Lightning returns: Final fantasy 13

Även om ”Final fantasy 13” var extremt linjärt, hade en 14 timmar lång introduktion och några riktigt enerverande karaktärer, gillade jag ändå spelets story. Hårdkokta och svärdsfäktande huvudpersonen Lightning var en av de ballaste ”Final fantasy”-karaktärerna på länge. Samtidigt drevs hon av kärleken till sin syster, och det gav henne djup. Hon hade också en intressant dynamik med den 14-årige Hope, och blev under historiens gång oväntat hans mentor.

I uppföljaren ”Final fantasy 13-2” spelade man dock inte med Lightning, utan med hennes naiva och flamsiga syster Serah. Hon var en bedrövlig huvudperson, och tillsammans med en mycket rörig berättelse, var det väldigt lite som engagerade.

Så har vi nu kommit till slutstationen för ”Final fantasy 13”-serien, och nu är Lightning tack och lov tillbaka som hjälte. Och Square enix tycks äntligen tagit åt sig av många års kritik. Det här är ett actionrollspel med relativt öppen värld, som lånar spelmekaniska influenser från såväl ”Final fantasy 5” som från ”Final fantasy 10-2”. Äntligen känns det som Square enix har hittat rätt, även om historien inte riktigt lyfter till några episka höjder. Här är vår recension av ”Lightning returns”.