En moderat arbetsgrupp i regeringskansliet har fått i uppdrag att föreslå ytterligare nedskärningar i försvaret, kan SvD avslöja. För att finansiera inköpen av Super-Jas kan det bli aktuellt med nya förbandsnedläggningar.
Efter 2014 blir det svårt att ”utveckla och bibehålla” Försvarsmaktens operativa förmåga med dagens anslagsramar. Det konstaterar ÖB Sverker Göranson i en skrivelse som skickades till regeringen i slutet av april.
För att långsiktigt lösa Försvarsmaktens uppgifter krävs fortsatta rationaliseringar, bättre samarbete med andra länder – men också mer pengar, anser ÖB. Han gör bedömningen att köpkraften måste öka med minst två miljarder kronor per år för att uppgradera och skaffa ny utrustning.
– Vi står inför ett antal vägval, antingen ser man över resurserna till försvaret, eller så sänks ambitionerna för våra uppgifter, eller en kombination av dessa två åtgärder, säger Sverker Göranson i en kommentar på Försvarsmaktens hemsida.
Nya försvarsministern Karin Enström (M) har hittills passat.
– Det kommer ju ske sedvanliga budgetförhandlingar och budgetdialog. Just nu har vi en ekonomi i balans och det är min uppgift att fortsätta se till att vi har det och så får vi återkomma till framtiden, sade hon till Ekot när hon tillträdde i april.
Men nu står det klart att finansdepartementets utgångspunkt är att ”oförändrade anslag gäller”. Det framgår av en promemoria från budgetavdelningen, som SvD har läst.
Försvarsdepartementet och finansdepartementet tillsätter nu en intern arbetsgrupp, med uppgift att ta ”ett helhetsgrepp” på Försvarsmaktens ekonomi och organisation. Gruppen ska, enligt det dokument SvD tagit del av, ”lämna förslag som är nödvändiga för att skapa balans mellan verksamhet och ekonomi”.
Tre inflytelserika personer – som alla är moderater – ingår i arbetsgruppen:
* Carl von der Esch, statssekreterare på försvarsdepartementet, som är gruppens ordförande.
* Hans Lindblad, statssekreterare på finansdepartementet.
* Gunnar Wieslander, statssekreterare hos statsminister Fredrik Reinfeldt.
Trion får ”ett tydligt mandat” att ta fram förslag till beslut som måste till för att ”i allt väsentligt” förverkliga insatsorganisationen (IO14) och upprätthålla långsiktig ekonomisk balans i försvaret, till och med 2022.
Det direkta skälet till att arbetsgruppen inrättas är att regeringen framöver ska ta ställning till förslag som kan komma att ”binda upp stora resurser över lång tid” och ”därmed få konsekvenser för helheten”. I klartext handlar det om hur de aviserade inköpen av Jas Gripen ska finansieras.
En majoritet i riksdagen – bestående av de borgerliga och Socialdemokraterna – är sedan tidigare överens om att Sverige ska skaffa upp till tio så kallade Super-Jas, om något annat land köper Gripen. Före jul meddelade regeringen i Schweiz att man vill ha 22 flygplan.
Av promemorian framgår tydligt att inriktningen är att Försvarsmakten ska klara införskaffandet av nya Super-Jas utan ökade anslag. Det är ett nytt besked, och skulle betyda nedskärningar på andra områden.
I dokumentet listas en rad konkreta frågor som ska tre statssekreterarna ska ta ställning till:
* Försvarsmaktens organisation och dimensionering i förhållande till operativ förmåga, inklusive balans mellan officerare och soldater och Högkvarterets dimensionering.
* Behovet av ändringar i grundorganisationen som en följd av försvarsomställningen – ”dvs förbandsnedläggningar”.
* Föreslå rationaliseringar och omprioriteringar mellan olika materielprojekt, ”ev. formulera ett besparingsmål, t.ex 2 mdkr”.
* Ta reda på hur verksamheten kan bli billigare, exempelvis ”genom avveckling av materiel, personal och fastigheter”.
Ett nytt stort beslut om det svenska försvaret ska fattas under 2014, och en ny – parlamentariskt sammansatt – försvarsberedning ska tillsättas för att förbereda det hela.Regeringskansliets interna arbetsgrupp kommer, av allt att döma, att arbeta parallellt med politikerna i försvarsberedningen.
Lova Olsson har bevakat inrikespolitik på SvD sedan valet 2002. Här bloggar hon om nyheter inom rikspolitiken.
