Finska reservister får brev om krigstida uppgifter

Det finns en känsla av växande hot.

Häromdagen var ÖB Sverker Göranson i riksdagen för att ge sin syn på försvarsöverenskommelsen mellan den rödgröna regeringen och M, C och KD. Han hade inte blivit mer positiv sedan Försvarsmakten kom med sin första reaktion. För lite pengar. För mycket Gotland. I den första delen håller jag med. I andra är ÖB:s syn på betydelsen av Gotland oförståelig. För lite gäller faktiskt även Gotland.

För att citera ur en DN-intervju 28/4 med Keir Giles vid den brittiska tankesmedjan Chatham House:

”Jag vet inte hur den försvarspolitiska debatten i Sverige ser ut, men i internationella sammanhang finns det i dag en betydligt större medvetenhet om att Ryssland är fullt kapabelt att göra saker som för västmakterna ibland kan förefalla strategiskt otänkbart. Ett scenario som många militäranalytiker tar på största allvar i dag är en rysk intervention på Gotland, som ett första steg i en militär operation mot de baltiska staterna. Målet vore då att skära av baltstaterna från omvärlden.”

Det finns en känsla av växande hot. Som när Lettlands premiärminister Laimdota Straujuma i en intervju 27/4 apropå Ryssland och Ukraina säger:

”And given our past in the Baltic States, and our history with Russia, it is very important for us to be in the EU and NATO. NATO training in Latvia, the Baltics and Poland helps guarantee our safety, so it will protect us, and if necessary, Article 5 of the NATO treaty will be enforced, because this concerns our history: We will not go back into a totalitarian regime like the Soviet Union.”

I förra veckan genomfördes en mobiliseringsövning i Litauen där reservister, alltså icke militär personal, inkallades för information och medicinsk undersökning. Polen är ett annat land som har mobiliserat sina reservister. Den finländska försvarsmakten har för sin del börjat sända ut brev till sina 900 000 reservister med information om krigstida uppgifter.

I samband med firandet av Veterandagen i måndags intervjuades president Niinistö. Han berättade att vid det senaste samtal som han hade haft med Putin hade denne talat mycket om fredens betydelse i Ukraina. Niinistö konstaterade samtidigt för egen del att bakgrunden till den ryska militära uppladdningen kanske skulle framgå efter firandet av Segerdagen den 9 maj i Moskva.

Från Ukraina rapporteras om hårda strider några kilometer utanför Mariupol. Putins separatister har utlovat en offensiv mot den strategiskt viktiga staden efter Segerdagsfirandet. Putin själv laddar upp med fortsatt informationskrig mot ryssarna, t ex i tv genom propgandafilmen Presidenten där han framställs som garanten mot hotande faror.

Vintern kan komma väldigt tidigt i år. I Ukraina är det redan iskallt.

CLAES ARVIDSSON