Annons
X
Annons
X

Språkbloggen

Ylva Byrman

Ylva Byrman

För nån vecka sen skrev jag ett blogginlägg om vad fräknar egentligen heter i singular: fräken, fräkne eller fräkna? Språkrådet säger att fräken är vanligast, för att vi tänker på växten. Men jag hävdade lite upproriskt att pluralformen åkerfräknar tar emot att använda. Detta genererade följande läsarkommentar från Bengt:

Jag säger fräkne men som botanist reagerar jag på fräken i det sammanhanget. Åkerfräknar är heller inte bra. Jag tycker man måste säga ”det finns mycket åkerfräken här” och ”här finns många fräkenarter”.

Tack för ditt brev, Bengt. Redan när jag skrev mitt inlägg funderade jag över det du skriver: Kan man egentligen prata om flera åkerfräknar? Mina kunskaper om fräken är inte så goda, så det var intressant att få din professionella synpunkt.

Rent språkligt kan vi beskriva skillnaden mellan ”mycket åkerfräken” och ”många åkerfräknar” som att vi i det första fallet ser åkerfräken som ett oräknebart substantiv och i det andra som ett räknebart. Vill man hellre låta lite latinskt lärd säger man dividuativa, delbara, och individuativa, odelbara. När man säger att man är en individ menar man alltså att man är ’odelbar’.

Vissa växter är räknebara företeelser: vi kan prata om tre rosor, fyra tallar och fem lupiner. Andra växtslag kan vi inte gärna sätta räkneord framför. Havre kan vi prata om, men vi säger helst inte två havrar. Istället tänker vi på havre som en delbar mängd eller en massa, ungefär som mjöl, mjölk eller guld. För vissa ord kan språkbrukaren välja att betrakta en samling antingen som en massa eller som nåt som är sammansatt av räknebara enheter. Vi kan säga ”det är femtio mandlar i tårtan” och behandlar då mandel som ett räknebart substantiv. Men mandelallergikern frågar nog oftare ”är det mandel i tårtan?”, precis som glutenallergikern frågar ”är det mjöl i tårtan?”. Båda dessa allergiker ser då mandel och mjöl som oräknebara substantiv.

Denna glidning mellan räknebar och oräknebar ger ibland upphov till språkriktighetskonflikter. En arbetsplats har till exempel personal, men kan man säga ”det var två personal som jobbade igår kväll”? Mångas språkkänsla störs av detta bruk, men att se personal som räknebart har blivit vanligare.

Ibland kan ett och samma ord få olika genus beroende på om man ser det som räknebart eller inte. På krogen beställer man självklart en öl, men om man vill berömma ölens kvaliteter kanske man hellre säger ”det här var ett gott öl”.

Den som tycker att ämnet är spännande kan läsa följande text, där Ingrid Källström diskuterar valet mellan singular och plural ur ett andraspråksperspektiv. Hon avslutar med följande exempelmeningar, producerade av människor som inte har svenska som modersmål:

Till akuten kom tre patienter med hjärtinfarkter.
Jag har jobbat i butiker.
Annars kommer man att ha mycket svårighet i arbetet.
Jag har dålig kunskap i mandarin.
Irak hämtar kunskaper och läkare från utlandet.
Oerfarna läkare tar liven av sina patienter.

Om du är modersmålstalande svensk vill du nog spontant ändra numerus på ett substantiv i varje mening. Men kan du förklara varför?

Om bloggen



Ylva Byrman är språkkonsult och gillar att närstudera detaljer i svenskan och andra språk.

Här bloggar hon om språket: om rätt och fel, nytt och gammalt, normer och utmanare. Klassiska råd om språkriktighet varvas med språkspaning, kuriosa och personliga funderingar.

Frågor och synpunkter kan skickas till ylva.byrman@svd.se (läsarmejl kan komma att citeras i bloggen).

Om du har en språkfråga, kika först här.