Annons
X

Politik direkt

Lova Olsson

Lova Olsson

Ordet hen kan vara ett positivt inslag i kampen för jämställdhet. Det säger ansvarig minister Nyamko Sabuni (FP) i en SvD-intervju. Hon ser inga nackdelar med att använda det nya könsneutrala pronomenet, i stället för hon och han.

”Hund!” tjuter Kivi. ”Ge mig en hund! Annars sover jag inte en blund!” Så börjar barnboken Kivi & Monsterhund.

Och drömmen går i uppfyllelse:

”Kivi går upp, lägger örat mot dörren, helt stilla, och lyssnar: hen tycker hen hör en flåsning – ett gläfs!”

Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP) har ännu inte läst den första svenska barnboken med det könsneutrala pronomenet hen. Men hon ska.

Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP)

– Jag välkomnar verkligen alla initiativ som tas på det här området. Flera olika krafter behöver samverka, säger Nyamko Sabuni.

– Det måste vara spännande att se hur vår hjärna reagerar, när man läser en bok utan att veta könet på dem det handlar om, fortsätter hon.

Jesper Lundqvists nyutkomna Kivi & Monsterhund har fått en hen-debatt att blossa upp. Diskussionen om han och hon – eller hen – är het, inte minst på nätet.

I en intervju med SvD ger Nyamko Sabuni nu för första gången sin syn på det omtvistade ordet.

– Det är en spännande debatt som pågår. Jag har all respekt för dem som vill testa detta nya grepp. Jag följer dem som använder sig av metoden, och vi får hoppas att det kan vara ett nytt, fräscht grepp för att åstadkomma jämställdhet.

Använder du ordet själv?

– Nej, det gör jag inte. Jag använder mest namn, men jag tilltalar pojkar med han och flickor med hon. Det är inget aktivt val, utan vana, förklarar Nyamko Sabuni.

Varför tror du att hen väcker så starka känslor?

– Det kanske ligger i människans natur, att man vill ha kvar det man är van vid. Det här skapar väl en otrygghet hos den som brukar säga hon och han. Människan förändras hela tiden, men det sker långsamt. Det behövs hela tiden pionjärer för att gå vidare.

Det övergripande målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Att bryta ”traditionella och begränsade könsroller” är därför angeläget, anser regeringen. Och det gäller att börja i tid.

– Tror man att könsnormer kan motverkas genom att använda hen, i stället för han och hon, så är det väl bra.  Att man plockar fram i ljuset det man kan tycka är ett hinder i jämställdhetsutvecklingen. Men det är ännu ingen som har fakta på det, säger Nyamko Sabuni.

Hen gör små barn förvirrade och otrygga, anser kritikerna. Men jämställdhetsministern kan ”på rak arm” inte peka på några nackdelar med svenskans tredje personliga pronomen.

– Det ska bli intressant att se om det här så småningom leder till resultat eller om det förbli status quo.

Än så länge är fenomenet hen ingen politisk fråga, poängterar hon. Men det kan ändras. Nyamko Sabuni är också biträdande utbildningsminister, med ansvar för förskoleverksamhet, och det finns förskolor som har genuspedagogik som grund, och inte använder ord som pojke, flicka, mamma och pappa.

– Jag tycker inte att det är något problem att det finns förskolor som använder sig av begreppet hen, och att föräldrar väljer att ha barnen i en sådan förskola.

Men Nyamko Sabuni påpekar att det framöver kan bli aktuellt att titta närmare på de verksamheter som går i spetsen med att tillämpa könsneutrala benämningar.

– För mig som ansvarig för förskolan är det intressant att följa upp vad som händer och vad det här innebär, kanske genom en utvärdering så småningom.

– Det är viktigt för mig att säga att jag inte kan se att det leder till någon skada. Men om det, å andra sidan, leder till positiva effekter är det också bra att ta lärdom av det, fortsätter hon.

Hur utbrett tror du att ordet hen kommer att bli?

– Jag tror inte att det blir allmänt vedertaget. I alla fall inte under min livstid kan jag se att alla skulle börja kalla varandra för hen. Men jag är övertygad om att det kommer att finnas de som gör det. Just nu kanske man tycker att det är konstigt, men det kommer nog inte att vara konstigt så småningom, säger Nyamko Sabuni.

 

FAKTA: Hen-debatten

*Hen är ett nyskapat könsneutralt pronomen. Det används dels som könsneutralt pronomen i stället för omständliga fraser som han eller hon, dels som benämning på personer som inte vill betecknas som man eller kvinna.
Källa: Språkrådet

* Hen finns med i Svenska Akademins ordlista (SAOL) – men enbart som ett substantiv, som betyder brynsten.

* Ful är en queerfeministisk kulturtidskrift. Tidningen ”tror inte på tvåkönsmodellen”, och använder därför sedan flera år alltid hen i stället för hon och han.

* I det senaste numret av Nöjesguiden, som kom ut förra veckan, har samtliga han och hon bytts ut mot det könsneutrala hen. ”Vi var överens på redaktionen om att det kan vara ett intressant experiment av oss, en stor kommersiell tidning. För de ämnen vi skriver om – musik, film, mode, klubb, krog med mera – är verkligen inte beroende av kön. Vi skriver för människor och om människor”, skriver chefredaktören Margret Atladottir.
I nästa nummer kommer pronomenen han eller hon åter att användas.

* ”Meningen är att vi ska vara män och kvinnor. Förnekar man det är man antihumanist och på sikt gör man världen mer oromantisk”.
Debattören och socionomen Elise Claeson till Dagens Nyheter. Hon anser att ordet hen gör barn ”förvirrade”.

* Flera språk – till exempel finska – saknar könsbestämt pronomen.

Om bloggen

Lova Olsson har bevakat inrikespolitik på SvD sedan valet 2002. Här bloggar hon om nyheter inom rikspolitiken.
Politik direkt-bloggen ska vara en snabb kanal för politiska nyheter. Här kan läsarna bland annat följa de senaste utspelen, förslagen och reaktionerna från politikerna i riksdagshuset och departementen.

Har du ett nyhetstips som du tror skulle passa till Politik direkt-bloggen? Mejla lova.olsson@svd.se

Arkiv