X
Annons
X

Spelbloggen

Jimmy Håkansson

Jimmy Håkansson

Grand theft auto V - Tortyr

Under 00-talet gick tortyrunderhållningen från chock (”Hostel”) till plot (”24”). I samma veva rapporterade nyheterna om förnedring och skendränkning i Abu Ghraib och Guantánamo. Om Eli Roths tortyrskildring var vidrigt snaskig så var ”24:s” direkt farlig. För tortyren i tv-serien ”24” var inte bara tidsenlig. Den var opinionsbildande.

I en artikel i New York Times från 2005 skriver Adam Green att ”24” porträtterar tortyr som om det vore normalt och därmed berättigat. Samtidigt lärde det publiken att sättet vi utkämpar krig har förändrats och att terror var det enda som kunde besegra terrorism.

I filmen ”Zero dark thirty” från 2012 spelar tortyr en stor roll – det är nyckeln som leder dem till Usama Bin Ladin. Medan regissören Kathryn Bigelow förklarade att scenerna är en viktig del av handlingen så menade kritikerna att de bara visade att tortyr fungerar. Spelvärlden har en betydligt simplare relation till tortyren. Och du har säkert hört det förut: ”Det är bara underhållning”.

Splinter cell: Blacklist

”Splinter cell: Blacklist” och ”Grand theft auto V” är exempel på nya spel som använder tortyr som spelmoment. I det senare får du även möjlighet att välja vilka instrument du ska använda. På Blog ’em up skriver Michael Gill om ett fenomen som har börjat dyka upp i flerspelarspelet ”Day Z”. Om spelare som tillfångatar och förnedrar andra spelare. De utför något slags vuxenmobbing i gränslandet mellan spel och verklighet, för bakom den bakbundne avataren finns en riktig människa.

Även spelvärldens just nu mest omtalade trailer – ”Get even” – avslutas på samma not. Innan den två minuter långa trailern tonar ut ser vi en fastbunden och sönderslagen kvinna, som ett skruvat och ännu mer misogynt rädda prinsessan-scenario. Men spelare och speljournalister verkar ha missat den detaljen. I stället blir speltrailern tokhyllad eftersom:

”Det ser ju så realistiskt ut.”