Advokatsamfundet valdes bort när regeringen ville ha synpunkter på ett kontroversiellt lagförslag om kroppsvisitering av unga. ”Ytterligt förvånade”, tycker generalsekreteraren Anne Ramberg.

Regeringen, med barnminister Maria Larsson (KD) i spetsen, vill att barn och unga som vårdas på statliga institutioner rutinmässigt ska kunna kroppsvisiteras. Det ska kunna ske utan någon särskild misstanke – och utan att det behöver dokumenteras i journalerna.

Den kontroversiella lagförslaget har nyligen varit ute på snabbremiss till åtta remissinstanser, däribland Barnombudsmannen som sågar förslaget med hänvisning till att det innebär ”stora inskränkningar i grundläggande mänskliga rättigheter”. Även Kammarrätten i Göteborg, Justitieombudsmannen, Kriminalvården, Rainbow Sweden, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Sveriges kommuner och landsting har ombetts tycka till.

Men Sveriges Advokatsamfund har ”med förvåning” noterat att man inte finns med på socialdepartementets lista över de instanser som får yttra sig över promemorian.

Anne Ramberg

- Vi blev ytterligt förvånade över det. Det hade varit naturligt och lämpligt. Vi arbetar med att ta tillvara rättssäkerhetsfrågor, så detta ligger inom ramen för det uppdrag vi har, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

Hon konstaterar att Advokatsamfundet avger yttranden över i princip alla nya förslag till central lagstiftning.

- Vi svarar på mellan 110 och 120 remisser per år.

I ett brev till socialdepartementet skriver Anne Ramberg att Advokatsamfundet avstyrker förslagen i promemorian, och ”ansluter sig till de synpunkter som Barnombudsmannen har framfört i sitt remissyttrande”. Hon vill inte uttala sig om skälet till att samfundet inte finns med på remisslistan.

- Bevekelsegrunderna vill jag inte spekulera i, säger hon.

Regeringens remissförfarande i den kontroversiella frågan har redan tidigare kritiserats. ”Trots att det handlar om långtgående ingrepp i grundlagsskyddade rättigheter skickas förslagen enbart till ett litet fåtal remissinstanser och svarstiden är satt till drygt tre veckor över påskhelgen”, skrev Barnombudsmannen Fredrik Malmberg tillsammans med bland andra advokaten Elisabeth Massi Fritz och barnläkaren Lars H Gustafsson nyligen på Brännpunkt.

”Förslagen i promemorian är anmärkningsvärda och det är vår samlade bedömning att dessa förslag inte kan godkännas om Sverige ska leva upp till de krav som FN:s konvention om barnets rättigheter ställer”, anser de.

SvD har bett socialdepartementet om en kommentar till remissförfarandet.

Trots hård kritik från facken på Astra Zeneca förlängs Lars Leijonborgs uppdrag som särskild samordnare för att hantera forskningskrisen i Södertälje. Beslutet fattas av regeringen nästa vecka, kan SvD avslöja.

För tre månader sedan kom beskedet att Astra Zeneca avvecklar sin forskning i Södertälje. Ungefär 1 200 personer får lämna företaget. Efter dråpslaget för Astra Zeneca utsåg regeringen förre Folkpartiledaren Lars Leijonborg till särskild samordnare, med uppdrag att säkerställa att Sverige kan behålla kompetensen inom medicinsk forskning.

Hans mandat går ut i dagarna, men SvD kan nu berätta att regeringen nästa torsdag beslutar att förlänga förordnandet.

- Regeringen gör bedömningen att samordningen med anledning av Astra Zenecas beslut om Södertälje behöver fortsätta några månader till. Vi har därför bett Lars Leijonborg att fortsätta sitt uppdrag, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).

Lars Leijionborg (FP)

Lars Leijonborg konstaterar att den svenska läkemedelsforskningen befinner sig i ett ”allvarligt läge”.

- Det är färre mediciner som kommer fram, och det är väldigt svårt att få fram riskkapital till sådana satsningar.

Han välkomnar att han kan fortsätta sitt arbete med att bland annat se till att forskarna på Astra Zeneca inte söker sig till nya jobb utomlands.

- Det är mycket på gång, och jag tror fortfarande att jag kan spela en viss roll i några av de processerna. Men allting tar ju tid, och det här är inte riktigt färdigt.

Han ger ett konkret exempel, som rör det toxikologiska laboratoriet i Södertälje.

- Det anses vara en resurs av mycket, mycket stor betydelse för forskning om läkemedel i hela Sverige. Akademiska institutioner vid universiteten i regionen har uppvisat ett klart intresse för det, och det tycker jag är väldigt positivt.

Men Lars Leijonborg betonar att han, som ensam samordnare, inte sitter inne med svaret på hur nedläggningen av forskningsenheten i Södertälje ska mötas.

- Jag är väldigt angelägen att saker och ting ska hända även om jag inte är inblandad. Det finns ibland en övertro på att en enskild person ska komma med en totallösning. Så tror jag inte att det kommer att bli i Södertälje.

Men hans insatser som samordnare är inte oomtvistade. I mars krävde facken på Astra Zeneca, i en artikel på SvD:s Brännpunkt, att Lars Leijonborg ”skyndsamt” ska bytas ut. Han ”saknar mandatet från regeringen och den egna insikten i komplexiteten att leda en omställning. Han har visat brist på ledarskap och engagemang inför uppdraget”, skrev Ivar de la Cruz på Akademikerföreningen, och Malin Linnér på Unionen.

- För mig är det enda viktiga att det händer saker. Jag har inte längre något behov av att försvara mig eller argumentera i sådana sammanhang. Jag har avstått från att kommentera det där, säger Lars Leijonborg.

Vänsterpartiet ska inom en snar framtid ge besked om sin syn på ett nytt rödgrönt samarbete inför valet 2014. Det avslöjar partisekreteraren Aron Etzler för SvD. ”Vi vill vara tydliga och tidiga”, säger han.

Det rödgröna samarbetet inför valet 2010 ledde till ett urvattnat budskap – ett misstag som inte bör upprepas, anser förre vänsterpartiledaren Lars Ohly.

- Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet bör gå fram som tre olika partier, men med en uttalad ambition att bilda regering om vi vinner valet, sade han till SVT:s Rapport i söndags.

Alliansen mellan S, MP och V är upplöst, och de tre partierna har fått nya ledare. Varken Stefan Löfven, Gustav Fridolin, Åsa Romson eller Jonas Sjöstedt har givit besked om hur de ser på sin relation inför valet 2014.

Finansminister Anders Borg är en av dem som upprepade gånger har krävt ett svar:

- En demokrati kan inte leva bakom lyckta dörrar och neddragna gardiner. Väljarna måste få se vilka skatter som ska höjas och vilka utgifter som ska skäras ned. Är det ett batteri på 20-30-40 miljarder i skattehöjningar som ska drabba väljarna? Hur blir det, när kommer beskeden, frågade Anders Borg nyligen i debatten om vårbudgeten.

Vänsterpartiet ska inom kort lägga fast en strategi, berättar nytillträdde partisekreteraren Aron Etzler för SvD.

Aron Etzler (V)

- Det är oklart vad sossarna och Miljöpartiet kommer att vilja, men jag tror att det relativt snabbt kommer att vara väldigt tydigt vad Vänsterpartiet vill. Det här är en av de första saker vi tar itu med, säger han, och utlovar ett ställningstagande från det egna partiet ”långt före valrörelsen”.

Aron Etzler vill undvika att frågan om det rödgröna samarbetet dyker upp ”som gubben i lådan” på en kongress. Hållningen måste förankras. Redan i höst ska därför partiföreningarna inleda den interna debatten om regeringsfrågan. Ett diskussionsunderlag skickas ut omedelbart efter sommaren.

- Sedan, under vintern 2012-2013, ska vi ha regionala konferenser. Vi kommer också att vända oss utåt från början, och ta varje chans vi får att prata med människor som inte är politisk engagerade om vad deras förhoppningar är.

Varför är regeringsfrågan en av de första ni tar er an?

- Det är svårt att prata politik överhuvudtaget utan att komma in på alla försämringar som den här regeringen står för. Vi vill vara tydliga och tidiga med vad alternativet är, säger Aron Etzler.

- Folk kommer att vilja ha svar från oss, fortsätter han.

Samtidigt inleder Vänsterpartiet nu arbetet med att utveckla politiken inför valet 2014.

- Vänsterpartiet kommer att ta sig an vår tids största frågor. Vi ska vara det parti som förbereder framtiden, som vågar ta upp de saker som är problematiska och vågar konstruera lösningar, säger Aron Etzler.

Tre områden är prioriterade, och arbetsgrupper tillsätts inom kort:

- Fokus ligger på ekologi och ekonomi. Den nuvarande regeringen ignorerar i princip arbetslösheten och klimathotet. Vi är förmodligen det enda parti som både ser de här problemen, och faktiskt gör något åt dem.

Det har också skett en backlash för kvinnor, konstaterar Aron Etzler. Därför vill Vänsterpartiet vässa politiken.

- Diskussionen om kvinnors frigörelse har gått i stå i Sverige. I flera år har vi sett att kvinnors ställning på arbetsmarknaden vad gäller inkomster undergrävs. Det sprider sig också en väldigt nedsättande bild av kvinnor, där de reduceras till sexuella objekt eller tjänsteinrättningar.

Partiet ska också fortsätta kampen mot att ”Sverige säljs ut, bit för bit”, berättar Aron Etzler.

- Vi ser hur sjukvård och skola försvinner bort till företag som vi inte har någon kontroll över, och hur våra skattepengar rinner  direkt ned i fickorna på aktieägare.

Förskoleminister Nyamko Sabuni (FP) är kritisk till oppositionens beslut om statligt stimulansbidrag till nattis. Men Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin räknar med pengar i höstbudgeten.

Med hjälp av statliga pengar ska kommunerna stimuleras att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Det beslutade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna i utbildningsutskottet i förmiddags, som SvD berättat.

Nyamko Sabuni (FP)

- Jag önskar att oppositionen hade tagit ett större ansvar, och väntat tills vi har en bild av hur det reella behovet ser ut. Praxis är väl ändå att vi kartlägger eller utreder innan vi kommer med förslag. Nu gör man helt tvärtom, säger biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni (FP), som är ansvarig för förskolan.

Antalet barn på nattis har ökat med 13 procent sedan den nya skollagen trädde i kraft förra året, konstaterar hon.

- Vi har en ny lagstiftning som ger effekt. Ändå ska vi göra mer, utan att veta varför. Det är ett problem.

Skolverket har nyligen fått i uppdrag att kartlägga behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid, poängterar Nyamko Sabuni.

- Uppföljningen pågår ju just nu, och jag hade önskat att oppositionen skulle vänta på den innan de gör sitt tillkännagivande.

Förskoleministern kan inte utlova något stimulansbidrag redan i höstens budgetproposition.

- Vad betyder stimulansbidrag? Hur mycket handlar det om? Vi har ingen problembild, vi vet inte om det finns något behov utöver de behov som i dag är tillfredsställda. Därför blir det en väldigt komplicerad process framåt, säger Nyamko Sabuni.

Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin tycker att utbildningsutskottets beslut är ”ett viktigt steg”.

Gustav Fridolin (MP)

- Vi behöver kvalitativ barnomsorg även för alla som inte jobbar åtta till fem. Det är viktigt för att samhället ska hänga med i den förändring som har skett på arbetsmarknaden, och det är inte minst viktigt för att ensamstående föräldrar, som i dag är en grupp där arbetslösheten är högre och där många barn växer upp i fattigdom, får möjlighet att ta de jobb de erbjuds.

Han ser ingen anledning att invänta resultatet i Skolverkets enkät.

- Vi måste så klart göra någonting nu. Alliansen pratar gärna om arbetslinjen, men om människor ska kunna ta de jobb finns så behöver också samhället ställa upp, säger Gustav Fridolin.

MP-språkröret hoppas att det nya stimulansbidraget ska finnas med i höstbudgeten.

- Är det inte så måste ju regeringen väldigt tydligt förklara hur de har följt det beslut som riksdagen har fattat. En klok minoritetsregering lyssnar på riksdagen, säger Gustav Fridolin.

Med hjälp av statliga pengar ska kommunerna stimuleras att erbjuda nattis. Det kravet kommer oppositionspartierna i utbildningsutskottet i dag att ställa sig bakom, erfar SvD. Därmed blir regeringen överkörd.

Frågan om rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid – så kallat nattis – har de senaste veckorna varit föremål för infekterade diskussioner i riksdagens utbildningsutskott. Som SvD berättat vill de fyra oppositionspartierna stimulera kommunerna att erbjuda nattis.

Regeringspartierna, som är i minoritet, säger nej till statliga pengar, och har krävt att finansutskottet skulle få ge sin syn på om ett nytt stimulansbidrag – mitt under ett budgetår – är förenligt med det ekonomiska regelverket.

I yttrandet, som SvD har tagit del av, betonar ett enigt finansutskott ”vikten av att varje ny utgift för staten alltid föregås av en grundlig beredning av regeringen och att besluten fattas inom ramen för den ordinarie budgetberedningen”.

Vid dagens möte i utbildningsutskottet, som inleddes klockan nio, kommer Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna att ställa sig bakom kravet att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på ett stimulansbidrag, erfar SvD. Oppositionen har, efter finansutskottets yttrande, lagt till att det hela ska ske ”inom ramen för budgetprocessen”.

- Det visar att det finns en bred förankring med ansvarstagande om offentliga sunda finanser. Det är intressant och för mig mycket glädjande att även Socialdemokraterna tar ansvar för det finanspolitiska ramverket, säger utbildningsutskottets ordförande Margareta Pålsson (M).

Ibrahim Baylan (S)

Utbildningsutskottets vice ordförande Ibrahim Baylan (S) påpekar att statminister Fredrik Reinfeldt gärna lyfter fram vikten av nattis.

- Men det räcker inte att bara prata, det måste hända någonting.

Han är mycket nöjd med kravet på ett nytt stimulansbidrag.

- Jag tycker att vi har lagt fram en bra och balanserad text. Det här betyder att regeringen bör återkomma i samband med budgetprocessen i höst, säger Ibrahim Baylan.

Tillgång till nattis är ”en förutsättning” för arbetslinjen, anser Margareta Pålsson. Men hon anser inte att ett stimulansbidrag är rätt väg att gå:

- Vi har erfarenhet av att vissa stimunlansbidrag kan hämma utvecklingen. Det finns starka krafter i kommunerna som säger ”Stopp, vi gör inget mer, för det kommer pengar från staten”. Det finns en risk att detta får motsatt verkan, säger hon.

Enligt Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson Rossana Dinamarca är oppositionens krav på regeringen, med ansvarig minister Nyamko Sabuni (FP) i spetsen, ett ”oerhört viktigt steg”.

- Jag förväntar mig att regeringen återkommer i höst.

Enligt den nya skollagen, som trädde i kraft den 1 juli 2011, ska landets kommuner – efter en individuell bedömning – ”sträva efter” att erbjuda nattis. Men Skolverket har konstaterat att mer än hälften av kommunerna inte erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid.

De blivande kollegorna i utrikesutskottet är förvånade över beskedet att Sofia Arkelsten nu tar över ordförandeklubban. Hon har inte varit ”så engagerad i utrikesfrågor tidigare”, konstaterar Urban Ahlin (S).

Urban Ahlin (S), som är vice ordförande i riksdagens utrikesutskott, hälsar Sofia Arkelsten välkommen till det nya uppdraget.

Urban Ahlin (S)

”Jag känner inte så väl till henne, eftersom jag aldrig träffat på henne i det utrikespolitiska arbetet”, skriver han i ett sms till SvD.

Urban Ahlin är ”lite överraskad” över att Sofia Arkelsten nu blir ordförande i utrikesutskottet , med tanke på att hon ”inte varit så engagerad i utrikesfrågor tidigare”.

”Men Moderaternas utrikespolitik styrs ju helt av Bildt, så det kanske inte har så stor betydelse att hon inte har så stor erfarenhet. Men jag hoppas på lika gott samarbete som jag tidigare haft med moderata ordföranden”, fortsätter Urban Ahlin i sitt sms.

Även Miljöpartiets utrikespolitiska talesperson Bodil Ceballos uttrycker förvåning över valet av Sofia Arkelsten.

– Jag har aldrig sett henne som en utrikespolitiker direkt, så hon blir lite av en gröngöling. Hon har i och för sig ägnat sig mycket åt miljöfrågor så det kanske blir bra, säger Bodil Ceballos till TT.

Hans Linde, utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet, konstaterar att Moderaterna är inne på sin fjärde ordförande i utrikesutskottet på sex år.

”Det är uppenbart att utrikespolitiken är en av Moderaternas svagaste punkter”, skriver han i ett sms till SvD. Han välkomnar dock att Moderaterna låter en kvinna leda utrikesutskottet, som traditionellt varit mansdominerat i Sverige. ”Men jag har hittills sett lite av Arkelsten inom utrikespolitiken, hon har en hel del att bevisa”, fortsätter Hans Linde.

Désirée Pethrus, Kristdemokraternas utrikespolitiska talesperson, är också överraskad. ”Jag trodde att hon skulle utveckla Moderaternas miljöprofil inför valet 2014″, skriver hon i ett sms till SvD. Men Sofia Arkelsten är ”en trevlig och bra person”, understryker Desirée Pethrus, som tror att den förra partisekreteraren kommer att göra ett bra jobb.

Sofia Arkelsten blir ny ordförande i riksdagens utrikesutskott, erfar SvD. Beslutet väntas fattas på riksdagsgruppens möte senare i eftermiddag.

I fredags kallade statsminister Fredrik Reinfeldt oväntat till presskonferens för att presentera en ny partisekreterare: Kent Persson, kommunpolitiker från Örebro och partistyrelseledamot.

Efter bara 18 månader som partisekreterare fick Sofia Arkelsten lämna sin post. ”Det har varit ett mycket roligt jobb, jag är stolt över vad vi hittills genomfört när det gäller förnyelse och politikutveckling. Men jag har mina skäl, och jag återkommer senare om det politiska”, skrev hon i sitt nyhetsbrev i fredags eftermiddag.

Nu står det klart vad Sofia Arkelsten, som varit riksdagsledamot sedan 2006, ska ägna sig åt. Moderaternas förtroenderåd, där Fredrik Reinfeldt är ordförande, har på sitt möte nu i eftermiddag beslutat att förorda henne till uppdraget som ordförande i utrikesutskottet, erfar SvD. Beslutet fattas av Moderaternas riksdagsgrupp, som sammanträder just nu.

Ordförandeposten i utrikesutskottet är vakant, sedan Karin Enström (M) nyligen utsågs till försvarsminister efter Sten Tolgfors.

Staten ska bidra med pengar till kollektivtrafiken i Stockholms län. Det anser Vänsterpartiet, som i sin kommande budgetmotion avsätter två miljarder kronor till byggstarten av tunnelbana till Nya Karolinska samt Spårväg syd.

Vänsterpartiet vill att andelen kollektivtrafikresenärer ska fördubblas till 2020. För att nå målet krävs ”kraftiga satsningar” på kollektivtrafiken, inte minst i Stockholms län.

Ulla Andersson (V)

- Stockholmsregionen är central för landets utveckling, och man kan se en väldigt stor befolkningsökning under lång tid. Den infrastruktur som finns räcker inte till, säger Ulla Andersson (V), ekonomisk-politisk talesperson.

- En fungerande infrastruktur är viktig både för att människor ska välja klimatsmarta transportvägar, men självklart också för företag i regionen, fortsätter hon.

I den budgetmotion som offentliggörs inom kort föreslår Vänsterpartiet därför att staten ska bidra med pengar för att möjliggöra en snabb utbyggnad av kollektivtrafiken.

- Vi menar att staten bör bistå i det här arbetet. Tunnelbana, spårväg och järnväg är väldigt centralt om man vill ha en klimatomställning, men det här är också ett väldigt bra sätt att skapa jobb, säger Ulla Andersson.

Under perioden 2013-2015 vill Vänsterpartiet avsätta två miljarder kronor till Stockholms läns kollektivtrafik för att möjliggöra följande projekt:

*  Byggstart av tunnelbana på sträckan Odenplan-Nya Karolinska sjukhuset/Hagastaden.

*  Byggstart av Spårväg syd. Först och främst en första etapp mellan sträckorna Flemingsberg-Masmo-Kungens kurva/Skärholmen-Fruängen-Älvsjö.

* Projektering av tunnelbana till Nacka, för att så snabbt som möjligt kunna starta byggande av förlängd blå linje från Kungsträdgården till Nacka/Orminge.

- Vi menar att man skulle kunna komma igång med det här inom en ganska snar framtid, förklarar Ulla Andersson, som säger att Vänsterpartiets förslag är finansierat.

Hon är kritisk till hur regeringen har hanterat infrastrukturfrågorna.

- Man har tyvärr inte prioriterat utbyggnad av infrastruktur i det kollektiva resandet, utan man satsar på olika former av vägbyggen.

I vårbudgeten, som presenterades förra veckan, aviserar finansminister Anders Borg att regeringen ska lägga en infrastrukturproposition hösten 2012. ”För att stärka konkurrenskraften och säkra välfärden framöver krävs såväl forskning och innovationskraft av allra högsta klass som en väl fungerande infrastruktur”, skrev alliansens partiledare nyligen i en artikel på DN Debatt.

Varje dag reser ungefär 700 000 personer med kollektivtrafiken i Stockholms län, enligt SL:s hemsida.

För elevernas skull vill Kristdemokraternas ungdomsförbund, KDU, förstatliga skolan. Därmed ökar det politiska trycket i frågan ytterligare.

Den 1 januari 1991, när Göran Persson (S) var skolminister, blev den svenska skolan kommunal.

- I dag tar inte alla kommuner ett fullt ansvar för skolan. Och då skyller de på staten, motiverade han ställningstagandet.

Men att byta huvudman var misslyckat, tycker Kristdemokratiska ungdomsförbundet. Inför KDU:s riksmöte i mitten av maj föreslår förbundsstyrelsen därför att beslutet ska rivas upp. Skolan är ”en så viktig del i den svenska samhällskonstruktionen att den bör styras centralt av staten”, skriver ledningen i sitt förslag till nytt skolpolitiskt program, som SvD tagit del av.

Enligt ungdomsförbundets ordförande Aron Modig finns det flera skäl till att staten åter bör vara huvudman för skolan.

- I dag har vi dubbelkommando, vilket innebär ganska stora problem. Kommunerna sköter skolan, men staten kommer med direktiv.

Kommunaliseringen, som innebär att lärarna inte längre är statligt anställda, har dessutom haft negativa effekter för läraryrkets status, anser han.

Det är ”inte rätt” mot elever att de i dag går i fundamentalt olika skolor, beroende på var de bor, konstaterar KDU-toppen. ”Kommuner har olika ekonomiska förutsättningar att bedriva en god skola på, det bör inte drabba eleven”.

- Det är klart att ett förstatligande av skolan inte löser problemen över en natt, och det är ett jätteprojekt. Men jag tror att det här är rätt sak att göra, säger Aron Modig.

Han är också ledamot i den arbetsgrupp som inför valet 2014 ska se över Kristdemokraternas utbildningspolitik.

- Vi har inte satt ned foten än, men jag kommer att driva den här linjen också i partiets skolgrupp, säger Aron Modig.

Därmed ökar det politiska trycket i frågan. Folkpartiet, med utbildningsminister Jan Björklund i spetsen, har i flera år drivit på för att skolan åter ska bli statlig.

- Sedan skolan kommunaliserades har skolresultaten och statusen sjunkit avsevärt, och likvärdigheten mellan olika kommuner har minskat, har Jan Björklund förklarat.

I höstas ställde sig Sverigedemokraterna bakom kravet på ett förstatligande, och på kongressen i januari fattade Vänsterpartiet samma beslut. Att elever har olika förutsättningar beroende på kommunernas ekonomi är ett orättvist system, slog V-kongressen fast.

Alliansregeringen är enig om att effekterna av kommunaliseringen ska utvärderas.