Hanna Dunér om reklam & medier

Hanna Dunér

Hanna Dunér

MEDIER Krisen i mediebranschen som följts av minskade annonsintäkter och läsarflykt till nätet kommer tveklöst att påverka mediekonsumenterna. Inom en snar framtid börjar även svenska tidningssajter sannolikt att ta betalt för delar av sitt innehåll.

Debatten har förts intensivt och infekterat under sommaren, till följd av mediemogulen Rupert Murdochs utspel i våras om att samtliga av nyhetssajterna i hans mediekoncern News Corp inom ett år ska börja ta betalt för nyheter på nätet. Financial Times chefredaktör Lionel Barber sa följaktligen att ”inom ett år kommer alla att ta betalt på sina nyhetssajter”.

Svenska medieföreträdare har på sajter och bloggar överanalyserat uttalandena, och responsen från läsare på de artiklar som skrivits på ämnet har varit övergripande negativ.

Betalningsviljan är av allt att döma låg när det gäller att redaktionellt innehåll på nätet. Sannolikt kommer den av gratiskulturen som har odlats på nätet – till viss del av medierna själva – där användare har vant sig vid att digitala nyheter är gratis.

Men som Sara Öhrvall, chef för Bonniers utvecklingsavdelning Research & Development, säger: ”vi betalar för fysiska redaktionella produkter, varför skulle vi inte betala för digitala?”.

Vi är också beredda att betala för mobila applikationer, Spotifymusik och Itunes-låtar, så frågan varför det tar emot så att betala en slant för digitalt, redaktionellt material är relevant.

Svenska medieföretag är livrädda för att skrämma iväg sin trafik genom att låsa in någon form av material utan läsarnas samtycke. Men lågkonjunkturens bittra eftersmak gör att de snart är tvingade.

Detta betyder också att makten hos mediekonsumenterna att kunna påverka är större än någonsin. Frågor som mediebolagen tampas med är naturligtvis hur man ska ta betalt, men den svåraste frågan är kanske vad för typ av innehåll de kan ta betalt för.

Så, öppen fråga till er läsare, vad för typ av innehåll kan ni själva tänka er att betala för?

Fler bloggar