Annons

Språkbloggen

Ylva Byrman

Ylva Byrman

Vad säger ni, borde jag följa strömmen och börja med Wordfeud? Detta internetbaserade alfapet har ju blivit en så stor fluga att det nästan framstår som lite världsfrånvänt att inte ha testat. Men jag tillhör alltså än så länge de världsfrånvända, rädd för att skaffa mig ytterligare tidstjuvar i vardagen.

Internetbaserade alfapetspel är egentligen inget nytt – varianten Betapet har ju funnits sen 2004. Men när alfapetspelen flyttade ut som en app i surfmobilerna fick de ytterligare ett uppsving. Nu kan man helt plötsligt fördriva de där fem minuterna på bussen eller i bankomatkön med att lägga ett ord, och motspelaren kan vara din bästa vän som råkar befinna sig i en helt annan stad.

En rolig betraktelse över den nya ordfejden finns i serien Stockholmsnatt, som publiceras här i SvD. Förutom att serien säger nåt träffsäkert om vår samtid, säger den också nåt om svenska språkets obegränsade möjligheter att bilda nya ord. Ibland hör man människor säga att svenskan är ett ordfattigt språk i jämförelse med exempelvis engelskan. Jag skulle hävda att det är fåfängt att göra jämförelser mellan olika språks ordrikedom, men med svenskans sätt att bilda sammansättningar finns det ju ingen övre gräns för hur många ord man kan bilda genom att sätta ihop redan befintliga. Och precis som i serien Stockholmsnatt handlar det bara om att övertyga nån annan om att ordet faktiskt har en vettig innebörd. ”Utefez är en fez som man bara har på sig utomhus, nu på hösten typ” – tja, varför inte?

Om bloggen



Ylva Byrman är språkkonsult och gillar att närstudera detaljer i svenskan och andra språk.

Här bloggar hon om språket: om rätt och fel, nytt och gammalt, normer och utmanare. Klassiska råd om språkriktighet varvas med språkspaning, kuriosa och personliga funderingar.

Frågor och synpunkter kan skickas till ylva.byrman@svd.se (läsarmejl kan komma att citeras i bloggen).

Om du har en språkfråga, kika först här.