SVD Offert - Bästa sättet att få offerter.

Få offerter från tusentals kvalitetssäkrade företag - snabbt, enkelt och tryggt.

POPULÄRAST  JUST  NU:

SvD i samarbete med

Danska: 0 till 100 på tio minuter

Senaste blogginlägget handlade om ordet halvannan, som betyder ’en halv från det andra’, alltså 1,5 . Förr kunde man också på samma sätta prata om halvtredje skålpund (2,5 skålpund), halvfjärde tum (3,5 tum) och halvfemte fot (4,5 fot). Men vad kan du ha för praktisk nytta av att känna till dessa utdöda räkneuttryck? Jo, de kan erbjuda helt nya möjligheter att genomskåda det danska räknesystemet.

Från 1 till 49 räknar danskarna precis som vi med basen 10, så det är inga konstigheter. Men från 50 till 99 bygger de danska räkneorden istället på ett system med basen 20. Om vi lär oss att sinds är ett äldre danskt ord för gånger, samma som vi har i ordet någonsin, följer resten med enkel huvudräkning. För 50 är ju 2,5 gånger 20 och heter följaktligen halvtredje-sinds-tyve*. Vill vi säga 60 får vi räkna 3 gånger 20: tre-sinds-tyve. Och 70 följer precis samma logik: det är 3,5 gånger 20 och får då heta halvfjerde-sinds-tyve. Vidare får vi fire-sinds-tyve för 80 och halvfemte-sinds-tyve för 90.

Sen är ju danskarna precis som alla andra språkbrukare ekonomiska varelser, som inte i onödan vill gå och säga långa haranger när man kan förkorta. Så sinds-tyve reduceras till ett s, och kvar får vi följande räkneord:

50 – halvtreds
60 – tres
70 – halvfjerds
80 – firs
90 – halvfems.

Nu återstår bara att komma ihåg att säga entalen först. 63 heter tre-og-tres och 99 heter ni-og-halvfems. Uttalet övar man lämpligen med följande video.

YouTube Preview Image

Man får ha överseende med att tres i videon stavas treds. Dansk ortografi är inte det lättaste, inte ens för danskarna själva.

 

* I praktiken faller den trycksvaga stavelsen och man skriver normalt utan bindestreck: halvtredsindstyve, tresindstyve, halvfjerdsindstyve, firsindstyve och halvfemsindstyve. Jag har dock valt att skriva halvtredje-sinds-tyve av pedagogiska skäl.

  • http://www.facebook.com/people/Tobias-Wallin/516001791 Tobias Wallin

    Jämförelser mellan danska och svenska språken är intressanta. Om man översätter och använder ”Deg ka jeg godt li” ordagrant så lär det väl motsvara ungefär ”Dig kan jag stå ut med.” Hur många svenskar tillåts komma undan med att uppfylla så resonabla krav? 

  • sgs

    finns det något annat land där man har lyckats med konststycket att blanda ihop två ”baser” 10 tal 20 tal. Därtill upp till 20 räkna ”normalt” för att därefter övergå till ”omvänd” ordföljd. Och till yttermera viss använda ett så gammalt uttryck som ”halvannan” vid beräkningen?

  • Ylva Byrman

    Mm, franskan. De räknar med tiobas upp till sextio, sen heter det sextio-tio, fyra-tjog och fyra-tjog-tio.

  • Ylva Byrman

    Det bästa är egentligen inte att 70 heter sextiotio, utan att 71 heter sextio-elva, 72 sextio-tolv osv. Och 99 heter alltså fyra-tjog-nitton.

  • Anonym

    Ska man vara riktigt petig heter 99 på franska till och med fyra-tjog-tio-nio, ännu trevligare alltså. (Jo, jag tycker faktiskt att systemet är rätt kul när man väl fått kläm på det.)

  • http://www.nyhetster.com/sa-lar-du-dig-rakna-pa-danska/ Så lär du dig räkna på danska

    [...] Så lär du dig räkna på danska Adress: http://blog.svd.se/sprak/2011/06/20/danska-1%E2%80%93100-pa-tio-minuter/. Googla: Så lär [...]

  • http://www.facebook.com/profile.php?id=548735765 Viktor von Bahr

    Eller ”hold da kaeft!” som ”oj då, menar du inte?”. (andra favoriter är ”hold da lille ferie”, ”hold da lille fest” med samma betydelse.

  • Anonym

    Mitt personliga danska favoritord är ”røvsyg”! Meningen ”Det er helt røvsygt”, framslängt av en sluddrande dansk, det är poesi!

  • Anonym

    Gammal Fleksnes med danska nummer

    http://www.youtube.com/watch?v=ZrGIhrs3HkI

  • BosseBockfot

    Danska är j-vligt att lära sig. Jag har dansk påbrå och talar danska men skjuter mig trots det i foten både nu och då när det kommer till att räkna. Det absolut svåraste är att uppfatta ett mobiltelefonnummer upprabblat snabbt på en raspig telefon linje :-)

  • http://pulse.yahoo.com/_3OKWJESS2CQNIEPNE3I2HIGKNM Per

    99 heter fyra-tjog-tio-nio

  • http://twitter.com/Skronsakslandet Lennart Göranson

    Så när som på den belgiska franskan som har septante (70) och nonante (90). Samma i schweizisk franska med tillägget att man där säger octante i stället för quatrevingtdix (80)

  • Lossy Banfield

    Notera också att de franska dialekterna i bland annat Belgien och Schweiz använder 10-basord istället: septante (70), huitante (80, dock bara i vissa regioner i Schweiz) och nonante (90).

  • Ylva Byrman

    Taget. Men det är ju för att ”nitton” råkar heta ”tio-nio”. Men det är sant att 91-96 hade varit bättre exempel.

  • http://www.facebook.com/janus.madsen Janus Madsen

    Jeg er født i Helsingør og har derfor haft svensk tæt på altid. Kan också båda skriva och prata svenska. For forskellen er faktisk ikke specielt stor. Dér hvor forskellen især ligger, er ved låneordene som svensk/dansk har taget ind. Det svenske lunch eller danske weekend for eksempel og så udtalelsen.
    På dansk udtalelses tingene ikke som det er skrevet (som er 98 pct som det norske bokmål, hvor det så mere udtales som det skrives) og trykkene er anderledes, både blødt som hårdt. Det virker dog også lidt som om at det svenske sprog anvendes langt mere, end det danske anvendes i Danmark. Derfor er man i Sverige mindre tilbøjelig (udenfor de store byer) at blive konfronteret med andre sprog. Mens Danmark som er så lille render man på ugentlig basis ind i en svensker, nordmand, tysker eller en som snakker engelsk. Så tror danskere har lidt nemmere ved svensk. Men nok nemmest ved norsk, især Bokmål som reelt er dansk.

  • David Nylund

    Och själva räknar vi upp till tolv på ett sätt, därefter 13 upp till 19 med omvänd talordning för att sen gå över till tiotalsräkning med tiotalet först. Men det är ju normalt, för så gör vi ju alla…

  • Anonym

    Det är tråkigt att vi skall vara så dåliga på de andra skandinaviska dialekterna, och sämre blir vi tydligen. Med vi menar jag ofta de underbegåvade som knappt kan läsa de andra dialekterna. Men ingen hjälp har de heller fått i skolan utan där är det bara engelska. Ett riksdagsbeslut på att vi skall skriva likadant kanske är lösningen, för tänk på all text (mängd) som de missar.

    Den här gillar jag. http://www.facebook.com/pages/Bruk-Skandinavisk/135539249799834

  • http://www.facebook.com/people/Staffan-Wiman/100000686850302 Staffan Wiman

    Det svåraste är faktiskt inte tiotalen, utan att man säger entalen före tiotalen. Samma svårighet finns på tyska. Det konstiga är att det är så svårt trots att vi faktiskt har samma fenomen mellan 13 och 19. Om någon ber mig knappa in 15 finns det ingen risk att det blir 51 i stället. Men om det i stället är ”femoghalvtres” kan det lätt bli 57 i stället för 75.

  • Anonym

    Ja se danskar giriga och äreslösa

  • BigDemonicBunny

    Det finns också en ganska bra chans att Karl knutsson spelade som han gjorde för att Karl Karlsson och Katarina abrahamsson skulle ha ett materiellt välstånd efter hans död.

    Så rutinerad som Karl Knutsson var i det politiska spelet (och spelade det på ett sätt som skulle ha gjort Machiavelli stolt) så tror jag inte att han hade några större förhoppningar om att en 15-åring nyligen upphöjd från frilloson skulle ha några större chanser att ta tronen. Som det var så gav han Sten Sture ett maktövertag över Ivar Axelsson och lade grunderna till det politiska nätverk som gjorde Sverige till ett självständigt rike (och inte en dansk lydnation).

  • Anonym

    Eller så blev han likt Adolf Johann  von Pfalz-Zweibrücken zu Kleeburg utmanövrerad av den svenska högadeln som inte ärade sin framlidne kungs testamente

  • Anonym

    Från adels synpunkt var det bättre med en svag unionskung långt borta
    än en stark kung på nära håll.
    Sven Ulric Palmes bok ”Sten Sture den äldre” är värd att läsas.

  • Anonym

    Mja, det där med Perm låter helt irrelevant även om båda begreppen innehåller ”-rm”. Bor man i en trakt med vidsträckta skogar med mycket vilt kommer man att handla med pälsverk, oberoende av vilket folk man tillhör.

  • Anonym

    Gäsp Gäsp

    påminner starkt om alla teser som jag sett om ätten Bures ursprung

    ”avses uppenbarligen Vita havets sydkuster och landet vid floden Dvina.”.
    ”En gammal hypotes gör gällande att det är samma ord som går igen i
    staden Perm i Uralområdet (bjarmer = permer). Denna gissning – för mer
    än så är det inte – tar fasta på att både bjarmerna och folket vid Perm
    utmärkte sig genom pälshandel.”.

  • Anonym

    Hank Wisemans lärda inlägg saknas i bloggen. Men en diskursfientlig miljö har stängt ute den livliga debatten, till förmån för en kör av ja-sägare

    Tillägg: En debatt som drevs av Hank. Ja-sägarna bidrog inte till mycket i ämnet. Men Hank ensam gav diskussionen den injektion som kunde ge andra infallsvinklar för öppna sinnen

  • Anonym

    Jag måste erkänna att jag skäms över några av mina inlägg

  • Anonym

    Instämmer helt

  • http://twitter.com/_Ratzz_ Ratzz

    Snarare drev han med sig själv och sin enkelspårighet, brist på socialkompetens etc. Saknad som en böld i…

  • http://www.facebook.com/profile.php?id=1041570829 Erin Winslow

    Enough with the sockpuppets already!!!

  • Anonym

    Ratzz, jag tror vi, du liksom jag, behöver, behöver betrakta oss själva ur ett mer självkritiskt perspektiv.

  • Anonym

    I början av 1900talet, det finns det dokument på som jag har i min ägo, fanns det runt 3000 vita i hela Kongo. Många av dem var sjömän och missionärer. Resten satt ute på stationer, ofta ensamma, i hela detta väldiga rike. De vita hade helt enkelt inte folk nog att hugga händerna av kongoleser om de inte levererade tillräckligt med elfenben. Det gjorde de kongoleser som drev in elfenbenet, fra batatele-stammen ( i och för sig beställt av giriga vita). Handavhuggning var en gammal sed i Kongo (se Gleerup mfl Tre år i Kongo). Det förekom ett enormt våld, särskilt i Maniema-provinsen, de uppköpta slavarna fraktades till Tanganayikasjön av arabiska och arabiserade slavhandlare (sök på nätet på hövding Tippu Tip) för vidare transport till Zanzibar. De behandlades fruktansvärt. Livingstones vittnesmål om massakern i Nyangwe säger allt.
    Vad många inte vet är att när Stanley ”upptäckt” Kongo, alltså att Kongofloden gick vidare efter katarakterna och att det gick att ta sig in i landet, så var det inte belgarna framför allt som var där. Först var det Afrikaassociationen, det var en internationell sammanslutning, där fanns också svenskar, som började bedriva handel där. Sedan när den förändrades, blev det till Fristaten Kongo. Först i början av 1900talet blev landet en belgisk koloni enbart och kallades då Belgiska Kongo.

  • Anonym

    Det är ingen som ifrågasätter Hanks kompetens, men han gick lätt ut i personangrepp mot innehavaren av bloggen, det blev snabbt ganska tröttsamt.

    Jag tipsade honom att han borde starta en egen blogg, hoppas han har gjort det.

  • Anonym

    Själv är jag överlycklig över att slippa hans ovetenskapliga trams i kommentarerna, och hoppas att även irrelevanta inlägg från hans kompisar (alt. sockpuppets), som det här, kan försvinna i framtiden också.

  • Anonym

    Dick är en professor i historia, Hank är en anonym internetkorsfarare vars politiska åsikter uppenbarligen färgade precis allt han skrev, och i hans ögon trumfade även fakta som kastades i ansiktet på honom. Dessutom förlämpade han gång på gång ägaren av denna blogg. Det finns inget som helst tvivel om vem som har flest ”fel” här.

  • Anonym

    Må vara, men då är det argumentet och knappast pälshandeln.

  • http://www.facebook.com/people/Johan-Franzon/1013645843 Johan Franzon

    Vem Shakespeare var kan man alltid undra. Själv undrar jag ännu mer över om inte Shakespeare, när han skrev om prinsen som blev galen när han som finkänslig själ försökte fortsätta med sina fäders mordiska palatspolitik, åtminstone kände till, fast han kanske inte direkt byggde på historier om, Erik XIV, vars frieri till drottning Elisabet, 40 år tillbaka i tiden, väl måste ha varit välkänt då hon fortfarande regerade ogift. Att Erik därefter mördat, förlorat förståndet, avsatts och strax förlorat livet borde väl åtminstone ha gett upphov till skvaller och lustiga historier i London. Det passar med den bild av illa skötta nordiska småkungadömen som ges i Hamlet. Att sedan gå så långt som att säga att Hamlets historicitet ligger i Erik XIV skulle vara roligt, men förstås också att gå lite långt.

  • http://www.facebook.com/profile.php?id=1191972045 Gabriel Stein

    William Shakespeare var nog William Shakespeare. Teorin om de Vere faller bl a på att Shakespeare fortsatte skriva även efter att de Vere var död. Teorin att Shakespeare inte kunde vara Shakespeare (s a s) dyker först upp på 1800-talet, när snobbiga engelska kulturhistoriker vägrar acceptera att någon som inte tillhörde samhällets översta skikt skulle kunnat vara så begåvad.

  • http://twitter.com/_Ratzz_ Ratzz

    Man ökar ingen läsbarhet genom att använda ett språkbruk som är så ålderdomligt att majoriteten av dom nu levande inte förstår texten. Dick har lyckats väldigt bra med en lagom avvägning som ger en levande och läsbar text. Något som säkert ger svår avundsjuka bland mindre lyckade skribenter och föreläsare som inte når ut tack vare ett otympligt ordval och livlösa fakta staplande texter som inte väcker nyfikenhet och intresse för ämnet

  • Anonym

    Gud och Jesus är ju också påhittade figurer. Mej veterligen kan ingen gå på vatten. Varje gång jag försöker blir jag blöt i håret. Hamlet kanske kunde.

  • Anonym

    Det tror jag också  Jag trillade över information om den alternativa Shakespaere när jag gjorde släktutredning av de Veres. Fann då både bra och dålig info. Det fanns en bra site på nätet som startats av en student i Oxford, Men tyvärr så fullföljde han inte det han påbörjat.

  • Anonym

    Det var ju Hamlets historicitet som var temat, inte Shakespeare. Och som DH säger, så bygger ju Hamlet på äldre berättelser om Amletus. Så Shakespeares identitet säger väl knappast något om huruvuida berättelsen från början bygger på verkliga personer och händelser, vilket väl var den egentliga frågan. (Att Hamlet i Shakespeares tolkning inte har existerat är ju en annan sak.)

  • Anonym

    Så du menar alltså att det inte har någon betydelse under vilket tidevarv man lever eller författar eller vilka källor man användersig av.

    För min del så tror jag det är avgörande. Men å andra sidan så är jag ingen littterturhistoriker. 

  • Anonym

    Denna berättelse behöver ju knappast vara ”barnsliga naiva romantiseringar” utan en kul och intressant anekdot om hur det var förr i tiden. Att kungar eller framstående statsmän/militärer (grekiska och romerska generaler stred oftast i första linjen) personligen involverade sig i krig förr är ju välkänt samtidigt som det ju på något sätt är ”bättre” att de delar soldaternas risker än de regenter som bara kommenderade ut folk i krig. Man behöver inte ägna sig åt något barnsligt romantiserande av möjliga krigsideal för att tycka att det är intressant at läsa om hur involverade dåtidens kungar var i krig.

    Dessutom brukar ju frågan ofta involvera fortsättningsdiskussionen om huruvida det var politiskt bra och praktiskt att regenten personligen var med i striderna. I de två svenska fallen Gustav II Adolf & Karl XII är det ju tudelat, sannolikt hade ingen av dem nått sådana höjder de gjorde utan sitt direkta deltagande (framför allt inte Karl XII som byggde mycket kring sin skicklighet i krig just på sitt agerande under slagen) men samtidigt var allt slut i samma sekund de stupade. I Napoleons fall hade det varit direkt korkat för kejsaren att själv slåss i första ledet (däremot var han som ung general ofta i stridens hetta). Fredrik den store hade definitivt nytta av och fördel av att ha varit i striden eftersom han från sitt planerande inför slagen sedan såg till att hans relativt små styrkor sedan utförde hans order. Däremot, hade han stupat hade hans och Preussens saga varit all.

    I modern tid (dvs. 1900 o framåt) är det naturligtvis direkt oansvarigt för en statschef att delta i stridigheter eftersom kriget bara är en del av hans ansvar mot sin nation och den sak han(s) land går i krig för. Ingen kräver ju att en amerikansk president ska kommendera trupperna i fält. Men intressant nog så kan han mycket väl göra det om hans politik är förankrad i landet då tex vicepresidenten kan ta över (Roosevelts död i sjukdom påverkade inte kriget eller USA:s krigsmål). Men som sagt, ingen kräver det eftersom hans ansvarsområde är större än en tidigmodern eller medeltida kungs.

    Det som är väl mest synd är väl när dikatorer går på om att de ska kämpa till slutet men sällan gör det eftersom just deras död hade inneburit slutet för kriget då dessa ju personligen är landets politik. Hitler exempelvis var ju Tysklands utrikes, inrikes och krigspolitik. Hade han kommenderat en division i slaget vid Selow- höjderna och stupat hade ju kriget kortats ner iaf en liten bit.  

  • Anonym

    Nu åsyftade jag förvisso Jannewas kommentar och inte det ursprungliga blogginlägget. Ingenting av det du skrev kan jag sätta mig emot.

  • http://www.facebook.com/elbichoamarillo Mats Andersson

    Håller med dig. Leve kung Johan och vem säger att inte demokratens girighet är värre än riddarens mod se på attackena på Irak och Libyen.

  • http://www.facebook.com/elbichoamarillo Mats Andersson

    knappt ens Harrysson skulle våga motsätta sig ett sådant massivt kunnande som zorroman visar prov på.

  • Anonym

    Här har vi ett problem som jag ser ”framför allt inte Karl XII som byggde mycket kring sin skicklighet i krig just på sitt agerande under slagen”. Vid Poltava deltog han inte direkt i slaget och det bidrog säkert till slagets utgång. Det utsågs ingen dagens general eller Rehnskölds agerande på distans som avbröt Creutz krossande av det ryska kavalleriet. Min fråga – diletantens fråga Var Rehnsköld frisk eller led av de skador
    som han ådragit sig i tidigare slag. Som på så sätt kan förklara en del av konstigheterna i befälsföringen

  • http://blog.svd.se/sprak/2011/09/26/sprakkvissen-och-svaren/ Språkkvissen och svaren | Språkbloggen | SvD

    [...] Frågor där minst 75 procent av de svarande har rätt, får väl räknas som enklare frågor. Till dem hör att små bokstäver kallas gemener, att speta är en tunn sticka och att färöiskan är ett nordiskt och estniskan ett finsk-ugriskt språk. Också de danska räkneorden går det ganska bra: runt 60 procent svarar rätt, och ni andra kan repetera med följande blogginlägg. [...]

  • http://www.coconutsandskylines.se/rakna-pa-danska-med-svd/ Räkna på danska med SvD | Coconuts & Skylines – Resebloggen

    [...] Men visst, jag ger det en chans till. SvD:s språkblogg tipsar Danska: 0 till 100 på tio minuter | Språkbloggen | SvD. [...]

  • Anonym

    Klart man måste börja leva som man lär. In med en outbildad islamistisk somalier så får vi både mångkultur och kvoteringen fixad på en gång.

  • http://gtt.myopenid.com/ gtt

    Men hon kanske är hur medveten som helst om utsläppen?

  • Anonym

    Tack ”gtt” för att du förtydligar mitt inlägg(!) Logik, fakta och underbyggda argument, är inget som efterfrågas inom vänsterpartiet.

    Viktigare är att ha god erfarenhet av alkoholkonsumtion, som Schyman, Werner m.fl. Har förmodligen varit en förutsättning för att stå ut med alla hyllningar man gett världens störtade kommunistledare i Sovjet, DDR. Kina. Rumänien, Kuba, Nordkorea etc. Och för att stilla gråten då Berlinmuren föll…

    ”Rödvinskommunister” är ett begrepp som vi förstår bättre i ett historiskt perspektiv. Ingen skugga faller dock på Dinamarca. Hon kanske är den förnyare som detta besudlade parti så väl behöver.

  • Thoth

    I gårdagens Rapport-inslag fäller den chilenska vänsterpartisten Rossana Dinamarca ett rasistiskt uttalande. Hon menar att vänsterpartiets största problem är att partiet förknippas med ”vita män”.
    – Jag vill att vi förändrar vår profil, jag vill se en generationsväxling, säger hon.
    – Jag tycker det är ett problem att bilden av vänsterpartisten i demokratiskt valda organ är en vit man över 50. Vi måste vara trovärdiga och då måste det synas att vi är det parti vi säger oss företräda.

  • marjatta

    Det blir livat i ”kammaren” om Dinamarca blir vald. Hon har inte vilken ”invandrarbakgrund” som helst utan den mer revolutionära och temperamentsfulla sorten. Jämför man personligheterna är Sjöstedt rena rama mysgubben vid hennes sida. Men politiska ledare bör ju besitta i alla fall viss sakkompetens - riksdagen är  inget revolutionsråd eller ”Debatt”-studio – så ”mysgubben” kanske vinner den här gången.

  • Anonym

    Hon är snart 40 själv, så det är ingen ungdom, det är rent av samma generation som hon vill efterträda.

  • Anonym

    Hon har ju alla kvalifikationerna, invandrare, småbarn, reser flyg och taxi.

  • Anonym

    Fast Ohly kallar sig ju inte länge kommunist, men säger att han har kvar värderingarna.
    Så då är det lugnt enligt media.

    Om vi hade haft någon annan som öppet kallat sig nationalsocialist, men sedan säger att han har kvar värderingarna men slutar att kalla sig nationalsocialist offentligt eftersom ”det har så negativ klang” så är det väl klart att media även då skulle undvika att skriva att den personen är nazist?
    För inte har svenskt media dubbla måttstockar och alltid har översyn med kommunister?
    Det kan jag aldrig tänka mig.

  • Anonym

    Hon är lyftet för taxi-och flygbranschen. Sedan valet har hon flugit och åkt taxi för 220.000 kr. Men riksdagen, alltså våra skattepengar, klimatkompenserar hennes resor, så i verkligheten blir det ännu dyrare. 

  • http://pulse.yahoo.com/_P5IJS5PBI5ANF2DBWFVYVZVYXQ Björn

    Vänstern försöker desperat att värva nya väljare!
    Islam och Islamiseringen av Sverige är vägen dom valt för att få sitta vid maktens köttgrytor!
    Den ena formen av diktatur byts lätt ut till en annan!

  • Anonym

    Varför inte, först med Lille Fridolin och sedan Annie Lööf, hugg nu till med Dinamarca också så har Sveriges partiledare verkligen toppat lagupptällningen!

  • http://olle73.myopenid.com/ olle

    hade iofs hoppats pa att nasta V-ledare skulle vara en burkapaketerad islamist, men men, tiden ar val inte mogen, tills vidare kan en jetsettande inkahovding gora en hel del nytta for sverige.

  • Anonym

    Min egen forskning visar dock att berusningseffekten blir något bättre om man häller skumpan mitt i glaset. Koldioxiden frigör de sk smilgropsextaserna snabbare.

  • http://www.facebook.com/people/Sven-Bolin/100002071500407 Sven Bolin

    Skumpa är och forblir äckligt! En fånigt overskattad produkt som står sig slätt mot alla andra yrseldrycker så spara på pengarna och kop något annat.

  • Anonym

    Underbar forskning! Han köpte säkert en låda skumpa och hällde upp till alla kollegor som ville ha.

  • Anonym

    Hemkokt då eller? Näe, lite stil får man ha Svempa…

  • Anonym

    Äntligen något vettigt från universitetsvärlden! 

  • Anonym

    Så om man vill att ölet inte ska skumma för mycket ska man hälla ölen mitt i glaset???? (om det är tvärt om)
    För övrigt skrev jag inget om smak och doft.

  • http://www.facebook.com/aostervall Albin Östervall

    Bara faktumet att Lennart Karlsson är så pass dåligt påläst att han inte kan skilja mellan avkriminalisering och legalisering säger väl det mesta. Hela hans åsikt är helt byggd på en dogmatisk övertygelse och han är så förblindad av den att han inte kan se frågan klart. Faktum är att det finns ett enda verkligt exempel där allt drogbruk är avkriminaliserat, Portugal, och där har missbrukarna halverats på några år. Hur kan man då på allvar hävda att ”legaliseringsivrare” (Karlssonska för människor som förespråkar avkriminalisering/liberalisering av narkotikalagstiftningen/mer harm reduction) är verklighetsfrånvända? Bra debatt i övrigt i alla fall, och den behövs!

blog comments powered by Disqus