Silicon Valley-bloggen

Miriam Olsson Jeffery

Miriam Olsson Jeffery

Svensken Shahan Liljas framtidsvision är en biobank för all typ av mänsklig vävnad, från stamceller till hela organ. Han liknar det vid en lagringstjänst och kallar det ”Dropbox för din kropp”.

– Blir man sjuk eller skadad senare i livet är det bra att ha tillgång till sina egna stamceller. Och råkar man ut för en olycka är det praktiskt att snabbt ha tillgång till organ som odlats från ens egna celler, något som förmodligen kommer att vara möjligt inom några år, menar han.

Idén till projektet Biobridge, som beskrivs ovan, har han utvecklat tillsammans med två andra studenter under sommarprogrammet på Singularity University, SU, som ligger på Nasa Ames Research Center i Mountain View, Kalifornien.

Jag besökte SU tidigare i somras för en artikel om utbildningen till SvD Näringsliv. Då skrev jag om de unga smarta hjärnorna som under tio veckor får lyssna på tänkare från olika discipliner, och själva utveckla idéer kopplade till exponentiellt snabbväxande teknik* som ska ha påverkan på en miljard människor inom tio år. Det inom områdena fattigdom, global hälsa, utbildning, energi, miljö, mat, vatten och säkerhet.

LÄS MER: På jakt efter de största lösningarna

Häromveckan var jag tillbaka i Mountain View för SU:s avslutning. Det märktes att de 80 studenterna hade kommit varandra nära under tiden där. De har umgåtts i princip dygnet runt och bott i rum på Nasas campus under hela tiden.

De 21 projektgrupperna fick presentera sina idéer på scen i hörsalen på Computer History Museum som ligger i närheten av Nasas campus. Och det fanns gästtalare på plats som pratade om världsutmaningar, möjligheter och framtiden.

Det är en stor utmaning att ta sig an världsproblem och alla idéer (se en lista här) är inte helt okontroversiella. Några av de andra projekten som utvecklats på SU under sommaren är: Tellwell – en sensor för att ta reda på om vatten är tjänligt, Medsensation – en handske för att till exempel genomföra fysiska undersökningar av sin hälsa och ställa diagnos i hemmet och J.D. Ham – en mjukvarukonsol för att kunna programmera obemannade flygfarkoster till att göra olika saker.

Så här tio veckor senare är Shahan Lilja nöjd med utbildningstiden, men inte färdig. Han skulle gärna stanna kvar i dalen och jobba vidare med Biobridge. När avslutningen på scen var slut kom det fram potentiellt intresserade investerare, så det finns en chans.

– Vi har kanske jobbat seriöst på projektet i tre veckor av utbildningen och innan dess var det föreläsningar, workshops och studiebesök. I vår grupp har vi jobbat med samma tema hela tiden, men undersökt olika grejer inom det, definierat vår produkt och testat idén med framtida användare, säger Shahan Lilja.

Tanken är att bygga en plattform som kan användas av tredje parter – företag som skulle kunna utveckla saker utifrån från dina celler.
– Till exempel för att undersöka hur din kropp reagerar på olika mediciner, säger han.

Idén till biobanken fick han och en av hans projektmedlemmar utifrån att de båda är intresserade av personlig medicin, åldrande och så kallad ”life extension”.

Ett initiativ hans projektgrupp testade var att göra en allians mellan de stora organföretagen i världen. De kontaktade 25 av dem om en idé att anordna en tävling där priset går till den organisation som kan lagra ett organ i en vecka så att det ändå fungerar.

I dag handlar det om betydligt kortare tid än så, ett organ kan bara fortsätta att fungera utanför en kropp i mellan några timmar till strax över en dag, beroende på vilket organ det är.
– Att kunna lagra organ längre skulle på sikt kunna rädda miljontals liv, säger Shahan Lilja.

Tävlingsidén är inspirerad av en av SU:s grundare Peter Diamandis som startat tävlingen XPrize där man tävlar om prispengar med lösningar för världsproblem.

En av de andra grundarna, Ray Kurzweil, är den som gett SU sitt namn. Han har skrivit boken ”Singularity is near”. För singularity – vad betyder det egentligen? Det handlar lite förenklat om en teoretisk punkt där tekniken blir mer intelligent än människan.

När Peter Diamandis gav sitt avslutningstal sa han bland annat att det dock inte handlar om Singularity på SU, trots namnet. Och Shahan Lilja menar att det inte är något utbildningen fokuserar på.

– Det handlar mer om att lösa de stora utmaningarna mänskligheten står inför med hjälp av teknik. Ray Kurzweil tror att det kommer att leda till singularity medan andra inte tror det. Det är inget man måste tro på för att vara här, säger han.

– Själv är jag inte heller säker. Poängen är att människor underskattar hur snabbt saker och ting förändras, fortsätter han.

SU har gett Shahan Lilja möjligheten att, som han säger:
– Riskfritt pröva något jag verkligen bryr mig om.

Men nu är de tio veckorna över och allvaret börjar. Nätverket har han dock kvar, säkert för livet.

—————————————————————————————————————–

* De exponentiellt påverkbara teknikområden som studenterna på Singularity University tar del av under utbildningen är nano- och bioteknik, artificiell intelligens, robotik, nätverk- och datorsystem, biometrik, energi- och miljössystem och vetenskaper inom medicin och neurovetenskap.

Om bloggen

 
Miriam Olsson Jeffery är SvD Näringslivs medarbetare i internetutvecklingens centrum - Silicon Valley i Kalifornien. Här föds det som påverkar våra nätliv och företagens affärer. Bloggen handlar om webbtjänsterna, användarna, entreprenörerna, pengarna och internetjättarna, men också om livet och stämningen i dalen.

Vill du kontakta Miriam?
Hon nås på mejl eller
Twitter: @miriamolsson
Fler bloggar