fullständigt. MP hamnar under spärren 2018.

  • Elementary

    Tyvärr togs min kommentar bort då den specielle lille censurkommunisten tydligen jobbar idag.
    Alliansen ska naturligtvis inte rådda i detta. Det finns ingen förutsättning för ett kommunistförslag inom området att passera riksdagen så det är ju bara att hålla sig utanför tills Löfven vill förhandla. Dessutom kommer detta att begravas i en mycket mycket lång utredning.

  • Anonym

    Jönköping hade gevärsfaktori långt före Huskvarna, som däremot hade en krutkvarn.

    Hittar ingen bra text, men lite kan man få fram från en sida som tydligen mer fokuserar på människor än fabriker, om man säger så: http://www.vallon.se/wiki/index.php?title=J%C3%B6nk%C3%B6pings_Gev%C3%A4rsfaktori

  • Anonym

    AHA!!! var det så? Jönköping är för mej en i grunden dansk stad-detta var tidvis danskt område-grevskapet brahe var ansett som Sveriges mest industrialiserade område-Nissastigen gick ut till det danska fästet varberg-gränna har hetat greenaa?

  • Anonym

    Jönköping har inte varit danskt mer än vad övriga Sverige var under Kalmarunionen, d.v.s. inte danskt direkt utan endast hade en dansk kung.

  • Myrro

    När spelföretaget självt vill visa upp något kan det finnas en poäng med att avspegla hela spelarbasen och inte bara majoriteten. Större delen BF-spelare är säkert pojkar och män, men ett icke ansenligt antal kvinnor spelar också. Kanske inte hela 11%, alltså en av nio spelare, men det blir ju lite svårt att intervjua en halv kvinna.
    Sedan kan det förstås vara intressant att veta varför urvalet såg ut som det gjorde. Var letade man spelare? Frågade man någon kvinnlig spelare? Om man gjorde det, vad berodde det i så fall på att de inte ville delta? Och så vidare.

  • Myrro

    Det ska stå ”oansenligt”, tack för påpekandet. Vad gäller ditt sista påstående håller jag alltså inte med, se mitt förra svar.

Kulturchefen

Amatörfotografen som blev världskänd

Utställning

Fotade främlingar i New York.

Selfie ett sätt ta kontroll

egenknäppt

"Det handlar ju om att bli sedd".

Prins Carl Philip imponerade

Bildspecial

Klättrade 30 meter upp i mast.

Guider till den ryska maktens korridorer

Under strecket

Nya böcker nycklar till Kreml.

Rå realism med
filmiskt anslag

Ny bok

Förtätat och vackert av Sjón.

Blir det okej att rösta på böghat i nästa val?

Krönika

Harry Amster om SD-väljarna

Tv-tittare: SD behandlades illa

347 personer anmälde SVT:s EU-valvaka.

Vi borde kunna stå ut med blottade bröst

Kulturchefen

En ny sorts censuriver gror.

Om ytliga klyschor
på Instagram

Sthlmsnatt

48 bilder på dimman i morse.

Vilken republik
har denna flagga?

Quiz

Dick Harrison om ett europeiskt land.

”De ökade klyftorna
trivialiseras i Sverige”

Krönika

Om viktigt bränsle debatten.

Unika bilder: Här
kapitulerar Japan

Webb-tv
Se video

Första bilderna släppta.

Färgbilder från första världskriget

Bildspel

Unikt material i ny bok.

Ögonblicksbilder
från depressionen

Bildspel

1930-talets USA i färg.

Se unika färgbilder från förra sekelskiftet

Bildspel

Dokumenterade det ryska imperiet.

Tsarens rike på ett nytt sätt

Del II

Unika färgbilder från förra sekelskiftet.