[...] miljoner till bättre stöd för utsatta. SvD – Startsidan Tagged with: Barn • poliser • utbildas • VÅLD  About the [...]

Vem drömmer upp sånt här? Det verkar helt vansinnigt.

Att ett ”förekomsten av ett vittne ska kunna leda till straffskärpning”
Detta verkar helt föryckt, ska vi i framtiden förvänta oss liknande flummideer för andra typer av brott också?

Det fanns ett vittne till inbrottet så det blir 6 månader extra straff
Det fanns ett vittne till misshandeln så det blir ett år extra.

Skulle det enligt Beatrice Ask’s enfaldiga förslag ytterligare straffskärpning om det finns fler vittnen?
Dvs. om ett vittne såg en misshandel ske blir det 3 månader extra, om det var 6 vittnen blir det 2 år extra?

Det är uppenbart att Beatrice Ask’s förslag är totalt ogenomtänkt och att det inte bygger på sunt förnuft.

Självklart ska barn som lever i otrygga hem där misshandel förkommer tas om hand på bästa sätt. Det är givet. Brottskadeersättning till barn i dessa situationer löser inga problem, det är ju inte det som barn i otrygga hem behöver, de behöver trygghet, omvårdnad och kärlek. Inte ett par nya Adidas dojor och en ny mobiltelefon (eller vad de nu skulle köpa för pengarna).

Skrota förslaget – Nu

[...] där det finns många fler underliggande problem att också hjälpa dessa barn att hantera. (SvD) Like this:GillaBli först att gilla denna [...]

Och alla vi som bevittnar ett galopperande våld i samhället som har sin grund i felaktiga politiska beslut och en slapp kriminalpolitik, vi som blir spyfärdiga så fort vi öppnar en tidning eller ser på nyheterna?

Vi borde väl också vara berättigade till brottssakadeersättning eller får vi nöja oss med rosa kuvert?

Byt ut Bea mot Maria Abrahamsson, nu!

[...] kom också nya löften om pengar till utbildning av åklagare och poliser för att bättre uppmärksamma de barn som växer upp i en familj där [...]

Eller så kan man låsa in de kriminella som misshandlar och mördar. Så slipper man gå på småungarna med soctanter.

Jag läste detta idag, det är vad jag kallar anmärkningsvärt och ett verkligt problem, tur att brittisk hovrätt i det här fallet inte var flumliberaler/kulturmarxister.

Publicerad i dag 18:36
En muslimsk flickbaby som fötts utanför äktenskapet måste adopteras bort för garantera att hon inte faller offer för hedersmord, beslutade en brittisk hovrätt på onsdagen. Tre domare avslog faderns önskan att själv få ta hand om flickan.
Hennes mamma är — för att dölja sin kärleksaffär — angelägen om att flickan adopteras bort. Av domslutet framgår att man fruktar att barnets morfar skulle kunna tillgripa våld för att rädda familjens heder om han får reda på flickans existens.

Våld i nära relationer förekommer även från kvinnor mot män och barn. Just nu ser regeringen hela problematiken på ett feministiskt sätt via kvinnojourernas sida och det gör att det blir denna typ av ensidiga förslag.

Här har moderaterna grabbat tag i ett problem som de visste fanns men inte
tidigare brytt sig om. Och statsministern själv engagerar sig i sk ”mjuka” frågor.
Det är hans absolut sämsta gren. Statsministern har aldrig vad jag sett visat
varken empati eller medkänsla. Alliansens framtid är osäker och det gäller att
knyta miljötalibanerna till sig för att säkra ytterligare en valperiod. Miljö och
program mot våld i nära relationer kan säkra en ny allians. Så skapas ett 
hastverk om en fråga som är alldeles för viktig för att bli en val-paroll. För att
sen läggas åt sidan för ”viktigare” ekonomiska frågor… 

Beatrice Ask: ”Mäns våld mot kvinnor.”  Eller var det det här du menade men inte vågade säga?:
” Mäns hedersvåld mot kvinnor.”   

“Jag tror jag själv kommer att sluta på ett dårhus Ty jag blir alldeles vild stundom när jag tänker på världens fånighet.”
August Strindberg 1849-1912

I synnerhet den psykiska våldet barn får höra när ord står mot ord betr vad välja stödja sig på. 

Varför inte slå ihop språkrådet med svenska akademien el v v? Sv akademiens hemsida har kanske färre besökare än språkrådet? Om det är det som det handlar om? Eller slå ihop alla myndigheter under en hemsida kalla den STATEN, och den andra KUNGEN med akademien som underrubrik…etc. I Sverige behövs det sparas tydligen.
Ålänning, med svenskt förflutet, dvs båtflykting

Sorgligt. Varför får jag känslan av att det för var dag som går bara blir färre och färre som är intresserade av att värna vårt vackra språk…?

inget vidare jobb att vara springschas åt Svenska institutet och stå i givakt inför vad dom bestämmer ska marknadsföras som svensk kultur. Det jobbet kan utföras av en analfabet.
Den som tvivlar kan läsa kulturrådens månadsrapporter som publiceras på nätet.

Trams. Det är precis så att Kristina R både har en djup och bred förståelse av olika konstarter just utifrån sin erfarenhet på ett sätt som författare eller bildkonstnär aldrig har då de ofta har snöat in dels i sin egna konstnärliga utveckling som ytterst handlar om dem själv, dels (förhoppningsvis) i utvecklingen inom just sitt konstnärliga fält. Med andra ord konstnärer kan paradoxalt nog vara kulturens och kulturpolitikens sämsta representanter för  det kulturella fältet och andra konstnärer, man de är bra på att snacka om vad de själva håller på med. Och det är dessutom  (dåliga) konstnärer som inte lyckas som konstnärer som vill byta spår och drömmer om fast inkomst som tex kulturråd.

Jag är nog inte lika oartig som Du i min karaktäristik av mitt förra inlägg. Men det finns konstnärer / yrkesutövare i kreativa yrken som mycket väl lämpar sig som representanter för sitt både eget yrkesområde och hela spektrat av konstnärlig verksamhet.

Att vara skönlitterär författare arkitekt, eller regissör (författare till filmmanus) eller andra konstutövare behöver inte i sig diskvalificera personen. Många konstutövare ”snöar” inte in i navelskådande utan är minst sagt engagerade i omvärlden. Konstnärer kan bli Dramaten-chefer, Generaldirektörer, högskolerektorer, uppnå höga beslutsposter på företag som gamla Byggnadsstyrelsen, eller Akademiska Hus, Statens Planverk, mm. 

Det tycks mig att Du har en stelbent och förutfattad mening om konstnärliga utövare och för att ta ett modernt ord i min penna, dessutom ganska kränkande för en hel rad yrkesområden. Ditt insinuanta påstående att endast ”dåliga” konstnärer skulle ”drömma” om att att få verka som kulturråd bara spär på dessa fördomar. Varför skulle inte samma derogativa kommentar gälla en ”dålig” jurist (”som drömmer om en fast inkomst som kulturråd”)? Att det t.ex. skulle vara ”dåliga” arkitekter, som väljer att arbeta i offentlig verksamhet stämmer inte. I motsats till Dig har jag dock en dålig erfarenhet av yrkesmässiga pratkvarnar, som kan hoppa från ämnesområde till ämnesområde; att K. Rennerstedt varit statssekreterare är i sig en inte särskilt uppmuntrande bakgrund för att bli en entusiastisk – och kunnig – förespråkare för svenskt konstliv i främmande länder. 

Tyvärr karaktäriseras Ditt inlägg, liksom den stora massan av skribenter i tidningarnas kommentarspalter, av ett oövertänkt – och i högsta grad arrogant – resonemang, som det verkar vara bekvämt att vräka ur sig – anonymt. 
Ett i sanning deplorabelt lågvattenmärke.

Är det inte oartigt att kalla någon oartig? Är det arrogant att kalla en annan människa arrogant?

Till skillnad från mig så angriper du min person och inte mina åsikter. Jag har inte kallat dig tramsig utan jag säger att vad du säger är trams. En viss skillnad, men inte helt oviktig.

Ja, jag erkänner att jag var lite provocerande, och jag blev provocerad av din kritik av utnämningen som är  enligt mig banal och ogrundad kritik och fördomsfulla påståenden.

Visst finns det konstnärliga personer som kan fungera utmärkt som byråkrater, men ofta avskyr de bästa konstnärerna  byråkratier då de vill göra konst.

Jag är lessen att jag trampade på en öm tå, som det verkar.

Lycka till!