Annons

Spelbloggen

Daniel Goldberg

Daniel Goldberg

I snart trettio år har begreppet spelkultur varit mer eller mindre synonymt med japanska Nintendo. Det var Nintendos grå, fyrkantiga NES som räddade branschen undan kollaps i början av 1980-talet. Det var Nintendos Wii som fick oss alla att stå med osynliga tennisracket i händerna under hösten 2006. Det är, kort sagt, svårt att föreställa sig spelvärlden utan Nintendos maskiner.

Men efter gårdagens dystra siffror är det dags att tänka tanken. Kanske blir Wii U den sista Nintendomaskinen man kan ställa i sitt vardagsrum.

Wii U släpptes i november 2012. Förhoppningarna var skyhöga från start: det här var prylen som skulle rädda det redan pressade Nintendo (året desförinnan redovisade bolaget förluster på drygt 30 miljarder kronor) från ruinens brant.

Verkligheten blev en annan. Ett halvår senare har Nintendo bara lyckats sälja 3,45 miljoner exemplar av maskinen. Riktigt skrämmande är att motsvarande siffra vid årsskiftet låg knappt över tre miljoner. Med andra ord: från den första januari 2013 till och med igår såldes mindre än en halv miljon Wii U-maskiner världen över.

Det är chockerande uselt. Som en jämförelse såldes tre gånger så många Xbox 360-konsoler – en maskin med dryga sju år på nacken – under ungefär samma period.

Den finansiella logiken i att sälja spelkonsoler är inte så enkel som man kan tro. Nintendo, liksom de flesta andra tillverkare, räknar med att förlora pengar på sin hårdvara. Istället handlar det om att göra vinst på spelen, genom att ta en andel på varje sålt exemplar. Strategin handlar lika mycket om att övertala utvecklarna att släppa spel till hårdvaran som att få så många som möjligt att köpa den.

Så här långt har Wii U misslyckats på båda fronter. Sen lanseringen i höstas har bara en handfull nya spel dykt upp i handeln. Flera av de mest eftertraktade titlarna har försenats.

Visst finns det ljuspunkter i Nintendos siffror. Bärbara 3DS säljer som smör. På sista raden redovisar man en hälsosam vinst. Men det förändrar inte det faktum att bolaget slösar miljoner på att utveckla och marknadsföra en maskin som på tok för få tycks vara intresserade av.

Kanske lyckas man vända kurvan. Kanske räcker ett par nya spelsläpp ur legendariska serier som “Super Mario bros” och “The legend of Zelda” för att piska upp intresset. Mer troligt är att besvikelsen fortsätter. Senare i år släpper både Microsoft och Sony sina nya konsoler, båda med betydligt mer prestanda än vad Wii U mäktar med. Det är ingen vågad gissning att färre, snarare än fler, då kommer bry sig om Nintendos alternativ.

Det ska sägas att Nintendo tagit sig ur knepiga situationer förr. Få trodde på bärbara Nintendo DS när den gjorde premiär år 2004. Idag är den världens i särklass bäst säljande bärbara spelkonsol. Många såg Wii som ett vansinnigt experiment dömt att misslyckas när den visades upp år 2006. Sju år senare har Nintendo sålt nästan 100 miljoner exemplar av den.

Man får hoppas att bolaget lyckas med en sådan vändning igen. Ett Nintendo som la sin stationära konsoltillverkning på hyllan skulle i ett slag bli mycket mer lönsamt. Men en spelvärld utan Nintendomaskiner vore också en mycket tråkigare plats än den är idag.

YouTube Preview Image

/Daniel (@danielg0ldberg)