Undersökande journalistik med nya metoder

SVD GRANSKAR Ingen annan svensk tidning har vunnit så många priser för sin grävande journalistik de senaste åren som SvD (på tre år har vi bl a tagit hem 4 Guldspadar från Föreningen Grävande Journalister). Det dagens avslöjande visar är att det också går att utveckla metoderna för grävandet, på ett sätt som gränsar till ren forskning. Och att man vinner mycket på att låta läsarna följa experimentet i realtid.

SvD:s artikelserie Bisfenolfällan, som drog igång ”på riktigt” i morse, med nyheten om hur det uppmätte skyhöga halter av bisfenol efter att reportrarna ätit sig igenom en ”campingdiet” baserad på konserver, har fått ett massivt genomslag nu på morgonen. Resultatet har återgivits i en lång artikel från TT som gått på de flesta stora nyhetssajter, både i Sverige och i stora delar av Norden, och reportrarna Henrik Ennart och Josefin Pehrson har varit med i bl a TV4 Nyhetsmorgon, P1 Morgon, P4 Extra, lokala SR-sändningar och TV4 News. Senare i dag kommer inslag även i Studio Ett, Rapport m fl.
Den har också väckt politiska reaktioner, bl a från miljöminister Lena Ek, som tycker att resultatet är ”bekymmersamt och oroande”. Och massor av läsarreaktioner: reportergruppen är mer eller mindre nedringd nu på morgonen och mejlboxarna välfyllda.

Detta visar på att ämnet engagerar – och att den information vi tagit fram är både ny och relevant.

Det mest intressanta med den här granskningen är dock de arbetsmetoder vi använt.

1) Öppen redovisning för läsarna. Vi inledde serien med en liveblogg, där reportrarna berättade om alla steg i experimentet (och en extra bildspelssida). Vi visste inte då var det skulle landa – och hade ingen aning om att det skulle bli ett så dramatiskt resultat. Men vi har en god erfarenhet av att agera transparent gentemot läsarna i den här sortens satsningar. Det är ärligare – och det väcker ett mycket större läsarengagemang, där man under resans gång också kan få in värdefulla tips.

2) Den vetenskapliga nivån. Vi valde att samarbeta med forskare vid Lunds universitets medicinska fakultet, avdelningen för Arbets- och miljömedicin. Dels ville vi ha hjälp med testerna, dels ville vi ha hjälp att utforma experimentet, för att öka dess vetenskapliga trovärdighet. Bo Jönsson, professor vid fakulteten, säger i dagens SvD att ”detta är inte bara journalistik, utan skulle kunna betraktas som vetenskap” – och ska nu försöka få resultaten presenterade i en vetenskaplig tidskrift.

Vi är inga forskare. Men vi tror att man ibland behöver ta till forskningsliknande arbetsmetoder – och samarbeta med vetenskaplig expertis – i sammanhang där det helt enkelt inte finns några tidigare undersökningar gjorda.

Det är en annan sorts journalistik än att rapportera om genomförda undersökningar och utspel relaterade till sådana. En mycket mer proaktiv journalistik, där vi är med och driver på vetenskapen.
Det är ett område vi lär ge oss in på fler gånger. Med respekt för svårigheterna, men med stort intresse för vad man på detta sätt kan få fram.