Språkbloggen

Ylva Byrman

Ylva Byrman

Idag släpper Språkbloggen in ett gästbloggsinlägg på ett aktuellt tema: Googles användarvillkor. Det finns all anledning att underkasta dessa en kritisk innehålls- och konsekvensanalys. Här i Språkbloggen presenteras istället en läsbarhetsanalys, gjord av språkkonsulten Helena Englund Hjalmarsson. Hon har skrivit flera handböcker om användbara texter och tillbringat mycket tid med att försöka övertyga företag om att avtalsvillkor kan göras mer lättlästa.

 

Månadens gästbloggare: Helena Englund Hjalmarsson
Vad tänker du om jag säger Google? Kanske tänker du på ett modernt företag som bland annat anses vara världens bästa arbetsplats? Kanske tänker du på sökmotorn eller din gmail? Eller får du en liten rysning av obehag över hur mycket företaget vet om dig och dina datorvanor? Oavsett vilken inställning man har till Google, brukar de flesta vara överens om att Google är ett företag som ligger i framkant när det gäller det mesta: teknik (deras tjänster är oftast bättre än andras), affärsmässighet (de tar inte mycket betalt men ändå tjänar de mycket pengar), ledarskap (med en helt ny inställning till individen blir de utsedda till världens bästa arbetsplats år efter år). Nu har Google visat sig vara pionjär inom ytterligare ett område – det språkliga.

Egentligen är det ingen nyhet; allt det Google gör bottnar i att de är duktiga på att kommunicera och förstå kommunikationens förutsättningar. Men det som fått mig att skriva den här lovsången är deras nya användarvillkor. Medan många andra företag tycker att kommunikation och relationsskapandet hör hemma i alla delar av verksamheten utom just den juridiska, bevisar nu Google att de låter god kommunikation genomsyra alla delar av verksamheten. Och att även kundvillkoren hör till kommunikationen. Ändå finns det avsnitt i villkoren som rent innehållsmässigt är diskuterade och debatterade och Google har fått kritik från vissa håll för dem. Jag kan inte låta bli att undra om just det faktum att folk faktiskt förstår villkoren som gör att de också kan ha en åsikt om dem?

Deras nya användarvillkor, som gäller från och med 1 mars, är i alla fall ett föredöme – kortfattade, välstrukturerade och lättlästa. Och tills någon bevisar motsatsen är jag övertygad om att dessa villkor fungerar precis lika bra som juridiskt redskap som exempelvis Malmö aviations användarvillkor eller SJ:s fullständiga villkor.

Jag har roat mig med att göra en enkel textanalys av Googles nya villkor där jag har tittat på följande språkliga faktorer som är vedertagna måttstockar när man talar om begriplighet i text:

1.    Direkt tilltal till läsaren
2.    Synlig avsändare
3.    Logisk styckeindelning
4.    Informativa underrubriker
5.    Genomsnittlig meningslängd
6.    Ordval

1 Direkt tilltal till läsare: Ja
Google har ett genomgående du-tilltal i hela texten. Det är fortfarande ganska ovanligt i konsumentvillkor, men det blir så sakteliga lite vanligare, i synnerhet hos moderna företag med god kommunikationskompetens. För bara 10 år sedan var det en omöjlighet med du-tilltal i konsumentvillkor.

2 Synlig avsändare: Google är närvarande i texten
Google benämner sig själv ömsom med vi ömsom med Google. Det ger texten en avsändarröst och gör texten lättare att läsa. Även detta grepp var otänkbart för 10 år sedan.

3 Logisk styckeindelning: tillräckligt bra
Styckeindelningen är helt okej. Det skulle säkert kunna göras bättre, men det är definitivt godkänt.

4 Informativa underrubriker: inte perfekt men bra
Det finns 10 underrubriker i dokumentet och samtliga är i alla fall någorlunda informativa. Exempelvis tycker jag att Våra garantier och friskrivningar ger en bra bild av vad jag hittar under rubriken, men Sekretess och upphovsrätt hade gott kunnat delas upp i Sekretess och Så hanterar vi upphovsrättsintrång. Inte perfekt alltså, men absolut tillräckligt bra. I villkorstexter får man vara glad om man hittar rubriker som är mer vässade än till exempel Ansvaret.

5 Genomsnittlig meningslängd: långa men rätt okomplicerade meningar
Dokumentet har i snitt 20 ord per mening. Det är egentligen ett ganska högt värde när man talar om normal bruksprosa, men de långa meningarna beror inte på krångliga och halsbrytande konstruktioner utan mest på att Google inte utnyttjat det enkla knepet att åskådliggöra uppräkningar i en punktlista. Om man undantar uppräkningarna hamnar den genomsnittliga meningslängden på ett betydligt lägre värde.

6 Ordval: Facktermer men ingen jargong
Jo då, den juridiska terminologin finns kvar i Googles användarvillkor. Ca 1,5 procent av orden är juridiska termer såsom kränka upphovsrätt, immateriell egendom, intrång och skäligen. Ytterligare några är facktermer från tjänsteområdet, till exempel bakåtkompilera och extrahera källkoden. I vanliga juridiska texter brukar andelen juridiska facktermer vara runt 2 procent. Det betyder att Googles användarvillkor innehåller nästan lika mycket facktermer som andra, och återigen kan vi konstatera att det inte är facktermerna som gör juridiska texter snåriga. Och bortsett från några få felsteg som tillämplig och inhämta så finns här inte en massa onödig jargong.

Minus för textens form
Men på en punkt tror jag att Google har fallit i den gamla juristfällan ändå. Mitt i texten finns fyra stycken som är skrivna helt med versaler. Alla vet att det är svårt och påfrestande att läsa långa stycken text som är skrivna med versaler, men det är inte det som är min invändning här. Min anmärkning har att göra med att jag gissar att dessa versalstycken betyder något särskilt, men det är omöjligt för mig att gissa vad det är. Det känns som en intern kod, en hemlig överenskommelse om att det som står i versaler är extra … vad? Det är dumt att låta text signalera något som de flesta inte kan dechiffrera och inte har en möjlighet att ens gissa sig till. De flesta kanske till och med bara passerar förbi och antar att webbredaktörer är en slarver och har råkat komma åt Caps lock-tangenten i dessa stycken. Och i båda fallen är kommunikationen totalt misslyckad.

Hoppas att Google visar vägen
Det finns alltså saker som kan göras bättre i Googles nya villkor, men sammantaget tycker jag att de ger en viktig signal till alla företag som begär att vi ska acceptera snåriga konsumentvillkor: Jo, det går att skriva begripliga villkor! Låt oss hålla tummarna för att Googles nya användarvillkor blir trendskapande och att reseföretag, telefonbolag, e-handelssajter och banker följer efter och börjar skriva enkla, korta och välformulerade villkor. Tänk vad mycket enklare vårt internetliv skulle bli.

Om bloggen



Ylva Byrman är språkkonsult och gillar att närstudera detaljer i svenskan och andra språk.

Här bloggar hon om språket: om rätt och fel, nytt och gammalt, normer och utmanare. Klassiska råd om språkriktighet varvas med språkspaning, kuriosa och personliga funderingar.

Frågor och synpunkter kan skickas till ylva.byrman@svd.se (läsarmejl kan komma att citeras i bloggen).

Om du har en språkfråga, kika först här.
Fler bloggar