Sportbloggen

Jan Semneby

Jan Semneby

Återigen hördes musik som U2 och Dropkick Murphys ur högtalarna när de åtta båtarna paraderade längs floden Neva in till centrala St Petereburg med totalvinnaren Ericsson 4 i täten. I kväll är det prisutdelning, sedan är det oåterkalleligen slut på denna upplaga av Volvo Uncategorized.
På sista presskonferensen i Stockholm fick skepparna frågan om de vill göra om det och det var en illa vald tidpunkt för en sådan frga. Just nu vill alla bara åka hem och vara ledig och lämna de 37 000 sjömilen bakom sig. Men jag kan nog tänka mig att en del av dem finns med då det är dags igen i Alicante i december 2011.
Innan dess har vi en America´s Cup-matct i flerskrovsbåtar mellan försvararen Alinghi och utmanaren BMW Oracle i februari nästa år.
Jag avslutar bloggandet om VOR med en liten sammanfattning:

Höjdpunkt: In-port race på Kanholmsfjärden. Det sägs att uppåt 5 000 båtar var där för att se VO70-båtarna. En fantastisk dag.

Bottennapp: Idiotiskt av arrangörerna att lägga en etapp från Singapore upp till Qingdao i Kina vintertid. Jag förstår ilskan hos dom som tvingades bryta i det hårda vädret. Volvo kan ha vilka argument de vill om ”nya marknader”, det känns fel att negligera så stora seglarnationer som Australien och Nya Zeeland i bansträckningen.

Favorit som höll: Ericsson 4 hade den bästa båten, den bäste skepparen, bästa besättningen och framför allt de bästa förberedelserna som är a och o.

Dramatik 1: Ericsson 3 höll på att sjunka på väg mot Qingdao. Starkt att komma igen mentalt och vinna den nästföljande maratonetappen.

Dramatik 2: Telefonica Blue gick hårt på grund efter starten i Marstrand men triumferade på Kanholmsfjärden en vecka senare. Starkt det också.

Profil: Magnus ”Mange” Olsson sticker ut i en samling tämligen trista skeppartyper. Detta var sista VOR för Olsson, vi kommer att sakna honom.

Fler bloggar