Annons

Sportbloggen

Kristofer Gustafsson

Kristofer Gustafsson

De sista två veckorna innan invigningen av ett sommarolympiskt spel får vi ofta ta del av något märkliga och inte sällan också tillspetsade olympiska historier samt diffusa rykten.
Det är den olympiska rötmånaden som då tar sin början när tusentals och åter tusentals mediemänniskor anländer till den olympiska arenan. Och i väntan på invigningen och tävlingarna så vänds det på stora och små stenar i omgivningarna.

Historien upprepar sig. Inte sällan blir det inledningsvis rubriker och reportage av de journalistiska arbetsvillkoren. Minns Atlanta, 1996, då undermåliga busskommunikationer för media skapade rubriker ända till bomben smällde. I morse hade någon uppenbarligen dålig kräm i sin internetuppkoppling och genast var det den kinesiska censuren som misstänktes ligga bakom.

Under den närmaste veckan kommer vi få ta del av allehanda historier. Som till exempel; Här serveras hund! Eller varför inte; IOK-pampens hotellrum kostar lika mycket i sju nätter som migrantarbetare Zhai tjänar på ett år.
X kommer att antyda att Y är dopad. Och Y blir förstås vansinnig. Ett västerländskt tv-team kommer buras in och förhöras i tre timmar sedan de filmat på förbjuden plats. Några världsstjärnor (kanske rent av en svensk) kommer hotas med uteslutning ur OS sedan de figurerat i annonser efter den 1:a aug då reklamreglerna för de aktiva skärps. Rika basket- och tennisspelare, liksom en handfull friidrottsstjärnor, kommer hängas ut eftersom de bor på lyxhotell och inte i OS-byn.
Någon kommer berätta om mardrömsresan med taxichauffören som inte förstod ett ord på engelska. O s v. Mycket blir förstås bra och intressant – men räkna med en hel del skitsnack och löst underbyggda rykten under de förolympiska övningarna.