X
Annons
X

Spelbloggen

Jimmy Håkansson

Jimmy Håkansson

Exploding kittens

Här kommer en tanke. Är Kickstarter verkligen en lämplig finansieringsmodell för komplexa tv- och datorspel? Och ja, jag är väl medveten om att Kickstarter har kallats för spelfinansieringens frälsare ända sedan Tim Schafers ”Broken age” bad om 400 000 dollar men håvade in över 3 miljoner.

För många är Kickstarter en demokratisering av förlagsrollen, ett sätt för den genomsnittlige människan att agera mecenat. Men sedan dess har vi fått se den ene Kickstarter-katastrofen efter den andre. Trots att ”Broken age” fick långt större finansiering än vad Schafer med vänner någonsin vågat drömma om blev de nödgade att dela produktionen i två och med mössan i hand be om mer allmosor. Och härom veckan berättade Tove om den notoriske överdrivaren Peter Molyneux och den fullständiga härdsmältan som är ”Godus”: ett Kickstarter-finansierat spel som kanske aldrig kommer att bli färdigt.

Godus

När Kickstarter-löftet knakar som mest i fogarna kommer kortspelet ”Exploding kittens” från ingenstans och slår alla tidigare rekord. Spelet som bad om, i sammanhanget, blygsamma 10 000 dollar har nu samlat ihop en bra bit över 6 miljoner dollar (nästan 7 mille i skrivande stund). Jämför med Peter Molyneux ”Godus” som fick ihop runt 800 000 dollar. Till saken hör att ”Exploding kittens” är ett kortspel med tecknade katter, inte en produktion som nödvändigtvis kräver en miljondollarbudget.

Självklart ser jag det estetiska värdet i exploderande katter. Jag är inte mer än människa. Inte minst när ”Exploding kittens” är illustrerat av Matthew Inman, geniet bakom webserien The oatmeal. Men samtidigt får det mig att undra: är kampanjens över 160 000 finansiärer passionerade kortspelsentusiaster eller troll som enkom vill se den nya, gräsrotsfinansierade världen brinna?

När Kickstarter slog igenom så var det med löftet att vi, tillsammans, kunde förverkliga drömprojekten som storindustrin inte vågade satsa på. För en gångs skull var det konsumenten som kunde styra utbudet, snarare än utbudet som skulle styra konsumenten. Kanske är ”Exploding kittens” ett bevis på att vi inte är mogna för att fatta sådana beslut.