Strč prst skrz krk

Olika språk tillåter olika ljudkombinationer. I svenskan måste en stavelse alltid innehålla en vokal, som utgör stavelsens kärna. Men det finns språk där konsonanter kan bilda stavelsekärna. Ett exempel är tjeckiskan, där också konsonanterna r och l är stavelsekärna i ord som vlk, varg, eller Krč, som är en stadsdel i Prag. Det går på tjeckiska att bilda hela meningar utan en enda vokal. Det mest kända exemplet är strč prst skrz krk, som betyder ’stoppa ett finger i halsen’. Faktiskt är denna fras så känd att den har en egen webbdomän, www.strcprstskrzkrk.com, med en video för att öva uttalet.

För en svensk kan dessa konsonantföljder, eller konsonantkluster som de också kallas, kännas helt främmande. Det normala är att svenskan inte kan ha mer än tre konsonantljud i rad, som skräll eller hätsk. Vid böjning eller sammansättning kan dock konsonantklustren bli längre än så, och i just ordet konsonantkluster hittar vi ntkl – en konsonantföljd som vi säger utan problem när vi har vokaler på varje sida som stöd. Och nån som har en förälder från Göteborg har ett västkustskt påbrå. Lite klurigt att säga stskt, men det går.

Rekordet i svenska konsonantkluster brukar tillskrivas den kreativa språkvetaren Adolf Noreen. Han utgick från namnet Herbst, bildade adjektiv genom att lägga till sk och la därefter till neutrumändelsen t och genitiv-s. Resultatet blir åtta konsonantljud i rad i följande, lätt daterade exempel:

Varför ska ett noreenskt hembiträdes förkläde inte vara lika rent som ett herbstskts?

Så nu har ni både svenska och tjeckiska uttalsövningar att tillgå om ni skulle få tråkigt i helgen.