Annons
X
Annons
X

Språkbloggen

Ylva Byrman

Ylva Byrman

”Ylva, heter det att vi vill lämna en begäran om uppskov med projektstarten för förprojekteringen eller en begäran om uppskov av projektstarten för förprojekteringen?” undrar en vän. Just frågor av typen ”heter det X eller Y?” är nog det språkvårdare hör allra oftast. Säger man bättre än mig eller bättre än jag? Heter det med utgångspunkt i eller med utgångspunkt från? Och vad är egentligen mest rätt: att säga kex med k-ljud eller tj-ljud?

Låt oss för ögonblicket strunta i vad dessa konkreta frågor har för svar. För vad som är mer intressant är den allmänna uppfattning om språkliga rätt och fel som frågorna ger uttryck för. Den som ställer en av dessa frågor förväntar sig nämligen att få ett svar. Så om jag svarar ”du kan säga vilket som”, vilket jag skulle göra på åtminstone tre av frågorna ovan, vet jag att frågeställaren inte kommer att känna sig helt nöjd. Det verkar vara nåt psykologiskt det där. Om det finns två alternativa uttryckssätt vill man helst att ett ska vara rätt och det andra fel. Eller åtminstone att det ena är lite mer rätt än det andra. Att båda alternativen skulle vara fullt fungerande och rimliga känns helt enkelt lite mindre tillfredsställande. Men varför denna binära syn på språkriktighet? Är vi inte förmögna till en mer nyanserad syn på språklig variation?

Om du och jag sågs på ett kafé, och du hade en grön tröja och jag en röd, då skulle vi ju inte börja diskutera vems tröja som var rätt och vems som var fel. För det råder ju självklart ingen motsättning mellan att du har valt en grön tröja och jag en röd. Och på kaféet sitter det säkert en massa andra människor som har svarta, vita, blå och lila tröjor på sig. Denna mångfald ser vi som självklar, och tanken på att vi skulle låta dig bestämma att alla skulle gå hem och byta om till en grön tröja är så absurd att den är skrattretande.

Andra gånger kan det dock vara synnerligen praktiskt att alla ser likadana ut. Att poliser, sjuksköterskor och tågvärdar har uniform gör att vi lätt kan identifiera dem, vilket spar tid och undviker förvirring. Av samma anledning har vi i språket valt att standardisera till exempel ortografin. De korrekta sätten att stava svenska ord är de sätt som anges i Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Punkt slut.

Just när det gäller stavning fungerar alltså den binära språkriktighetsprincipen rätt bra. Om X är rätt så är Y sannolikt fel. Men ofta är det helt onödigt att brännmärka det ena av två konkurrerande uttryckssätt; vi kan låta båda varianterna samexistera i språket. Precis som att din och min kafévistelse blir roligare om alla får ha vilken färg på tröjan de vill, så blir också språklig kommunikation roligare om vi accepterar tanken att språklig variation inte nödvändigtvis betyder att nån måste ha fel.

Så välj fritt och med lätt hjärta mellan med utgångspunkt i och med utgångspunkt från. Bättre än jag kan man säga, men för de flesta av oss känns det naturligare att använda objektsformen och säga bättre än mig, så var inte rädd för att följa din språkkänsla. Ha medlidande med de eventuella stackare som hävdar att du har fel – de lider av den besvärliga åkomman inlärd irritation. Ordet kex har två korrekta uttal. Anledningen är att det är en försvenskning av engelskans cakes, vilket ju uttalas med k-ljud. Men i svenskan uttalas k normalt tj framför mjuk vokal. Och eftersom e är en mjuk vokal har kex också fått tj-uttal, framför allt i södra och västra Sverige.

Så, kan ni nu gissa vad jag svarade jag min vän som undrade om det hette vi vill lämna en begäran om uppskov med projektstarten för förprojekteringen eller vi vill lämna en begäran om uppskov av projektstarten för förprojekteringen? Nä, jag sa faktiskt inte ”välj vilket som”. Istället rådde jag henne att skrota bägge alternativen och skriva om helt. Utan en massa tunga abstrakta substantiv och prepositioner staplade på varandra som ett torn. Kanske formuleringen vi vill skjuta upp förprojekteringens start kan fungera? Eller vi begär att förprojekteringens start ska senareläggas?

Det är som med klädval. Istället för att välja mellan två par stilettklackar som båda skaver och känns lite vingliga – tänk om helt! Leta fram de där skorna som känns både bekväma och snygga. Inte sällan är det enkla också det elegantaste.

Om bloggen



Ylva Byrman är språkkonsult och gillar att närstudera detaljer i svenskan och andra språk.

Här bloggar hon om språket: om rätt och fel, nytt och gammalt, normer och utmanare. Klassiska råd om språkriktighet varvas med språkspaning, kuriosa och personliga funderingar.

Frågor och synpunkter kan skickas till ylva.byrman@svd.se (läsarmejl kan komma att citeras i bloggen).

Om du har en språkfråga, kika först här.