Hedvig von Mentzer
I onsdags släppte jag (nästan) allt vad skönhet heter och lagade mat med Tommy Myllymäki. Det var lite matlagning for dummies över det hela, med perfekt mise en place och det gick i princip inte att misslyckas. Tack och lov. Whiskymiddag var temat och det var whisky både i och till maten. Själv är jag ingen whiskyälskare, men ett av många små knep jag lärde mig under kvällen var att ha i en slurk rökig whisky i dulce de leche. Rökigheten får fyr av den söta kolan och passar perfekt som topping på glass.
Look ma’, I made a pärondessert deluxe. Smörstekta päron med mjölkchokladkräm, whiskyspetsad dulce de leche, chokladsorbet och chokladkaksmulor.
Jag är svar för rökighet i dofter också. En favorit är Armani Privée Bois d’encens, med sin svala, kyska kyrkorökelse. Giorgio säger sig ha fått inspirationen just efter kyrkobesök i barndomen och det är inte annat än att man känner doften av de svaga rökslingorna rökelsekarets svängande sprider och som letar sig upp i det väldiga kyrkorummet samt en svag förnimmelse av kyrkobänkarnas varma trä. Mycket olibanum, peppar och vetiver gör det till en fantastisk doft, som kräver sin kvinna – eller man.
Blk Dnm perfume 11, som släpps idag är rökig på ett mer skandinaviskt vis. Den liknar Bois d’encens, men björktjära och granbalsam (välkända för oss, exotiska annorstädes) mixas med just rökelse och kardemumma för en doft som är nordiskt uppfriskande (jag vägrar använda ”fräsch” för den är liksom för cool för det) och samtidigt kryddig. Robertet, har tagit fram doften och Johan Lindeberg har förstås kreativt chefat över processen. Dofter är tänkt att vara tidlös och samtidigt i nuet, för alla oavsett kön.
Fler rökiga dofter skriver Caroline Hainer om på parfymbloggen Fifty Scents. Smokin’, som sagt.