SVD Offert - Bästa sättet att få offerter.

Få offerter från tusentals kvalitetssäkrade företag - snabbt, enkelt och tryggt.

POPULÄRAST  JUST  NU:

SvD i samarbete med

M vill locka toppstudenter till läraryrket

Låt högskolestudenter med toppbetyg undervisa i skolor i utsatta områden – samtidigt som de läser till lärare och får en attraktiv ledarskapsutbildning. Så vill Moderaternas arbetsgrupp locka nya talanger till läraryrket.

Lars Hjälmered (M)

Behöriga lärare, med ”gedigna kunskaper” inom sitt ämnesområde, är nyckeln till en bra svensk skola, enligt Moderaterna. Regeringen har redan genomfört en rad viktiga reformer, som en förbättrad lärarutbildning och lärar- och förskollärarlegitimation, poängterar partiet.

- Att få rätt människor att söka sig till läraryrket är kanske den viktigaste framtidsfrågan, som överskuggar det här med med ett nytt betygssystem och en ny gymnasieskola. Vi känner att mer måste göras, säger riksdagsledamoten Lars Hjälmered.

Han leder den arbetsgrupp i Moderaterna som, inför valet 2014, ska ta fram en ny storstadspolitik. En breddad rekrytering till läraryrket pekas ut som ”nödvändigt” i det förslag som nu har överlämnats till partiledningen.

Inspirationen hämtas från Storbritannien – och den i skolvärlden uppmärksammande modellen Teach First. Ungefär 2000 toppstudenter har, inom ramen för satsningen, lockats att testa jobbet som lärare.
Socialdemokraternas förra skolpoltiska talesperson Marie Granlund hör till dem som lovordat konceptet.

Nu vill även Moderaternas arbetsgrupp på prov införa ett liknande projekt i Sverige. Det ska rikta sig till nyutexaminerade studenter med ”toppresultat” från andra utbildningar, som under en tvåårsperiod vill undervisa i skolor i storstadsområden med stora behov. Parallellt med undervisningen ska studenterna läsa in lärarkompetens – och som bonus en attraktiv ledarskapsutbildning. Tanken är att de ska få lön under hela perioden.

- De som blir uttagna till Tecah First i Storbritannien är de riktigt duktiga studenterna, det är en topputbildning, förklarar Lars Hjälmered.

Han är själv civilingenjör, och hoppas att studenter med den utbildningen skulle kunna tänka sig att välja lärarbanan – åtminstone för en tid.

-Det kan också vara ekonomer, jurister och läkare.

M-gruppen ser flera fördelar med en svensk försöksverksamhet, som Lars Hjälmered kallar ”Dela din kunskap”. Till exempel skulle studenter få möjlighet att göra en samhällsinsats ”där det behövs som mest”, och eleverna i de deltagande skolorna få ett kunskapslyft.

- Utbildning är den viktigaste språngbrädan för en social rörlighet i samhället, för att man ska kunna komma någon vart och bli någonting, säger Lars Hjälmered.

  • Anonym

    Säkert många toppstudenter som vill ut i Rosengård, Bergsjön, Angered, Högsbo, Backa, Ja man kan ju hålla på och skriva hela kvällen? 

  • Anonym

    Varför i all sin dag skulle högskoleelever med toppbetyg vilja bli lärare, och i utsatta områden?

    Jag har besökt skolor i utsatta området och nog har det funnits lärare med tillräcklig kunskap.
    Det är ordning och reda som saknas.

    Har Lars Hjälmered besökt någon av dessa skolor eller ens försökt sätta sig in i den problembild som finns?

  • Anonym

    Se till USA. Otaliga program och extraresurser har i åratal satts in i ”utsatta” områden. Liknande som Sverige upp till dubblat anslagen för skolor på sådana platser. Och vad är resultatet? Förutom mycket högre kostnader på ett ställe (och besparingar på ett annat), absolut noll och intet. Problemet är inte resurser eller samhället i övrigt, problemet är de som bor i området och deras engagemang och intresse. Något som aldrig kommer förbättras när incitament därom saknas. För varför tillskansa sig kunskaper när det går utmärkt att leva på andra som analfabet?

  • maps nocab

    Om jag fick en utbildning som fokuserade på både ledar- och undervisningsrollen och samtidigt undervisa som extraknäck skulle jag överväga det. Fick alltid vara ”extralärare” på gymnasiet och tycker det är roligt att undervisa.
    Hade gärna läst pedagogik och sidan om men inget trams. Något som jag faktiskt har nytta av och värderas av framtida arbetsgivare.

  • Anonym

    ROFLMAO!

    Hur ska man kunna lura en duktig student att
    a) kasta bort några år av sitt liv på nån underbetald flummig försöksverksamhet i stället för snabbt gå igenom KHT, Handels eller läkarutbildning?
    b) välja att göra detta i ett problemområde?

    Hjälmered kan börja med att sätta upp plakat på anslagstavlan i Riksdagshuset: Högutbildad riksdagsman sökes till lärarvikariat i Rosengård. Ingen ordinarie ersättning utgår under vikariatet….

    Lycka till!

  • Anonym

    Här kommer ett, enligt mig, bättre förslag.

    Låt alla yrkesmilitärer och Polisstudenter göra 6-12 månaders tjänst på skolor runt om i Landet som lärare i både fackkunskap och uppfostran/respekt.

    (varning för fördomar) -> Poliserna går på Sveriges kortaste högskoleutbildning. Sedan sätter de sig på ett kontor eller i en bil. De har råd att lägga den tiden på ett sådant inslag i sin utbildning.

    Det skulle inte bara gynna eleverna, utan även militärerna/poliserna som kan skapa en bättre relation i områden med mer stök, och kanske även minska föraktet för deras yrken(mest poliserna).

  • Anonym

    Tanken är god. Tyvärr lever vi i ett konsumtionssamhälle där man är och definieras av vad man konsumerar. Pengar är det enda som räknas och detta enkom är den enkla anledningen till att läraryrket har rasat så i status och attraktivitet. Detta är ett steg i rätt riktning, för till syvende och sist så går det att sammanfatta detta samhällsproblem med låg attraktion till läraryrket med följande talesätt: ”Smakar det så kostar det”.

  • Anonym

    Jobbar själv på ett förortsgymnasium.
    -Frånvaro ca 50% i genomsnitt
    - Minikurser motsvarande högstadiet för de som kommer
    - utbrett fusk och ständiga omtentor för att det skall bli g-light för de flesta som kommer utan att de begripit något, kopior, hämtningar från nätet duger gott. Dessutom ändras satta betyg efter att de skrivits under.

    Den lärare som försöker höja nivån, ta tag i frånvaron osv. får genast skolledningen på sig förutom studieovana gymnasister som vant sig att driva omkring i förortsgrundskolor. Ungdomsgårdstanken är helt etablerad
    och sanktionerad från politiskt håll.

    Förslaget synnerligen korkat därför att förslagsställarna inte undersökt sakers tillstånd.
    Så länge SKL får vara med att styra och ställa i skolsverige är det kört med dylika förslag.

    Har empiriskt material som kan styrka ovanstående och mycket mer därtill men som skulle rendera i
    omeddelbara represalier om jag gick ut med namn.

  • Anonym

    Och hur många ”högutbildade” riksdagsmän döljer sig bland de 349?

  • Anonym

    Mycket intressant och konstruktivt förslag. Under en 2-årsperiod kan toppstudenter få ledarskapsutbildning + viss lön mot att de i gengäld undervisar i utsatta områden.

  • Anonym

    Helt riktigt fokus, men, som förslaget är
    formulerat… Lycka till med att försöka locka toppstudenter till dessa
    områden, under de förutsättningar som nu råder!

    Ibland undrar jag vilken värld våra politiker kommer ifrån. Men så har dom nog varken varit toppstudenter på KTH, lika lite som de nu bor i Rosengård eller Bergsjön…

    Tyvärr, så känns upplägget nästan dömt att misslyckas på förhand!

  • Mimmi Mus

    Ännu mer av mina inbetalade skatter ska alltså kastas bort för att dölja politikernas misslyckanden!

    Stoppa inflödet av människor till utanförskap – och utflödet av skattepengar!  

  • http://pulse.yahoo.com/_4KS6GHVETOP22KN2BWELIJSAWM Anonym

    Toppstudenter söker sig inte till läraryrket och ska så inte göra. De ska forska, bli ingenjörer och lösa större problem. Däremot så vad läraryrket behöver är duktiga studenter. Nationellt har vi inte råd att toppstudenter blir lärare, de ska göra viktigare saker som att förse oss med inovationer, forskning, utveckling. Att 30 elever går från att vara ok till bra är inte direkt något som verkligen betalar landets levnadsstandard.

  • Anonym

    Låter måttligt kul med ett A- och ett B-lag med lärare. Några får sin utbildning betald och höjs till skyarna och de andra…?
    Ni borde läsa den nyutkomna boken SUPERPEDAGOGEN som avslöjar hur skolan fungerar bakom kulisserna! Skruvat, roligt och mycket tänkvärt!

  • Anonym

    ”Inspirationen hämtas från Storbritannien – och den i skolvärlden
    uppmärksammande modellen Teach First. Ungefär 2000 toppstudenter har,
    inom ramen för satsningen, lockats att testa jobbet som lärare.”

    Det låter ju fantastiskt, ett riktigt superförslag, men någon utvärdering av Teach First i Storbritannien ser man inte ens röken av i artikeln!

    Vi har informerats via media om alla dessa olika fantasi-projekt som testas i Europa för att få social ordning, men av någon anledning läser vi aldrig om de ”positiva” resultaten.

  • Anonym

    Inte blir man en bra lärare bara för att man är toppstudent, Läraryrket består av så många delar. Personligheten är en mycket viktig faktor. Jag har jobbat 40 år som lärare på grundskolan, större delen på högstadiet. Att arbeta med ungdomar under deras stormigaste period i livet kräver mer än toppbetyg i olika ämnen. Talesättet att vissa kan mycket ämnesmässigt, men kan inte göra innehållet intressant, stämmer i väldigt många fall jag stött på. Skådespeleri, ungdomsledarskap, personlighet och utstrålning kopplat till goda ämneskunskaper är sådant som man borde leta efter. Dessutom måste lönernna höjas för att locka dem som har andra mera lönsamma planer. Mycket snack och lite verkstad leder ingenstans.

  • http://pulse.yahoo.com/_4KS6GHVETOP22KN2BWELIJSAWM Anonym

    Därför att Sverige inte har någon bra sätt att faktiskt säkerställa kvalité via ett CV. Mycket går ut på att.. du har gjort detta och därmed är du bra. Så fungerar det inte i längden och därmed så kommer svåra som har svårt att visa på sin verkliga kompetens också att ha svårt på arbetsmarknaden. Konceptuellt har vi under 30-50 år pysslat just med den typ av rekrytering som inte egentligen är lämplig.

  • http://pulse.yahoo.com/_4KS6GHVETOP22KN2BWELIJSAWM Anonym

    Konceptet ‘är enkelt. En bra student lär sig fakta bättre än en dålig student. Mycket av det andra är jämnt fördelar över samhället i stort. Mycket av det hela är dock som så. Lärarna i dag saknar egna faktakunskaper för att kunna ställa krav på eleverna. Vet man bara marginellt mer så är det svårt att ställa stora krav.

  • Anonym

    God idé som sådan men kan inte en del av de där toppstudenterna få undervisa riktigt lovande elever inom svenska skolan och inte BARA göra denna satsning i utsatta områden?

  • Anonym

    Jag gillar tanken på att man studerar ett ämne och sedan får chansen att undervisa i det ämnet. Det gör att man får en vettig koppling till verkligheten. Att få träning i ledarskap är naturligtvis en stor merit. Det kan bli hur bra som helst.

    Men i utsatta skolor?? Risken är väl att stackrarna – om de nu nånsin har haft tanken på en lärarutbildning – snarare blir avskräckta för tid och evighet. Vet folk hur det är i skolorna?? Inte ens lärarutbildningen gav en fingervisning – chocken för mig och mina medstudenter blev stor när vi väl kom ut på praktik.

  • http://pulse.yahoo.com/_XWLKW3CTBW3X7XZOEOXKE3KJEQ pekka

    ” Till exempel skulle studenter få möjlighet att göra en samhällsinsats ”där det behövs som mest”, och eleverna i de deltagande skolorna få ett kunskapslyft.”
    Varför skulle detta innebära ett kunskapslyft?
    Är det tänkt att dessa studenter ska komplettera redan befintliga lärare så att alla hinner få hjälp? Då är det inte kostnadsfritt, men kan säkert hjälpa upp resultatet för en del.
    Är det för att dessa toppstudenter är så mycket mer effektiva än de ordinarie lärare som jobbat i åratal, som får kliva åt sidan? Det krävs några hundår inom läraryrket innan man blir varm i kläderna – talang eller inte. Är det då de ska gå vidare till andra yrken?

  • michael rystad

    Man blir heller inte en god lärare bara genom att vara en skådespelande karismatisk ledare. En god lärare är en lärare som ständigt vill utvecklas och som utgår från läroplan och forskning. Alltför många ser läraryrket som ett hantverk! Toppstudenter blir inte toppstudenter utan anledning, utan för att de har ett driv och en vilja att lära sig nya saker – precis det som behövs i skolan. 

  • Anonym

    Får du ett val som toppstudent att välja mellan läkarutbildningen eller att bli någon form av lärare så kommer det inte vara många som väljer läraryrket, och varför skulle de? Det här förslaget har varit uppe förut men samma svar kan ges, detta kommer inte fungera i Sverige. Dessutom är det långt ifrån alla toppstudenter som BÖR bli lärare. Alla föds inte med pedagogik inbyggt.

  • Anonym

    På vilket sätt skulle undervisningen förbättras i ”utsatta” områden genom att obehöriga studenter skall kvacka som lärare? Höj lönerna generellt istället och ge skolorna rimliga resurser att möta de problem och utmaningar de står inför.

  • Anonym

    Et utmärkt förslag. Tidigare har men efterlyst doktorsexamen bland bland lärare för att höja kompetensen, men med Björklunds lärarlegitimation stängdes den dörren (efter fem års forskarutbidning har man inte råd med fem års ytterligare diadektikutbildning). Problemet fick en pseudolösning när man tog bort kravet på forskarutbidning för lektorskompetens (fackets ide). Med detta system ökas möjligheten att rekrytera dugliga doktorer till lärarbanan!

  • krister.lindstrom

    Har varit på mässor om undervisning med hjälp av medieteknik (  http://www.bettshow.com/  ). Där har faktiskt Storbritannien, trots sin konservatism, varit väldigt framsynta att använda ny teknik (multimedia) i bl a grundskolan. Betydligt modernare än Sverige. När det gäller inspiration kring läraryrket, är det helt okey att hämta inspirationen från Storbritannien!

  • Anonym

    Hur ska höjda löner egentligen höja kompetensen? I praktiken? De ”obehöriga studenterna” besitter förbannat mycket relevant kunskap och får man dessutom lärarkompetens och ledarutbildning så finns det väl ingenting som pekar åt att de skulle ”kvacka som lärare”?! Det var ju in i gatan vad irriterad jag kan bli på sån negativitet och anti-nytänkande som du verkar förespråka..

  • Anonym

    Jag är själv juridikstudent, och är för övrigt mycket samhällsintresserad, och hade jättegärna fått möjligheten att hoppa på något som Teach First! Tycker det hade varit jättekul att lära ut och dessutom få hjälpa till i de områden som är mest utsatta. Heja heja heja!

  • Anonym

    Ja, frågan är bara hur många olaga hot från de rara eleverna som behövs innan de hoppar av från den lovvärda insatsen. Det är ju just efter praktiken som de flesta avhoppen sker från lärarutbildningen. Utan ordning, ingen undervisning. Hur svårt skall det vara att förstå något så grundläggande?

  • Anonym

    Vilja bli lärare, visst, men i ”utsatta” områden? Mer otacksamt jobb får man leta länge efter.

  • Anonym

    Money talks, bullsh*t walks. De toppstudenterna kommer välja de bäst betalda jobben och yrken. Praktik som lärare i hooden kommer knappast att locka talangerna från läkar- och juristutbildningarna.

  • Anonym

    Jag tycker det låter som en utmärkt idé att låta toppstudenter få undervisa i utsatta (läs: invandrartäta) områden, då kommer vi förmodligen få fler ledande medborgare som inser sanningen om mångkulturen. 

  • Anonym

    Studenter varken kan eller ska undervisa. Är själv i branschen som min signatur antyder och även inom universitet ska man numera ha högskolepedagogisk kompetens. Och som vanligt, Cash is King. Högpreseterande studenter väljer att läsa till civ ing, läkare, jurist osv. Yrken där lönen snabbt blir dubbelt mot lärarlönen, och med möjlighet till riktiga toppjobb som grädde på moset för den som lyckas. Detta finns inte inom läraryrket.

  • Anonym

    Varför skall man ”stanna av i språnget” efter att man tagit sin examen? För att hjälpa PK-samhället med sitt misslyckande?
    Märk väl! En examen har sin största attraktionskraft de första 2 åren. Har man inte fått ett ”riktigt” arbete som harmonierar med vald utbildningsinriktning, ja då är sannolikheten stor att karriären tar en annan väg.
    Att försöka sig på uppgiften att stå och pladdra för en oengagerad och splittrad elevsammansättning är nog inget som lockar. Det får mig att tänka på det som amerikaner ofta frågar sig inför ett ställningstagande: ”What’s in it for me?”

  • Anonym

    Detta kan faktiskt bli en injektion för skolan. Så här gjorde man ofta inom försvaret tidigare, där tilläts reservofficerare tjänstgöra med yrkesofficerarna. Det var ett ömsesidigt utbyte som sporrade till goda insatser. Allt går att vinna, men det löser inte lärarnas otroligt tunga arbetsbörda. Men det kommer att öka insikten bland samhällets toppar om de problem som finns inom skolans värld.

  • Anonym

    och dess misslyckande.

  • Anonym

    hahah, är detta ett skämt… Ja moderaterna är sannerligen ej ett parti för dem som lever i verkligheten…

    Och vadå ”utsatta område” vad är de utsatta för, de som bor där, dem själva eller? Luktar rasism här!!
    Sarkasm..

  • Anonym

    Höj lönen för alla?? Har du någon mer vidgad syn än den kollektivistiska för att eliminera ”kvackare”. jag tror vi alla minns bra lärare och dåliga, ag trorinte skolan blir bättre bara för att vi höjer lönen, inte på 25 år i alla fall.

  • http://twitter.com/rymdraketen rymdraketen

    Det här förslaget gör det lite problematiskt för mig. Har i allmänhet ansett att i princip alla alliansförslag rörande skolan varit katastrofala (speciellt kommendant Björklunds anti-pedagogiska idiotier som gått emot all modern forskning).
    Det här däremot, verkar vara ett förslag grundat i både sen forskning OCH sunt förnuft, en ovanlig kombo.
    Trots mina i övrigt vänsterinriktade sympatier tycker jag det här verkar vara ett utmärkt förslag!

  • http://twitter.com/rymdraketen rymdraketen

    Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att ”stå o pladdra” för en ”oengagerad och splittrad elevsammansättning”. Går just nu en utbildning av mycket högt akademiskt värde och en framtid med extremt garanterat arbete, ändå skulle jag gärna jobba nåra år i skolan. 
    Whats in it for me? Chansen att kunna bidra till samhället och vara en pytteliten del av förbättringen av de ungas framtid. Blir de ungas framitd bättre blir ju även min framtid det. Tänk längre än näsan räcker så hittar man oftast ganska många anledningar till varför det är bra att hjälpa andra människor, även om man tänker rent egoistiskt.

  • Anonym

    Faktiskt fler än man tror…

    Riksdagen är inte alls representativ för svenskarnas utbildning och yrkesval. Historikern Fredrik Willert gjorde en  C-uppsats på temat i våras. Den gällde i och för sig förhållandet fram till 2006, men det har inte skett några större förändringar på grundnivån. Däremot sjunker just nu andelen riksdagsledamöter som de facto studerar fram till högre akademisk examen.

    Ca 70% av alla riksdagsmän har akademiska studier i ryggsäcken, hälften har någon form av akademisk examen och en av 20 har disputerat eller har annan högre akademisk examen.

    Om man tar de grupper som Lars Hjälmered söker; civilingenjörer, ekonomer, jurister och läkare så gällde det om ett 70-tal riksdagsledamöter under förra mandatperioden. Det är procentuellt sett betydligt fler än om man räknar befolkningen i stort.

    Så riksdagen är inte alls outbildad, tvärtom.

  • Anonym

    På TeachFirst:s hemsida beskrivs projektet som en av de mest framgångsrika välgörenhetsprojekten under senare år. Men vad utsatta områden och skolor behöver är inte välgörenhet, utan långsiktiga satsningar för att lyfta både skolor, elever och områden. Unga välkammade jurister och ekonomer i karriären är inte en lösning på problemen. Jag tycker att detta är ett missriktat projekt i Big Society-anda som handlar om att bättra på lite på ytan utan att egentligen ta i tu med de stora underliggande problemen.

    Sen gillar jag inte synen på vad toppstudenter kan vara. Hjälmered specificerar jurister, ekonomer, läkare och civilingenjörer. Uppenbarligen kan man inte vara toppstudent inom humaniora eller samhällsvetenskap. Och vad skall dessa toppstudenter undervisa i för ämnen? Matematik, naturvetenskapliga ämnen och ekonomi är ju klart, men inom de andra skolämnena som historia, svenska, samhällsvetenskap, geografi, språk och idrott och hälsa har de ju flesta av dem enbart mycket basala kunskaper. Om dessa toppstudenter ska undervisa inom dessa ämnen så saknar de alltså ”gedigna kunskaper inom sitt ämnesområde” som ju för Moderaterna var en ”nyckel till en bra svensk skola.” Här skulle ju toppstudenterna inom humaniora och samhällsvetenskap kunna komma in, men det finns ju visst inte några sådana…

    Om jag tolkar Lars Hjälmered illvilligt så skulle jag kunna få för mig att han ger uttryck för en snobbism och statuselitism vad gäller olika typer av utbildningar och i förlängningen en skiktning i människor utefter vilken utbildning de har. Just denna oreflekterade syn på olika utbildningar och kunskapsområden visar ju, om jag förbliver i min illvillighet, att han själv inte tillhör toppskiktet precis.

  • Anonym

    Ändrade incitament för skolor är det enda som kan funka. Intcitamenten måste vara att lära ut och producera bättre resultat än föregående år, med vissa modifikationer. Allt annat är dumheter.

  • Anonym

    Det handlar i första hand inte om egoism, utan varför man skall axla ett ytterligare ansvar för något man själv inte valt. Valet av misslyckade s k utanförskapsområden är något som våra ansvarslösa politiker har att svara för. Vi hade inte behvövt hamna i denna alarmerande situation om vi hade vänt ryggen åt suget efter massinvandring. Nu har vi därför ett kaos som råder i skolans värld, direkt orsakat av en vansinnespoitik som präglat vårt land de senaste 30 åren.

  • Anonym

    för det första fattar jag inte varför man ska satsa på högskolan som du menar istället för att satsa på att få toppstudenter till lärarhögskolan redan från början. Jag gick ut som topp 3 på SU ekonomporgram  samtidigt som jag gick lärarhögskolan… valde läraryrket trots den låga lönen.Mina gamla kursare tycker jag är helt blåst som kunde välja läraryrket framför en fet karriär med hög lön. Tror du att ni får dem att ändra inställning genom att de be dem göra samhällstjänst i problemskolor… glöm det… de är som mest eftertraktade de första 2-3 åren efter examen och plånbokstarmen rycker för hårt.

    Krävs en dumskalle som mig som brinner för jobbet för att dissa 60-70 papp i månadslön istället för 27. Har snittat i löneökningar på 1,5% senaste fyra åren… får fortfarande en del erbjudanden från näringslivet även om de blir färre med åren. Om arbetsförhållandena fortsätter försämras och lönen höjs med en kaffe latte i veckan hoppar jag snart på ett av dessa erbjudanden.

    Älskar mitt lärarjobb, men inte till vilket pris som helst.

  • Anonym

    Hoppas du visar de snåla blodsugarna fingret när du hoppar av.

  • Anonym

    Och tänkte staten då betala topplöner till dessa toppstudenter eller en vanlig lärarlön? Nog för att jag brinner för undervisning och tycker det är fantastiskt utvecklande MEN 6 mån efter examen har jag över 50kkr i månadslön. Då verkar det vettigare att jobba halvtid inom mitt vanliga skrå och därefter jobba ideellt….

  • Anonym

    Det kan inte vara så att toppstudenterna inom humaniora redan blir forskare och lärare då där inte finns mängder av välbetalda jobb som väntar dem direkt efter examen?

    Min utmärkta gymnasieutbildning kantades av lärare disputerade inom humanoria medan på natur/teknik sidan var det betydligt skralare bortsett från en pensionerad prof i matte som inte kunde sluta undervisa…

  • Anonym

    Sverige hade tur under krigen mot Napoleon. Efter freden i Tilsit 1807 stod Sverige ensamt tillsammans med britterna mot alliansen Frankrike-Ryssland. Om Sverige inte anslöt sig till kontinentalsystemet, handelsblockaden mot Storbritannien, hotade en invasion av Skåne. Lyckligtvis blev någon invasion inte av och den lönsamma handeln med England kunde fortsätta.

  • Anonym

    Kan man tala om en fred när ett militär krig fortsätter i ett omfattande handelskrig och fortsatta konfiskationer enligt tidigare revolutionära förbudslagar, helt enligt Napoleons tankar och önskan?

  • Anonym

    Å andra sidan var det just avspänningen mellan Frankrike och Ryssland som resulterade i att ryssarna invaderade och erövrade Finland 1808 – 1809. Om man ser till Sveriges ställning 1789 – 1815 var det en tydlig tillbakagång även om man tvingade in norrmännen i en dysfunktionell union. 

  • Anonym

    Ursäkta mig men var inte Engelsmännen lika intresserade av att starta krig?

  • Anonym

    Jag tror att du missförstår någonting. Jag påstår inte att Napoleon var intresserad av att starta ett krig, ty han ersatte det militära kriget med kontinentalsystemet som skulle utestänga England från handel med den europeiska kontitnenten: de engelska handelsskepp konfiskerades om de anlöpte hamnarna. I praktiken följde ett sjörövarkrig med konfiskerade skepp som slog hårt mot Englands transmarina kolonialhandel. I det läget bröt England fredsavtalet. Som Trombonissimus nedan säger, levde Sverige gott på en omfattande smuggling av engelska varor till Göteborg (”lilla London”) och vidare landvägen till Skåne varifrån de utskeppades som smuggelgods. England var den mest framskridna industrinationen och det genom kontinentalsystemet helt utestängda Europa led stor brist på dess industriprodukter. Hela den avancerade klädesmanufakturen i Belgien stod på fallrepet med avsaknaden av brittiska industriprodukter för klädesframställning – industrimaskiner, bomullstråd och färger från kolonierna - och det fransmännen kunde erbjuda som ersättning var inte på långa vägar likvärdigt. Den svenska smugglingen var välkommen – inte minst av kaffeälskare som dessutom drack kaffet med kolonialsocker; )

  • Anonym

    Jag ber om ursäkt. Men samtidigt så var det Storbritannien som svarade mot ett handelskrig med att starta ett ”riktigt” krig.

    Dessutom visade sig Storbritannien villiga att ta till våld för att genomföra frihandel på deras villkor.

  • http://www.facebook.com/elbichoamarillo Mats Andersson

    komtinentalsystemet introducerades efter krigsutbrottet 1803, inte före det och kan alltså inte ses som en orsak till den engelska krigsförklaringen

  • Anonym

    Tur och tur. Tyvärr hade Sverige dåliga strateger. Franska flottan var endast två år efter Gibraltar. Britternas fullständiga förstörande av den danska flottan 1801 och 1807 gjorde ju i praktiken en invasion av Skåne omöjlig. Den svenska flottan, särskilt ihop med den brittiska flotta som kryssade längs västkusten och in i
    Östersjön, hade enkelt förhindrat alla överskeppningsföretag.

    Sverige hade med andra ord kunnat sätta in betydligt större truppstyrkor i Finland för att försvara detta. Det Finska kriget var för övrigt föga populärt och ansågs närmast svekfullt bland många ryska officerare.

  • Anonym

    Så barnsligt att vuxna ägnar sig åt seriealbum

  • Anonym

    Så barnsligt att ha synpunkter på vuxna som ägnar sig åt seriealbum

  • Peťulka i Prag

    Varför spiller du då tid på att läsa en utförlig text on Syldavien? Finns det inget vuxnare du kan ägna dig åt?

  • http://www.facebook.com/people/Lars-Backstrom/1638595781 Lars Backstrom

    Albumet skrevs ju när diktaturerna bredde ut i europa. Jag ser vissa likheter med Albanien, Bulgarien och Rumänien där kungamakten förgäves försökte begränsa de militaristiska högerextrema rörelserna (och hålla inflytandet från Soviet, Italien och Tyskland på ett minimum), men också med Belgien, en demokrati som direkt hotas av ett diktatoriskt Tyskland.
    För mig handlar albumet om hur utsatta de hyggliga, och konservativa, länderna var gentemot de totalitära, och ‘progressiva’, staterna som omger dem.

  • Anonym

    Så underbart att slippa vara vuxen på det sätt som du förespråkar.

  • Anonym

    Krigshandelpolitiken mellan Frankrike och England hade pågått sedan medeltiden. Freden i Utrecht 1713 hade varit ett försök att bilägga den kommersiella striden mellan parterna. Ett nytt handelskrig blossade upp 1793-99. Sjöspärningarna som då tillkom var en praktisk sida av handelspolitiken, som förutom en byråkratisk pappersexercis med licensförfaranden och tullar, även hade en sida i form av kapningar av hela skepp och inspärrning av besättningsmän. Att engelsmännen redan här var mer hårdföra än fransmännen, är nog en allmän uppfattning. Handelskonflikten mellan England och Frankrike fick återverkningar inte minst på Amerika och kom att prägla amerikansk inrikespolitik. I denna långvariga handelskonflikt fanns kontinentalsystemets rot.

  • Anonym

    Att vara vuxen innebär att ha glömt hur det var att vara barn…

  • Anonym

    Jag tror att bloggen sammanfattar tillståndet i samhället, där befolkningen i allt högre grad stannar upp i den mentala utvecklingen, blir kvar i förstadiet till vuxenrollen, klär sig och beter sig omoget. Professorer som läser tintin.

  • Anonym

    Seriekonsten var förr sedd över axeln som barnkultur med skadligt inflytande. Det mesta av sådana reaktioner har väl försvunnit. Tydligen inte alla. Men läs tex. Carl Barks Kalle Anka-serier från tidigt femtiotal. De är bra! I en serie blåser Joakims pengar iväg och hamnar hos allmänheten. Den första reaktionen, även hos tecknaren, är att detta är en fin jämlikhetsreform. Men vad händer? Inflationen ökar dramatiskt och arbetsviljan  sjunker lika dramatiskt. De som klarar sig är knattarna och Joakim, som jobbar hårt och säljer jordbruksprodukter till höga priser. En rolig, vältecknad och gestaltad – i motsats till teoretiserad – lektion i nationalekonomi!

  • http://www.facebook.com/people/Lars-Backstrom/1638595781 Lars Backstrom

    Det mesta av vad du skriver håller jag med om; men det är knappast omoget att läsa något som kan klassas som skapande konst, banbrytande, genialiskt eller ettt verk som kommenterar samtiden och som har ett bestående värde.

  • http://pulse.yahoo.com/_4XSP2H7P3KE4F2KY4Y2YPAOQCQ Gabriel

    Amaih Plekszy-Gladz, som de säger i Bordurien

  • Anonym

    Måtte jag aldrig växa upp!!!

  • Anonym

    Ska man vara petig, så är det Amaïh! :)

  • Anonym

    Det där med serier hanteras lite olika i olika kulturer. 
    I Sverige påbjuder kulturen att vi helst skall sluta läsa illustrerade berättelser (=serier) när vi blir vuxna. 
    I Japan och Frankrike, till exempel, är serier också en del av vuxenkulturen. Jag tycker att ditt inlägg känns lite snävt och generaliserande. Det är lite som att säga att det är barnsligt att titta på TV.Håller dock med om att vi kanske håller på att bli lite väl ”infantila” i vuxenvärlden rent generellt. Det är som om att vi är rädda för allvaret.För egen del beundrar jag det fantastiska hantverket och den research som Hergé gjorde inför albumen. Artikeln belyser det på ett utmärkt sätt.Att vuxna läser just Tintin handlar nog oftast om nostalgi. Det är ju aldrig för sent att skaffa sig en lycklig barndom. :-)

  • Anonym

    Det kan väl inte anses vara tur om man förlorar en tredjedel av sitt territorium.

    Däremot är är det väl ganska avslöjande för både den ryska och franska nationalkaraktären. Såsom svek mot en allierad Sverige från Rysslands sida och sedan en dolkstöt i ryggen. Eller Frankrike med en ledare som uppenbarligen led av storhetsvansinne i klass med A Hitler. Som för att betvinga en oppositionell tubbar Ryssland till att att angripa Sverige. Sens moral Ryssland kan man inte lita på men det gör tydligen landets regeringen som gvit bort Sveriges ekonomiska zon till just Ryssland.

  • BigDemonicBunny

    Läs vad han skriver. Dick Harrison påstår inte att Occitanska var en dialekt av franska.
    Däremot så påstår han att Occitanska (Langue d’oc) var ett av de galloromanska språk som utvecklades efter Västroms fall. Vilket är korrekt. De började som dialekter på det västromerska latinet men förändrade sig snabbt över ett par hundra år till egna språk (på samma sätt som både svenska och tyska har sitt ursprung i ett Proto-germanskt språk, eller ett senare exempel där de nordiska språken så sent som på 1200-talet kan betraktas som dialekter på ett gemensamt språk).
    Märk väl att han specificerar att det är Langue d’oc, dvs medeltidens occitanska, och inte det för-romerska occitanska språket (där det språkliga ursprunget är osäkert pga otillräckliga arkeologiska bevis, men kan tillhöra samma språkgrupp som baskiskan).

    Standardiseringsprocessen under nationalstaterna är dock ett intressant (och ofta brutalt) kapitel. Så sent som på tidigt 1900-tal så fick även svenska elever smaka på käppen om de använde ord från den lokala dialekten.

  • http://blog.pelotard.com Pelotard

    Och så sent som på 1960-talet bestraffades barn som talade samiska. Själv fick jag på 70-talet genomgå ett mindre kirurgiskt ingrepp för att göra det lättare att tala rikssvenska…

  • Anonym

    En del barn får lov att göra ett litet kirurgiskt ingrepp för att tungan ska bli tillräckligt rörlig för att vissa språkljud ska kunna utsägas utan talfel. Detta har inte att göra med om man är svensk eller inte utan är en fysisk defekt, som är medfödd.

  • http://blog.pelotard.com Pelotard

    ”Ett språk är en dialekt med en armé”. Rent språkvetenskapligt är gränsen mellan olika språk och olika dialekter synnerligen flytande, och skillnaden mellan ett språk och en dialekt är i huvudsak en politisk fråga. Älvdalska betraktades länge som en svensk dialekt, trots att det på många sätt ligger närmare isländska än modern standardsvenska, och vi har ett minoritetsspråk som i officiella sammanhang kallas ”samiska” trots att nord- och sydsamiska är lika olika som svenska och tyska. Holländska kallas ibland för ”den trettonde tyska dialekten”, och hade unionen levt kvar, hade vi kanske talat om ”västsvenska” istället för norska. (Men språkvetenskapligt har nog ingen tvivlat om att occitanskan är ett eget språk.)

    Men en sak som jag undrar är: har man kommit till någon slutsats när det gäller franskt skorrande? Vi ser det som typiskt för franska språket, men det tycks ha brett ut sig plötsligt i mitten av 1900-talet – så snabbt att många fransoser måste ha börjat skorra i vuxen ålder! Vet någon varför? Skorrade kanske de Gaulle, så att det blev populärt efter kriget? Eller var det den tyska ockupationen som låg bakom på något mnystiskt vis?

  • http://blog.pelotard.com Pelotard

    Professor, om jag får be ;)

    De klippte av tungbandet, som inte hindrade mig från tungrots-R, men som de trodde hindrade mig från de rullande R som de sörmländska grundskollärarna föredrog. Jag är inte ensam om att ha gått igenom detta; jag satt en gång på en bröllopsmiddag och hörde en av gästerna berätta exakt samma historia. Ingen trodde på henne förrän jag bekräftade att jag haft samma erfarenhet…

  • Anonym

    Hollänska och frisiska ligger väldigt nära platt-tyskan så det är väl helt i sin ordning att kalla dem tyska?.

  • Anonym

    Sacré bleu. Om Frankeriket var ”germanskt” då var Kiev-riket ”skandinaviskt”.

  • Anonym

    Prof Pélotard :

    Franska och engelska wikipedia (ingen källa – jag vet) anger att tungrots-r:en dyker upp sent 1600-tal i franskan. Så sent som i en av Molières pjäser finns det tydligen en professor som föreskriver att r uttalas med tungspetsen. För att få en referens kan du t ex lyssna på quebecois.

  • Anonym

    Sant men det är mycket pga att du tar upp exempel som inte är så nära besläktade med franska och i flera fall inte ens är baserade på latinet. Flamländska är ett samlingsbegrepp för de nederländska (”holländska”) dialekterna inom Belgien. Breton är ett keltiskt språk besläktat med walesiska.

    Så till de romanska språken. Korsikanska är mer en italiensk dialekt än en fransk. Occitain, provencal mfl är tungomål som språkligt kunde grupperas med katalan, är mer likt italienska och latin samt har väsentligt mindre germansk påverkan än det som sedan blev franska.

  • Anonym

    Det här med skorrandet är ju intressant. Jag har bott i (syd)frankrike i många år och aldrig skorrat , och de flesta andra på gatan skorrade inte heller, . Men jag noterar att inte bara fransmän börjar skorra i vuxen ålder. Så fort en radiomedarbetare kommer till Paris börjar han eller hon skorra vid uttal av franska namn, ex Zarrrrrkozy. Varför? Vissa är otränade så det låter för jäkligt. Skorrningen är ingen del av namnet utan en uttalsvariant som inte alls alla fransoser ägnar sig åt. Och som konsumentupplysning kan meddelas att för förståelsen av tal har det ingen som helst betydelse om du säger r med tungspetsen eller -roten. Faktum är att många tyckt det låter extra seriöst när man kört med överdrivet rullande tumgspets-r.

  • http://www.finanskonsult.se Johan A Lybeck

    Vid revolutionen beräknades att tre fjärdedelar av Frankrikes befolkning talade andra språk än ”franska”, dvs langue d’oui. Även om standardisering skett sedan dess finns det betydande rester kvar av det gamla språket. Inte bara i form av lokala språk som provencal och bretagnska utan också i uttalet av franska. Här i södra Frankrike där vi är bosatta använder många tungspets-r i stället för de skorrande r-en. Och de nasala ljuden i ord som vin och pain är utbytta mot väng och päng. Man noterar även förekomsten av lokala ord med anknytning till den katalanska som är en nära  släkting till occitanska/provencal.
    Johan Lybeck, Noailhac, Tarn, Frankrike

  • Anonym

    Swängska (?)

  • Ulf Schyldt

    Den ”språkpolitiska” historien där de germanska (frankiska) språken försvann, är intressant av det skälet att det och liknande exempel borde användas för att moderera teorier om språk- och kulturutbredningar utanför fackområdet historia. (Tänker närmast på antropologisk arkeologi m.m.)

    Förvisso är nog antalet kringflyttande starkt överskattade i talet om olika folkvandringstider, men som exempel som Frankrike och Storbritannien m.m. visar i modern tid, har folkspråken en avsevärd ”seghet” gentemot utländskt, kulturellt och politiskt inflytande.

    I England övertog det frisiska ”anglosaxiska” språket de tidigare keltiska språkens roll, men med betydligt mindre framgång i gränsområdena Cumry och Cornwall. Skillnaden utgörs i stort sett rakt av, av andelen nyinvandrade. Samma sak med Frankrike&franskan vs. frankiskan.

    Det finns ett otal ytterligare exempel från olika historiska epoker på att enbart politisk och kulturell dominans, särskilt enbart politisk överhöghet, under relativt lång tid inte påverkar språket – åtminstone så länge politiken inte innebär rent repressiva åtgärder. Det finns få exempel på att folkslag frångått utbredda, förankrade talspråk utan stor invandring. (Möjligen är dock Iberiska halvön under Rom ett sådant exempel. Men det kan också ha berott på att dagens Spanien o Portugal urspr. bestod av en myriad sins emellan olika stammar med flera olika språk, vilket oavsett antalet imigrerande romare skapade behovet av ett gemensamt språk när man blev mer politiskt homogena. Dessutom var den romerska invandringen förmodligen högre, beroende på dels långvarig fientlighet där det behövdes ett rekryteringsunderlag av veteraner, samt att regionen var mycket produktiv ekonomiskt.)

    Utan att för den skull återuppta tron på de gamla folkomflyttningsteorierna helt och hållet, borde det nog leda till viss eftertanke när det gäller möjligheten för språk att spridas utan att medföra ett tillräckligt eget ekonomiskt och socialt samhällsskikt.

  • Anonym

    Ett intressant resonemang, den mer konventionella synen är att det var fransk och brittisk ovilja att uppfylla avtalet i Amiens som ledde till en spiral av ökande misstänksamhet. Klassiskt är annars att näringslivet inte vill ha krig eftersom det drabbar affärerna hårt och driver upp skatterna. Vad är källan till att de engelska tillverkarna krävde krig eftersom fransmännen byggde upp en konkurrenskraftig industri?

  • Karin Kloo

    Ja, här i Languedoc är den occitanska kulturen levande. Occitanska finns även som tillval i skolan (collège).

  • Hank Wiseman

    Dick, din s k blogg får alltmer karaktär av historia för femåringar… Vad är nytt? Dessutom, din uppgift om den s k misslyckade expedtionen, jag antar att du menar det påhittade ”slaget” vid Neva, anses av seriösa forskare vara ett påhitt. En grov överdrift, uppblåst av en person som försökte stärka sin position i republiken Novgorod. Det är bättre du skriver om något i Sydamerika eller Afrika för Svensk historia är ju inte ditt bord precis.

  • http://twitter.com/_Ratzz_ Ratzz

    Dina inlägg fortsätter ha karaktären av surgubbe, inget nytt
    Det är bättre om du skriver på din egen blogg för hyfsat uppträdande och talang för skrift är ju inte ditt bord precis

  • charlotte.vainio

    Det är ett av historikernas största dilemma hur vi ska kunna förklara saker med en lagom nivå av förenklingar, för på grund av ämnets komplexitet måste det alltid bli förenklingar av någon sort. Om det har kommit frågor från barn om ämnet ”riktiga” riddare är det väl helt på sin plats att svaret också är skrivet på ett sådan sätt att barn förstår det. Svaret innehåller så vitt jag kan se inga direkta felaktigheter. Kan du Hank Wiseman möjligen tipsa mig om vilka seriösa historiker som anser att ”slaget vid Neva” är ett påhitt?

  • http://norah4you.wordpress.com Inger E(norah4you) Johansson

    Hank ge upp. Din variant, för den är din och inte verklighetens, av svensk historia får du gärna ha, men att ge sig på en av de få som verkligen kan det osar katt och luktar illa.

  • Anonym

    Nu är jag ingen anhänmgare av den mest extrema Weibull-skolan,
    spekulationer som ”Spåren av kungens män” eller allt det där
    Götalandstramset där Guillou tagit över fanan från Dag Stålsjö.

    Samtidigt är det medeltidshistoria vi talar om. Det borde gå att vara
    oense om tolkningar med lite mera intellektuell spänst och distans.

    I det det här fallet skriver den gode Dick att svenskarna genomförde:
    ”bland annat en misslyckad expedition mot Novgorods territorium i mitten
    av 1300-talet.”

    Den var en expedition som leddes av den svensk-norsk-skånske kungen
    Magnus Eriksson och den är dokumenterad även i svenska källor.

    Du refererar förmodligen till det i ryska källor omnämnda slaget vid
    Neva 1240. Och där har jag bestämt för mig att den alltid källkritiske
    Harrison har redogjort för avsaknaden av svenska källor, inrikespolitisk
    turbulens med striden mellan Birger Jarl och folkungarna etc.

  • Anonym

    Frågan är om inte stormännen och deras närmaste hirdmän i praktiken fungerade som riddare (dvs tungt kavalleri) redan på 1100-talet. Detta framgår ju bl.a. på Karl Sverkerssons och Birger Brosas resp. sigill

  • charlotte.vainio

    På det stora hela håller jag med dig, men vill bara påpeka att det inte finns egentliga bevis för att biskop Henrik av Åbo egentligen existerat. Tuomas Heikkilä har ganska nyligen skrivit ett givande verk om saken, och om jag inte misstar mig finns den boken också översatt till svenska (men av ditt namn att döma kanske du är finsk). Av pur nyfikenhet: varifrån får du uppfattningen och Henrik och ”svenskarna” vid Neva 1240? Spännande!

  • charlotte.vainio

    För medeltiden ska man nog skilja på tungt kavalleri och riddare. Riddare var ju inte bara en funktion utan en hederstitel (vilket Dick påpekar), med vilken följde privilegier och skyldigheter. En av dessa skyldigheter var att ställa upp en ryttare och häst till kungens förfogande, att göra rusttjänst, men det var var inte tvunget att det var just riddaren personligen som var den ryttaren.

  • Anonym

    Det är ren spekulation från min sida..! Sån som man kan tillåta sig i en sällskapsdiskussion på nätet. Den bygger väl egentligen inte på mycket mer teorier än att några slags svenskar under någon form av organiserad ledning bör ha visat sig vid Neva (dock inte av ”Henrik” som jag skrev av bara farten i det förra inlägget)? Novgorod besegrade ju Tyska orden endast två år senare, och borde väl egentligen inte ha någon anledning att behöva fabulera ihop en seger 1240 för att öka sin status?

    Tack för tipset om Heikkiläs bok!

  • charlotte.vainio

    Jag vet inte om du har läst Jarl Galléns böcker? Undras om inte han har skrivit något om något liknande någon gång… Och så mycket mer opreciserat än så kan det väl inte bli. ”Finland i medeltidens Europa” skulle det kunna ha varit?

  • Anonym

    Jag har läst Jarl Gallén. Det kanske är därifrån jag har fått spekulationen?

  • Anonym

    Slaget vid Neva 1240, där storfurst Aleksandr fick hederstiteln ”Nevskij” och blev Rysslands skyddshelgon, nämns i ryska, men inte i svenska källor. Inte ovanligt att förluster inte omnämns i krönikor. I ett TV-program för några år sedan, med bilder från den plats där slaget vid Neva skall ha ägt rum, påstod en rysk forskare att det troligen bara varit en ganska blygsam skärmytsling med ganska små styrkor på båda sidor. Medeltida krönikor hade en tendens att blåsa upp små slag till stora, som t.ex. Karl Martells seger över en liten muslimsk styrka, som sedan påstods ha ”räddat Europa från islam”.

  • Anonym

    Det är riktigt att ”Slaget vid Neva” är ett påhittat slag. Det är egentligen ett exempel i mängden på den traditionella ryska revisionistiska hållningen som lever kvar in i våra dagar. Slaget är frånvarande inte endast i svenska källor utan i alla andra källor än ryska. Det går även att avfärda eftersom Birger Jarl vid tidpunkten var involverad i en maktkamp om kronan med sina bröder. Däremot var det gott mer eller mindre kontinuerliga gränssammandrabbningar i de ostligaste utposterna eftersom det handlade om ett stort ingenmansland men knappt något som nådde tillräcklig verkshöjd för att uppmärksammas.

    Vilket leder oss in på varför det är helt fel att blanda samman det med Slaget vid Tours. Att det slaget ägt rum är belagt på båda sidor och även om uppskattningen av numerärerna skiftar så handlar det om betydande antal. För morerna är den etablerade uppskattningen 25 000-80 000. Det av styrks av uppenbara uppgifter som att morerarnas guvernör i Andalusien ledde de muslimska styrkorna och stupade i slaget. Nutida tolkningar av det slagets betydelse är tyvärr starkt färgat av dagens politiska strömningar.

  • charlotte.vainio

    Jag håller inte med om att det är ”påhittat slag” och jag har väldigt svårt att se kopplingen till en rysk revisionistisk hållning. Däremot kan man möjligen ifrågasätta om det var tillräckligt stort för att betraktas som slag, och man ska givetvis inte förakta den politiska effekten av att Alexander Nevskij fick bli hjälte. Att man inte hittar händelsen i andra än ryska källor är dock inte ett bevis för att den inte existerat.

    Beträffande slaget vid Tours håller jag med om att tolkningarna av slaget är färgade så det står härliga till, men eftersom forskare idag (exempelvis David Nicolle) väljer att tala om slaget vid Poitiers istället kan jag inte se att slaget ska vara så väl belagt i källorna att man kan vara säker på detaljerna. Nicolle framhåller också att slaget vid Poitiers inte alls är att betrakta som ett avgörande stort slag utan snarare som en mindre del av en kamp som var på tillbakagång redan innan.

  • charlotte.vainio

    Och så glömde jag en fråga: Vilken av morernas guvernörer är det du hänvisar till? Den vars död tillskrivs störst betydelse är nog al-Samh, och han dog inte i slaget vid Poitiers utan vid Toulouse några år tidigare. Men du kanske tänkte på någon annan?

  • Anonym

    Birger Brosa har ett svärd om jag inte minns fel och det är ganska stort i förhållandet till den häst han sitter på. Tydligt är att svärdet har en viktig funktion i sigillet….men vad det innebär kan nog endast gissa.
    Min gissning är att svärdet är en maktsymbol och hur det visas har med en äldre tidigare tolkning om att svärd inte bara var att strida med utan en härskar och maktsymbol som följde med i graven.
    De vackert och kostsamma svärd som lagts i båtgravar och andra jordgravar vittnar om att man var väldigt försiktiga med sina svärd och för mitt sinne ser jag knappast att man gick ut med det i strid.
    Härskar och maktsymbol det är vad det var!!

  • Anonym

    ”Revisionism” är fel ord. Däremot händer det att ryska källor långt in i modern tid kraftig överdriver som t ex deras sjösegrar vid Hangöudd 1714 och den än mer diskutabla Ledsund 1720.

    Brandeburgarna och tyskarna byggde myten kring sin militär med utgångspunkt från det lilla slaget vid Fehrbellin 1675 mot svenskarna.
    Idag rider t o m den svenska vaktparaden i preussiska uniformer med pickelhuvor från 1896 och spelar glatt ”Fehrbelliner Reitermarsch”.

    För Novgorod och senare Ryssland fanns det ett behov att bygga upp myten Alexander Nevskij. Men som sagt, det förhindrar inte att det pågick någon form av mer eller mindre organiserat stök vid Neva 1240.

    A propos det du skriver om slaget vid Poitiers (som verkar vara en annan av dessa myter – fast för islamofober) så rekommenderar jag ett närmare studie av Septimania. Goter och judar, som i detta land kring Narbonne, tillsammans med de moriska berberna fortsatt gör motstånd mot frankerna 40 år efter Poitiers.

  • Anonym

    Slaget vid Poitiers är väl underbyggt källmässigt. Men när det gäller uppgifter i medeltida källor om härars numerär lärde jag mig i mina akademiska studier i historia av bl.a. Dick Harrison, att man skall ta dem med en stor nypa salt. Det förekom visserligen många razzior och räder in i nuvarande sydfrankrike utörda av små ”rövarband” från Pyrreneiska halvön, men att Karl Martell skulle ha ”räddat Europa från islam” är en typisk efterhandskonstruktion.

  • Hank Wiseman

    Visst, vi kan kalla ett ”barslagsmål” för ett slag men är fortfarande osant. Vad det gäller Neva 1240 så kan vi med sunt förnuft komma fram till att Birger Jarl var inte där, det var inte någon stor svensk här om den ens var svensk? Ledaren kallades t ex ”Spiridon” vilket är osvenskt. Om det hade varit ett slag så hade människor dött och då hade det noterats i Sverige. Precis på samma sätt som med Karl Döve som stupade på Ösel. Men inga döda rapporteras. Det är inbördeskrig i Sverige, vilket gör det ytterst osannolikt att det skulle ha varit den svenska hären. Det kan ju faktiskt inte uteslutas att det är någon som är ute i privata ärenden heller?

    Sverige har dessutom en tradition att vara relativt sanningsenliga om förluster någon man inte kan anklaga moskoviterna för. Faktum är att moskoviterna, ända sedan 1200-talet, systematiskt har förfalskat historien i syfte att skapa legitimitet där de inte har någon.

  • charlotte.vainio

    Fram till sista stycket är jag helt med på vad du skriver. För det första måste jag erkänna att jag inte är tillräckligt bevandrad i moskovitisk historia för att våga uttala mig i detalj om den systematiska förfalskning som du nämner, men det är mycket vanskligt att säga att Sverige har en tradition att vara sanningsenlig med förluster. Det går förstås inte att förneka att tsarväldet har gjort sitt till för att skapa myten om ett rike som med största sannolikhet inte alltid överensstämmer med verkligheten, men Sverige har inte varit ett dugg bättre. Har du exempelvis läst Rudbecks mycket utförliga redogörelse för Sverige som Atlantis? Och går vi senare i tiden så har vi Grimbergs ”Det svenska folkets underbara öden”, som få historiker i dag skulle skriva under på. Under det senaste århundradet har däremot Sverige haft ett helt annat forskningsklimat än Sovjet/Ryssland och därför kunnat revidera tidigare forskning. Däremot finns det mängder med god forskning om Ryssland från andra länder (ett standardverk för den äldre tiden är Richard Pipes).

  • Hank Wiseman

    Tja, de kanske fabulerade ihop slaget på isen också? Då avser jag omfattningen av slaget.

    In 1983, a revisionist view proposed by historian John I. L. Fennell argues that the battle was not as important, nor as large, as has sometimes been portrayed. Fennell claimed that most of the Teutonic Knights were by that time engaged elsewhere in the Baltic. He also states that the apparent low casualties endured by the knights according to their own sources is indicative of the small magnitude of the encounter.[1]

    Enligt den livländska orden så stupade 20 riddare medan 6 blev tillfångatagna. Till dettka kommer naturligtvis fotfolk, men det verkar vara helt andra siffror än Novgorods…

    According to the Livonian Order’s Livonian Rhymed Chronicle, written years later,
    The [Russians] had many archers, and the battle began with their bold assault on the king’s men [Danes]. The brothers’ banners were soon flying in the midst of the archers, and swords were heard cutting helmets apart. Many from both sides fell dead on the grass. Then the Brothers’ army was completely surrounded, for the Russians had so many troops that there were easily sixty men for every one German knight. The Brothers fought well enough, but they were nonetheless cut down. Some of those from Dorpat escaped from the battle, and it was their salvation that they fled. Twenty brothers lay dead and six were captured.[4]

  • charlotte.vainio

    Jag är lite osäker på vad du vill säga med det där? Det är klart att den livländska orden ger en annan version än Novgorodkrönikan, eftersom båda vill förstärka sin egen insats. Historieskrivning på medeltiden var aldrig tänkt som en korrekt återgivning av vad vi skulle kalla fakta, utan var politik, beställd och betalad av någon som skulle gynnas av den. Fristående historievetenskap är ett relativt nytt fenomen. Det är således inte helt rättvist att beskylla någon för att fabricera när det i slutändan handlar om mycket svåra tolkningar av ett bristfälligt, tendentiöst material.

  • Anonym

    Du har inte fel, men man får komma ihåg att räder av ”rövarband” var det inledande stadiet hos typisk islamisk expansion på den tiden. OM Karl Martell hade räddat Europa, så hade intrången sett ut på ungefär samma sätt. Logistiskt fanns det säkert inte förutsättningar att snabbt lägga under sig Frankrike, men någonstans upphörde trots allt expansion, och återerövringen inleddes. Så varför inte vid Tours/Poitiers? Andra världskriget avgjordes i praktiken långt före Stalingrad, men det förblir en viktig vändpunkt.

  • BigDemonicBunny

    Nej. Jag menar de läderförstärkningar som täckte bål och skenben (som togs på utanpå brynjan). Dessa blev ganska snabbt standard på början av 1100-talet då det visade sig att ringbrynjan (även en väl vadderad sådan) inte gav tillräckligt skydd. Skenbenen skulle skyddas mot både pilar och svärdshugg, medans bröstkorgen måste ges kraftigare (och framför allt styvare) skydd mot trubbigt våld.
    Man kan bland annat se dem i engelsk katedralskonst.

    Nasalhjälmen är också den modern vid början av 1100-talet, men gammalmodig vid Birger Brosas tid (då började vi se plattare hjälmar med visir) och definitivt omodern vid Karl den Döves tid.
    Birger brosas sadel saknar också de modifieringar som var absolut nödvändiga för att en ryttare ska kunna agera som tungt kavalleri (det är en lättare stridsadel, som håller en ryttare stabil vid laterala hugg men inte under en lansstöt).

    Därför kan jag med stor säkerhet säga att Birger Brosas sigill inte avbildar en tung kavalleriryttare, medans Karl den Döves sigill antingen avbildar en lätt kavallerist eller rejält omodern tung kavallerist (typ 50 år förlegad).

    Att de dessutom avbildas med svärd istället för ryttarfana är ytterligare en faktor. Vilken kung eller hertig skulle inte skryta med att han kunde ställa upp med en trupp tunga ryttare?

  • Hank Wiseman

    Din kommentar om

    ”Historieskrivning på medeltiden var aldrig tänkt som en korrekt återgivning av vad vi skulle kalla fakta, utan var politik, beställd och betalad av någon som skulle gynnas av den.”

    är ett påstående som saknar grund. Visst, ibland kunde det förhålla sig så och det är därför man måste analysera olika påståenden för att sedan komma fram till en ståndpunkt om vad som är återberättat är rimligt eller inte. Jag för min del tror att de flesta nedtecknare av händelser försöker vara så sanningsenliga som möjligt, men man kan välja vad man skriver om och inte. Det är inte att ljuga, det är att vinkla och det är naturligtvis mycket vanligt för att inte säga standard. Vem kan vara 100% objektiv?

    Så att 20 bröder blev dödade och 6 tillfångatagna behöver inte allas vara osant eftersom vi nu pratar om just riddare. Mängden fotfolk och annat rytteri som stupade var troligen omfattande och det var säkert så att ryssarna var numerärt överlägsna – de brukar vara det annars går de, generellt sett, inte till strid.

  • Hank Wiseman

    ”Få som verkligen kan det” – jaja – läs artikeln om skärgårdskriget 1717. Expert? Knappast.

  • Hank Wiseman
  • Hank Wiseman

    ”Det är klart att… ” – Nej det är inte klart. Vi har massor med svenska slagfälsbeskrivningar, som i stort, är sanningsenliga. Jag tycker Oskar Sjöströms bok om slaget vid Fraustadt är ett gott exempel på det. Samtidigt finns det gott om svenska beskrivningar om slaget vid Kirkholm, Poltava, Nördlingen, Sveaborg - det är ingen som hymlat om att en förlust är en förlust och att den, i vissa fall, kunde beskriva svenska befälhavare och soldater ur en negativ synvinkel.. För en moskovit är detta inte lika självklart. 

  • charlotte.vainio

    Väldigt kort bara för det här är knappast konstruktivt längre: Vad Wladyslaw Duczko pekar på är ju bara att det finns starka belägg för att människor från vad som nu kallas Sverige och Norge har levt i kolonier i det som nu är Ryssland (vilket jag inte argumenterat emot), inte att moskoviter är systematiska lögnare. Det är skillnad på att generalisera i syfte att förklara och i syfte att belägga större folkgrupper med negativa attribut. Du är tvärsäker på att Svea rike fanns på 500-talet men presenterar ingen forskning som stöder det.

    Egentligen tycker jag att min egen akademiska bakgrund är oväsentlig, särskilt eftersom du avgjort inte har någon större respekt ens för de som arbetar med historia till vardags. Däremot är jag ganska säker på att Helsingfors universitet som betalar för min forskning i medeltida rättshistoria inte skulle hålla med om att jag är ”självutnämnd”.

    Det är riktigt synd att du inte använder varken bloggen eller kommentarfälten till att i civiliserad diskussion upptäcka nya lärdomar. Det var vad jag själv ville göra, och eftersom det tydligen inte går längre får det vara slut för min del nu.

  • http://norah4you.wordpress.com Inger E(norah4you) Johansson

    Om du räknar dig själv till expert mer än Dick Harrison,
    hur kommer det sig att du sällan eller aldrig här i historiebloggen eller i någon av de andra bloggarna du är i farten i hänvisar till samtida källmaterial? Visar att du behärskar att analysera dem?

  • http://norah4you.wordpress.com Inger E(norah4you) Johansson

    Den som sa det han var det.
    Själv har jag ordentliga examina flera stycken t.o.m. och betalade in mer skatt än de flesta män under många år innan jag under det att jag skolade om mig råkade ut för olyckor som gjort att jag numera har skador samt artros och ständig värk i båda knäna, bägge fötterna och när jag sitter (ryggbesvär).

    Är du så avundsjuk på mig som har läst historia, vetenskapsteori, samhällskunskap, geografi, religion, statskunskap, matematik och som från början utbildade mig till systemprogramerare. Stackars du. Kan inte vara roligt att vara så avundsjuk.

  • Hank Wiseman

    Inger – En sak som jag har noterat vad det gäller dig är att du inte tillför någonting. Det är säkert något som utmärker dig som person, men på den här bloggen blir dina icke-inlägg bara en irritation. Du skriver aldrig något där du tillför någon som helst fakta, du kommer inte med några underbyggda påståenden och så vidare. Du ställer en del frågor rakt ut i luften i syfte att verka insatt i ämnet. Sist men inte minst, det du hela tiden inte förstår är att läsa vetenskapsteori är en sak, att tillämpa den intelligent är en annan sak.

    Inger, Källkritik är en bedömning av en källas trovärdighet och till syvende och sist så blir den bedömningen subjektiv. Förstår du inte det så förstår du inte mycket i det här livet. När jag arbetar med min egen forskning så ställer jag mig frågorna:
    - I vilket syfte har en person dokumenterat detta?
    - Finns det en anledning att inte återge ”sanningen”?
    - På vilket sätt är uppgiften vinklad?
    - Vilka begränsningar om någon, har personen som dokumenterat detta (inte ett ögonvittne, har bara observerat delar av vad som återges mm)
    - Sen kan man lägga på en hord vinklingar, sociala, kulturella etc etc
    - Kan jag verifiera uppgiften genom andra källor?

    Sen finns det andra problem som t ex är det namn, plats etc verkligen samma som det jag forskar om? Det finns naturligtvis fler problem, men bara för att nämna några.

    Så nu hoppas jag att du Inger, för ovanlighetens skull, börjar tillföra något som andra läsare på bloggen har behållning av. Försök vettja.

  • http://norah4you.wordpress.com Inger E(norah4you) Johansson

    Ditt ego Hank är mycket större än din kunskap.
    Stackars avundsjuka dig.

  • Hank Wiseman

    Avundsjuk? Jag är själv systemvetare, men en framgångsrik sådan till skillnad från dig. Sen har jag också allt det du har räknat upp men så mycket mer – Statistik och juridik t ex.Har alltid betalat in skatt och fortsätter med det istället för att gnälla och simulera…

  • charlotte.vainio

    Jag hoppas att andra läser noggrannare än vad du gör, för jag uppskattar inte att du använder mitt namn vid påståenden som inte är mina. De domböcker och häxprocesser som du nämner är tidigast från 1500-talet, och jag har inte påstått att folk inte skulle ha sett sig själv som svenskar då. Däremot vidhåller jag att det 1000 år tidigare (för du nämnde att Sverige funnits i minst 1500 år) inte fanns något Sverige och inga svenskar. Den nationalistiska inställning du har till vad du kallar dina förfäder har ingenting med vetenskaplig forskning att göra, och överensstämmer inte med det som vi vet om forna tider.

    Och man ska skilja på svenska staten och svenska nationen, men veta att nationen kom många hundra år senare än staten.

  • charlotte.vainio

    Det var verkligen inget lyckat tips. Mari hör till mitt hemuniversitet (Helsingfors) och heter numer Isoaho, och som du kan se har jag redan tipsat om henne som en av de som menar att slaget vid Neva inte alls är påhittat (har du ens läst hennes skrifter?). Det är stor skillnad på att säga att slaget är ett påhitt och att poängtera att detaljerna inte är vad som tidigare trotts.

  • Hank Wiseman

    Charlotte, jag är verkligen imponerad av din förmåga att forska fram att din kollega numera heter Isoaho – Grattis. Som jag skrev, om du överhuvudtaget läste det, så tror jag att något hände vid Nevas mynning 1240, men jag tror inte att det var en svensk armé under Birger Jarls ledning. Jag tror att det är ett påhitt av Novgorod. Vad det nu var så vet vi inte och vi kommer heller aldrig att få veta det. Är det något av det jag skriver ovan som du opponerar dig emot?

  • charlotte.vainio

    Förutom din beklagansvärda attityd skulle jag vilja opponera mig mot att det skulle vara ett påhitt av Novgorod att det var folk från vad som nu är Sverige. Det mesta pekar förstås mot att Birger Jarl inte varit där, men det utesluter inte att det var en trupp från samma område.

  • Hank Wiseman

    Tja, Charlotte, nu gjorde du bort dig ordentligt och här kan inte dina ”forskarmeriter” hjälpa dig. Häxprocesserna i Ångermanland ägde, i huvudsak, rum 1674-1675 - inte på 1500-talet.

    Det du påstår om Sverige/Svea rike är en lögn. Redan 839 anger Ruser inför Ludvig den fromme att de var Svear, detta eftersom Ludvig den fromme inte visste vad Ruser var. Anledningen till att de sedan, för att Ludvig den fromme ska kunna identifiera dem, angav att de var Svear, var för att de visste att begreppet Svear var något Ludvig den fromme kände till – dvs det var allmänt känt. För att en etnisk grupp ska vara ”allmänt känd”, så måste gruppen själv identifiera sig själv med ett begrepp, i detta fallet Svear. Sen måste de projicera det begreppet utåt mot andra etniska grupper. Detta är en lång process, tiotals år räcker inte. Detta innebär att det folk som kallar sig Svear, borde ha gjort det minst sedan 500-talet, troligen tidigare. Nationen, dvs folket, är någonting annat än staten. T ex så är befolkningen på Åland svenskar, inte finnar. Svenskar finns på andra platser än enbart i Sverige, Finland har t ex en stor svensk minoritet och tvärtom.

    Gårdagens Svear är dagens svenskar genom genetisk arv och genom ärvd kultur. Att påstå något annat är som jag sa tidigare, ingenting annat än ren och skär lögn.

  • Hank Wiseman

    Charlotte – ägna dig åt sandlådefrågor och dagisproblem istället för att skriva en massa trams. Även fast du troligen inte inser det själv så har du just nu precis bekräftat det jag skrev. Tack för det! Du förstår, jag skrev att vi vet inte och det är precis det du kommer fram till med ”det utesluter inte att det var trupp från samma område”. Exakt. Men det kan också ha varit från något annat område – vi vet inte. Dessutom, det är högst troligt att ryssarna ljög om Birger Jarls närvaro, så varför skulle det inte ha ljugit om resten också?

  • charlotte.vainio

    Tja, Hans. Eller så var det du som gjorde bort dig ordentligt och inte ens dina besserwissefasoner kan hjälpa dig. Jag skrev nämligen ”domböcker och häxprocesser” och menar att när man tar domböckerna i beaktande så bör det röra sig om tidigast 1500-tal.

    Det finns ingenting som tyder på att begreppet ”svear” var ”allmänt känt” (de flesta i Frankrike och i England exempelvis var övertygade om att Skandinavien var en ögrupp) på 800-talet, eller ens på 1100-talet vilket vilken karta som helst från den tiden kan avslöja. Återigen; läs Irmeli Valtonen. Jag menar alltså inte att det inte fanns en grupp i ett område i nuvarande Sverige som kallade sig för svear, men deras utbredning och kultur vet vi väldigt lite om och att dagens svenskar står i någon form av direkt nedärvd kontakt med dessa har inget stöd i forskning. Se bara på konflikten mellan götar och svear som nyare forskning har visat var betydligt mycket djupare och långvariga än man trott.

    Den svenska minoriteten i Finland är faktiskt ganska liten, betydligt mindre än den finska minoriteten i Sverige.

  • Hank Wiseman

    Att folk på kontinenten, av förklarliga skäl, troode att Skandinavien var en ö har ingenting med folket Svear att göra? Exakt var olika gränser gick kan vara svårt att följa över tiden, gränser ändras än idag, men vi vet var gränserna gick på medeltiden och det är inte troligt att de har ändrats i någon större utsträckning. Att vi vet lite om Svearnas kultur håller jag inte med om, det är relativt. Du kan t ex läsa om ”Birkakrigaren” av Charlotte Hedenstierna-Jonnson, en riktig forskare. Det finns naturligtvis många fler avhandlingar som ger en bild av Svear och deras liv, allt beroende på vilka Svear vi pratar om, män/kvinnor, krigare/bönder/trälar etc.

    Att folket Svear, skulle ha döpt om sig till något annat och t ex inte vara svenskarnas förfäder är bara för långsökt. Man kan faktiskt tänka själv Charlotte.

    Att den svenska minoriteten är liten, ca 5%, är väl också ganska irrelevant – den finns ju.

  • charlotte.vainio

    Nu blir jag riktigt förvirrad: ”vi vet var gränserna gick på medeltiden och det är inte troligt att de har ändrats i någon större utsträckning”. Menar du nu att Sverige bara är området kring Uppland, eller att Sverige är inklusive Finland men minus en del södra och västra landskap? För det första är det väldigt oklart var gränserna gick på medeltiden, och för det andra är inte det medeltida Sverige ens i närheten av likadant som det nutida Sverige.

    Och den svenska minoriteten i Finland långt mindre än 5%. Du ska inte blanda ihop svenskar (som kommer från Sverige) och finlandssvenskar (som är finnar). Den svenskspråkiga minoriteten i Finland, finlandssvenskarna är stolta över att vara finnar och uppskattar inte att bli ihopblandade med svenskar.

  • Hank Wiseman

    Att du är förvirrad är ingen nyhet. Du måste skilja på folk och stat – här går du vilse. Att staten Sverige tidigare har omfattat Finland, Livland, Kurland, Tröndelag, Pommern etc är en sak, men det gör inte befolkningen i Pommern till svenskar – de är fortfarande tyskar och så tror jag också de uppfattade saken.

    Din uppgift om att det är oklart var gränserna gick under medeltiden är, som vanligt, osann. T ex så gick gränsen mellan Svealand och Helsingeriket i Ödmården, ungefär där Tönnebro värdshus ligger idag, som ett exempel.

    Jag tar mig friheten att låna en text från Wikipedia om ”Finlanssvenskar”, den är mer tillförlitlig än dig:
    Mellan 2000 och 2006 har antalet svenskspråkiga minskat med ca 2000 personer. [37] I ett längre perspektiv är minskningen mindre dramatisk: Sedan 1880 (då en folkräkning gav antalet 294000) har antalet svenskspråkiga minskat med ca 4300 personer (2006). Det är den procentuella minskningen som är störst: År 1880 14 % av Finlands befolkning, i dag drygt 5 %.[38]

    Så, ännu ett fall av kvalificerat skitsnack från dig. Vad det gäller Svenskarna i Finland om de är stolta över att vara finska medborgare, så är det nog individuellt – de är nog mer stolta över att vara svenskar. Fråga en Ålänning så får du svar på tal.

    Supande finnar och knivslagsmål är nog inget att vara speciellt stolt över eller för den delen soppköken i Helsingfors. Vi Svenskar har fått röja upp i Finland otaliga gånger, Klubbekriget, inbördeskriget 1918 plus att Finland hade inte klarat Vinterkriget utan svensk hjälp, så Finland har Sverige att tacka för mycket men inte tvärtom

  • charlotte.vainio

    Utan att ta mig an nya ämnen vill jag här uppe kommentera vad du säger om finlandssvenskarna. Jag rekommenderar att du inte kommer hit till Finland med sådana översittarfasoner och påstår att finlandssvenskarna inte skulle vara finnar, och då särskilt inte till de finlandssvenska krigsveteraner som slogs tillsammans med andra finnar i finska vinterkriget. Jag vet redan att du är duktig på att copy/pastea från Wikipedia, systemvetare som du är, men att påstå att jag har fel om det land jag bor i och mina vänners nationalitet bara för att du inte kan tolka fakta från Wikipedia är så absurt att jag inte kan göra annat än att skratta åt dig.

    Eftersom jag då jag lite snabbt kollat vad du och andra skrivit på andra av Dicks inlägg förstår att du på intet sätt egentligen är intresserad av eller förmögen att upprätthålla givande diskussioner tänker jag nu avsluta. Och klappa mig själv på axeln för att ingen annan har orkat med dig så här länge förr.

  • http://kritiker.se Marcus Hansson

    Har flera gånger varit i kontakt med Systembolaget och påpekat att man som konsument ej kan få information om ett vin är biodynamiskt eller inte. Har bara fått goddag yxskaft-svar tillbaka. Jag vill använda min konsumentmakt och inte stödja producenter som odlar magiska vindruvor baserat på dogmatiska 30-talsidéer om kosmiska krafter. I vilken annan bransch som helst hade man skrattat åt detta ovetenskapliga flum men i Sverige häpnas man varje gång man går på lyxkrog och sommeliern berättar att vinet är biodynamiskt. Kan ingen seriös vinjournalist ifrågasätta detta?

  • David Lagnetoft

    Äntligen! Vad skönt att någon äntligen kastar lite skit på biodynamiskt odlade druvor, Marcus. Det klart att man vill ha konventionellt odlade druvor och tillsatser vinet! Tänk vad härligt det vore om sommelieren istället började rabbla upp alla tillsatser i vinet? Typ, ”i det här vinet har man använt 134 av de 300+ tillsatser som är godkända för vinproduktion inom EU. Dessutom påverkar alla bekämpningsmedel vinmakaren använder i vingården biologisk mångfald mycket negativ och allt mynnar ut i ett härligt sterilt ”vin”". Man blir grymt sugen, eller hur? Allt som har med ursprung, terroir och årgångsvariation är ju bara jobbigt, för vad härligt det vore om allt smakade lika från år till år. Typ som en Big Mac…

  • http://kritiker.se Marcus Hansson

    Hej David! Kul att du vill diskutera biodynamiskt vin. Jag älskar terriorviner och vindruvor som odlas utan konstgödsel. Jag är däremot en kritiker av magiskt/biodynamiskt odlade viner.

  • Anonym

    Du måste blanda ihop biodynamisk odling med ekologisk. I biodynamisk odling ska man så efter månens faser och lägger ut ”läkeväxter” instoppade i inälvor från djur på odlingarna. I ekologiskt odling använder man ej bekämpningsmedel eller konstgödning, vilket jag tror är vad du vill ha.

  • Anonym
  • Anonym

    Paus! Romanee Conti

    Nu säljs drycker från Romanee Conti på svensk stads auktion den 18/4. St vivant, Richebourg…med flera. Varsågod att fynda dessa franska rariteter. Här kan vi snacka vin som inte odlas med bekämpningsmedel

    https://www.stadsauktion.se/1204/128674-2004-romanee-st-vivant-/

  • Anonym

    Dagens generation vindrickare, dvs. vi som i dag dricker och är intresserade av vin, var i många fall med även på 70-talet. Eller vad menar du med att utesluta oss från ”dagens generation”?

blog comments powered by Disqus