UPPLAGOR Den svenska dagspressen minskade sin sammanlagda upplaga med hela 4,8 procent under 2010. Därmed fortsätter den stadiga nedgången för papperstidningarna. SvD minskade med 2,1 procent, men bryter mot mönstret i ett längre tidsperspektiv och fortsätter stadigt att minska gapet till Dagens Nyheter, till en rekordlåg nivå.

Det är få tillfällen till firande numera när AB Tidningsstatistik offentliggör helårssiffrorna för dagspressens upplagor. I fjol var det bara 18 av 166 titlar i dagspresskategorin som ökade – de flesta av dem mycket små fådagarstidningar – och SvD var då den enda av de 50 största tidningarna som visade på tillväxt. Totalt minskade branschen då med 3,5 procent.

Under 2010 var det 19 av 164 titlar som ökade sin upplaga och 17 som låg på oförändrad upplaga, men det handlar i princip bara om små lokala fådagarstidningar – och politiska titlar. Alla de 50 största tidningarna minskade sin upplaga, utom Nya Lidköpings-Tidningen, som låg kvar på samma nivå som 2009. Helsingborgs Dagblad klarade sig med en nedgång på 300 ex. Annars var det mestadels kraftiga minskningar.

Upplagesiffrorna säger dock inget om hur många läsare tidningarna når. Det är en ren försäljningssiffra, kryddat med rabatterade, blockförsålda (tåg, flyg, hotell etc) och gratisdistribuerade exemplar, i varierande omfattning. För att få en bild över den totala marknaden och läsandet behöver man se till räckviddssiffrorna för papper, webb. mobil och numera även Ipad – och där saknas fortfarande bra aggregerade och jämförbara mått. (Se nedan för räckviddssiffrorna för papperstidningarna helåret 2010).

Men tidningsupplagorna saknar ändå inte betydelse. Prenumerations- och lösnummerintäkterna står fortfarande för en stor del av tidningsföretagens intäkter, även om den andelen minskat stadigt. Dessutom speglar upplageutvecklingen hur väl eller illa tidningarna lyckats med generationsåterväxten: om man lyckas locka prenumeranter även i de yngre åldersgrupperna. Vilket knappast saknar betydelse för framtiden.

SvDs upplaga per utgivningsdag minskade i fjol med 4 100 ex till 192 800. På vardagar minskade upplagan med 3 400 ex till 192 100, på söndagar med 7 800 ex till 197 100. Främsta förklaringen till nedgången är de prishöjningar som gjorts under 2010. Tack vare dem ökade ändå upplageintäkterna med 5 procent.

SvD har också fortsatt utvecklingen mot en mindre rabatterad upplaga. Den så kallade betalningsgraden har ökat från 78 % 2009 till 81 % i fjol, vilket förstärker den tidigare trenden. Antalet fullbetalande prenumeranter har ökat med 8 800 sedan i fjol, vilket ger en sundare ekonomi för tidningsverksamheten. Som jämförelse har Dagens Nyheter en betalningsgrad på 84 % medan Dagens Industri ligger på 77 %.

Under 2010 nådde SvD för första gången också fler sålda lösnummer än Dagens Nyheter: 8 700 mot 8 000. SvD:s lösnummerförsäljning under året ökade med 200 ex, medan DN:s minskade med hela 5 500 ex.

För de övriga stora dagstidningarna såg upplageförändringen ut så här 2010:

Aftonbladet 320 200 ex (-38 400, -10, 7%)

Dagens Nyheter 298 200 ex (-18 000, -5,7 %)

Expressen/GT/Kvällsposten 286 500 ex (- 4 500, -1,5 %)

Göteborgs-Posten 228 200 (-8 200 ex, -3,5 %)

Sydsvenskan 116 600 (-4 600, -3,8 %)

Dagens Industri 101 700 (-500 ex, -0,5 %)

Om man tittar på upplageutvecklingen över längre tid är det bara SvD som kan uppvisa positiva siffror. Räknat från 2001 ser det ut så här för upplagan per utgivningsdag:

Aftonbladet -90 400 ex, -22 %

Dagens Nyheter -69 500 ex, -18,9 %

Expressen/GT/Kvällsposten -69 800 ex, -19,6 %

Göteborgs-Posten -29 400 ex, -11,4 %

SvD +16 400 ex, +9,3 %

Sydsvenskan -24 800 ex, -17,5 %

Dagens Industri -24 800 ex, -19, 6 %

Så här ser SvD:s upplageutveckling ut år för år:

2001 176 400

2002 185 000

2003 186 400

2004 180 800

2005 188 300

2006 194 900

2007 196 600

2008 194 800

2009 196 900

2010 192 800

När det gäller upplagegapet mellan DN och SvD fortsätter det sin stadiga minskning. På två år har DN:s upplaga minskat med hela 45 000 ex.

2010 var skillnaden mellan tidningarna 105 400 exemplar, vilket är det lägsta i modern tid och snudd på en halvering jämfört med 2001.  Så här har gapet sett ut de senaste åren:

2001: 191 300

2002: 185 600

2003: 181 700

2004: 187 400

2005: 179 000

2006: 156 900

2007: 147 600

2008: 145 000

2009: 119 300

2010: 105 400

Samtidigt som TS-statistiken kom redovisas också Orvestos räckviddssiffror för antalet papperstidningsläsare per dag helåret 2010.

Så här såg det ut för de stora tidningarna:

Metro  1 536 000 (-27 000, -1,7%)

Aftonbladet vardagar 1 112 000 (-61 000, – 6%)

Aftonbladet söndagar 1 130 000 (-77 000, -6,4%)

Expressen/GT/Kvällsposten vardagar 990 000 (-30 000, -3%)

Expressen/GT/Kvällsposten söndagar 1 112 000 (-39 000, -3,4 %)

Dagens Nyheter vardagar 858 000 (-21 000, -2,4%)

Dagens Nyheter söndagar 898 000 (-8 000, -0,9%)

Göteborgs-Posten vardagar 541 000 (-11 000,  -2%)

Göteborgs-Posten söndagar 546 000 (-12 000, -2,2%)

SvD  vardagar 493 000 (-25 000, -4,9 %)

SvD  söndagar 515 000 (-12 000, -2,3 %)

SvD Näringsliv 426 000 (-22 000, -4,9 %)

Dagens Industri 379 000 (-22 000, -5,5 %)

Sydsvenskan vardagar 299 000 (-5 000, -1,7%)

Sydsvenskan söndagar 324 000 (-4 000, -1,2%)

Samtliga tidningar tappar alltså läsare, både på vardagar och söndagar. SvD minskar mot rekordåret 2009, men redovisar ändå siffror på en hög nivå sett över sikt. Sedan 2005 har antalet SvD-läsare på vardagar ökat med 25 000 eller 5,3 %. Så här ser det ut år för år: 2005: 468 000, 2006: 481 000, 2007: 486 000, 2008: 501 000, 2009: 518 000, 2010: 493 000.

VÅLDET I EGYPTEN Det kan tyckas futtigt att tala om misshandel av journalister när dödstalen bland demonstranterna stiger, men de kraftfulla attackerna mot medierapportering och informationsspridning i Egypten är i sig ett frihetshot som måste tas på största allvar och protesteras kraftfullt emot.

Nedsläckningen av internet och blockerandet av mobiltrafiken är i sig oerhört allvarliga försök att stoppa kommunikationen, informationsspridningen och den journalistiska rapporteringen. Men nu har censuren också följts av öppet våld mot medierna. Journalister utmålas som spioner och igår sades i statstelevisionen att utländska journalister är ”onda”. Militären ingriper inte heller för att skydda journalister.

Efter det har attackerna mot medierna eskalerat snabbt. I går greps eller misshandlades en rad journalister och fotografer. Värst utsatta är al-Jaziras medarbetare, som jagas öppet av Mubarak-anhängare. Al-Jaziras kontor i Kairo har stängts och kanalens sändningar har blockerats genom satellitbolaget Nilesat. Bolaget har dock varit kreativa med att hitta nya sätt att få ut sina sändningar – och journalisterna använder ljudfiler och twitter för att fortsätta sin rapportering i alla fall.

Även många andra stora mediebolag drabbades. BBC-korrespondenten Rupert Wingfield-Hayes  greps av säkerhetspolisen och hölls fängslad i timmar. CNN:s Anderson Cooper och två AP-medarbetare misshandlades, med upprepade slag mot huvudet. Le Soirs Maurice Sarfatti kidnappades, anklagad för spioneri, av en grupp civilklädda. Expressens Arne Lapidus misshandlades och hotades, TTs Tomas Bengtsson greps av soldater, SVTs Samir Abu Eid och Pernilla Edholm greps och fördes bort tidigare i veckan när de filmade – och Aftonbladets Karin Östman och Krister Hansson greps och hölls fångna flera timmar.

SvD:s Bitte Hammargren och Yvonne Åsell har hittills klarat sig från våld, men berättar nu på morgonen att läget är oerhört spänt och att det är mycket svårt och riskabelt att arbeta ute på gatorna.

Våldet och jakten på journalister är självklart oacceptabelt. Det är diktaturens vapen mot yttrandefrihet och fria medier. Protesterna mot detta måste höras kraftfullt, från alla tänkbara håll, även det högsta politiska. Och naturligtvis från mediebranschens alla företrädare, inklusive Tidningsutgivarnas och Journalistförbundets ledningar.

RÄCKVIDDSSIFFROR I dag presenteras läsartalssiffror för tidningar och tidskrifter. För dagspressen i stort är det mestadels mörka siffror, men SvD håller uppe läsandet väl – och ökar på söndagar. Och trenden på lång sikt är att gapet till Dagens Nyheter minskar kraftigt.

Här är en summering av dagens Orvestosiffror. SvD har 492 000 läsare på vardagar (-6000) och 508 000 läsare på söndagar (+1000). Ökningen på söndagar är särskilt glädjande: den visar att satsningen på mer fördjupande reportage, till exempel om aktuella utrikesfrågor, går hem hos läsarna.

För Dagens Nyheter är utvecklingen dystrare. DN minskar på vardagar med 38 000 läsare, till en historisk bottennotering, 821 000 läsare. Det är första gången DN sjunker under 850 000-strecket. På söndagar minskar DN med 3000 till 871 000

Detta innebär också att gapet mellan DN och SvD fortsätter den stadiga minskning som varit under hela decenniet. I dag är skillnaden 329 000, för åtta år sedan var den precis 500 000.

Så här har det sett ut år för år de senaste åtta åren:

2010: SvD 492 000, DN 821 000

2009: SvD 498 000, DN 859 000
2008: SvD 504 000, DN 897 000
2007: SvD 488 000, DN 866 000
2006: SvD 465 000, DN 881 000
2005: SvD 466 000, DN 908 000
2004: SvD 468 000, DN 897 000
2003: SvD 479 000, DN 913 000
2002: SvD 469 000, DN 969 000

En liknande utveckling syns om man jämför de två affärstidningarna, SvD Näringsliv och Dagens Industri. På åtta år har DI tappat 91 000 läsare – och sedan flera år är Näringsliv störst, räknat i antal läsare. I dagens Orvestomätning noterar SvD Näringsliv 426 000 läsare (-2000) och DI 378 000 (-15 000). Gapet mellan tidningarna ökar därmed till 48 000.