Den rödgröna oppositionen dömer ut Jan Björklunds förslag om kortare yrkesutbildningar på gymnasiet. Eleverna riskerar att gå ”rakt ut i arbetslöshet”, enligt Mikael Damberg (S).

Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Mikael Damberg är ”upprörd” över planerna på att införa en kortare yrkesutbildning, utan teoretiska ämnen, i gymnasieskolan.

Mikael Damberg (S)

- Kunskap på gymnasiet kan inte vara fritt valt arbete. Risken är uppenbar att regeringen med detta utbildar rakt ut i arbetslöshet, säger han.

- Det är också allvarligt att vi har en utbildningsminister som sänker förväntningarna på så många gymnasieelever. Internationell skolforskning visar entydigt att positiva och höga förväntningar på eleverna leder till goda resultat, fortsätter Mikael Damberg.

Han konstaterar att samhället och arbetsmarknaden inte ser ut ”som när Jan Björklund växte upp”. Ungdomsarbetslösheten är hög.

- Och det vi ser är att de ungdomar som blir arbetslösa är de som saknar en ordentlig gymnasieutbildning. När Svenskt Näringsliv kritiserar regeringen för att sänka kraven på yrkesutbildningarna, som man har gjort, så går regeringen nu vidare och drömmer sig tillbaka till ettåriga gymnasieutbildningar. Det är inte den väg som Sverige kan möta framtiden, säger Mikael Damberg.

Gustav Fridolin (MP)

Även Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin är kritisk till utbildningsministerns förslag att skoltrötta gymnasieelever ska kunna skippa alla teoretiska ämnen.

- Svensk skola behöver inte fler masterplaner uttänkta på departementet, man behöver resurser och arbetsro för att ge varje elev de bästa förutsättningarna till jobb och framtidstro, förklarar Gustav Fridolin.

Bara under 2012 skär regeringen ned anslaget till gymnasieskolan med 675 miljoner, konstaterar han. Det motsvarar över 3 600 lärartjänster.

- När en elev har svårt för ett ämne hjälper man inte genom att ge upp om eleven och stryka ämnet från schemat. Man hjälper med mer stöd, mindre klasser och tid för läraren att ta sig an varje elev, säger Gustav Fridolin.

Rossana Dinamarca (V)

Även Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson Rossana Dinamarca sågar Jan Björklunds resonemang, rapporterar TT:

– Det var en urholkning av yrkesutbildningarna redan när regeringen tog bort väsentliga delar av svenska, engelska, samhällskunskap och matte. Nu tar man ytterligare ett steg åt ett håll som inte hjälper ungdomarna. Det som behövs är mer stöd, både i grund- och gymnasieskolan. Målet ska vara att alla ska klara målen – inte att man sänker ribban och lurar ut eleverna. Vad finns det för arbetsmarknad för dem som kommer ut med alldeles för lite kunskaper? frågar sig Rossana Dinamarca.

Fredrik Reinfeldt, ledare för Moderaterna och statsminister.
Naturvetenskaplig linje

Jan Björklund, ledare för Folkpartiet och utbildningsminister.
Samhällsvetenskaplig linje
- Det var en slags allmänteoretisk fortsättning på grundskolan, jag var väldigt osäker på vad jag skulle pyssla med i framtiden.

Annie Lööf, ledare för Centerpartiet.
Samhällsvetenskaplig linje med fotbollsinriktning
- Jag är samhällsintresserad och ville ha en bred utbildning, men samtidigt kunna satsa på fotbollen. Dessutom visste jag redan då att jag ville bli jurist, då kändes samhällsvetenskaplig linje som en bra bas.

Göran Hägglund, ledare för Kristdemokraterna.
Tvåårog social linje
- Jag ville bli polis som ung och den utbildningen passade bra då.

Stefan Löfven, ledare för Socialdemokraterna.
Tvåårigt ekonomiskt gymnasium
- Jag var helt enkelt intresserad av ekonomi.

Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet.
Medieprogrammet.
- Jag ville gå en linje där jag fick utveckla det jag tyckte var riktigt kul i skolan – att skriva.

Åsa Romson, språkrör för Miljöpartiet.
Tvåårig estetisk linje med teaterinriktning.
- Att som ung lära sig teaterkonsten vid sidan av traditionella ämnen var utvecklande på flera plan.

Jonas Sjöstedt, ledare för Vänsterpartiet.
Tvåårig social linje.
- Jag hade hoppat av skolan två gånger, men ville trots allt ha en utbildning så jag valde den tvååriga.

Jimmie Åkesson, ledare för Sverigedemokraterna.
Samhällsvetenskaplig linje med en lokal inriktning på media.
- Jag tänkte bli journalist, vilket jag i dag inte längre överväger.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) försvagar Sverige som kunskapsnation. Det anser Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén, som sågar förslaget om kortare yrkesutbildningar på gymnasiet.

- Vår utbildningsminister tycks vilja nedmontera svensk gymnasieskola, säger Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet.

Eva-Lis Sirén

Hon är mycket kritisk till regeringens planer på att åter reformera gymnasiet, så att skoltrötta ungdomar ska kunna gå en yrkesutbildning på ett eller två år, utan att läsa några teoretiska ämnen.

- Jag ser en försvagning av Sverige som kunskapsnation. Den nya gymnasiereformen, som Jan Björklund infört, har ju lett till att färre elever har sökt till yrkesprogrammen, när avsikten var att höja statusen för yrkesutbildningarna. I detta läge så vill han ha ytterligare försämringar, säger Eva-Lis Sirén.

- Ministern väljer att sänka kunskapsambitionerna i tider av hög ungdomsarbetslöshet, när han borde göra tvärtom. Han borde satsa på högre kvalitet, på riktigt bra lärare, som kan motivera och stödja de elever som är skoltrötta, fortsätter hon.

Även ungdomar som väljer en yrkesutbildning behöver läsa svenska, engelska och matematik, enligt Eva-Lis Sirén.

- När de här eleverna har gått sin lilla korta yrkesutbildning blir de absolut inte konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.

Lärarnas riksförbund konstaterar i ett pressmeddelande att ”något måste göras” för att hjälpa studietrötta elever att klara gymnasiet.

- Utbildningsministerns tankar, som förs fram i Svenska Dagbladet kring detta, utgör en möjlig utgångspunkt, anser Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund.

- Det måste finnas alternativ för skoltrötta elever, poängterar hon.

Regeringen vill på nytt förändra gymnasieskolan. Skoltrötta ungdomar ska kunna gå en yrkesutbildning på ett eller två år, utan att läsa några teoretiska ämnen. Reformen är ett sätt att minska antalet avhopp från gymnasiet, förklarar utbildningsminister Jan Björklund (FP).

I höstas sjösattes den nya gymnasieskolan. Den största skillnaden är att elever på högskoleförberedande program får tuffare studiekrav, medan elever på yrkesprogram får mer yrkesutbildning och mindre traditionella läsämnen.
Dessutom har regeringen infört en lärlingsutbildning. Yrkeseleverna får inte automatiskt behörighet att studera vid högskolan.

- Ungdomar låter sig inte stöpas i samma form, sade utbildningsminister Jan Björklund (FP) när han presenterade det omdebatterade förslaget.

Jan Björklund (FP), utbildningsminister

Förändringarna kommer att leda till att antalet avhopp från gymnasiet minskar, tror han. Men redan nu konstaterar Jan Björklund att det finns mer att göra:

- Gymnasiereformen, GY2011, är viktiga steg i rätt riktning. Men jag gör bedömningen att det inte räcker. Alla yrkesutbildningar är ju fortsatt treåriga, och en del elever är så skoltrötta att de inte mäktar med det. Då hoppar de av, säger han.

De nya lärlingsutbildningarna, där ungdomarna ska jobba på en arbetsplats minst häften av tiden, är en del av svaret, enligt Jan Björklund.

- Men de är också treåriga. Man måste dessutom ha klart för sig att det är väldigt höga krav där. Man ska vara på jobbet klockan sju på morgonen, och en 16-åring ska plötsligt umgås med vuxna i stället för med sina jämnåriga. Det är många som inte kommer att klara det heller. Om vi ska minska utanförskapet behövs det fler alternativ, säger han.

Regeringen förbereder därför ytterligare en förändring av gymnasieskolan. Tonåringar som ”saknar förutsättningar” att ta sig igenom dagens program ska kunna välja att läsa kortare yrkeskurser. Studietiden ska vara flexibel, vilket betyder att eleverna kan gå ut gymnasiet efter ett, ett och ett halvt år eller två år.

- Det här är en väg vi bör pröva. Mer än 10 000 ungdomar varje år hoppar av gymnasiet, och flera tusen hoppar av redan under första årskursen. De går ofta rakt ut i arbetslöshet. Det är bättre att en elev fullföljer en kortare yrkeskurs, och blir godkänd, än att eleven hoppar av och blir arbetslös, säger Jan Björklund.

- I dag är alla gymnasieutbildningar tre år, eller så går man noll år. Det måste ju finnas ett mellanting, fortsätter han.

Tanken är att unga med otillräckliga betyg, eller de som är på väg att bli avhoppare, ska plugga enligt den så kallade ”Komvux-modellen”. De som vill ska helt kunna avstå från att ha några teoretiska ämnen på schemat, och enbart läsa yrkeskurser.

- Man kan själv kombinera ihop kurserna efter intresse, motivation och förmåga. Det är ju så Komvux fungerar, förklarar Jan Björklund.

I den nya gymnasieskolan finns två olika examina: en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. Kravet för att få en examen är att eleven har betyg från ett nationellt program som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng.

De tonåringar som går de kortare yrkeskurserna ska, efter godkänd utbildning, tilldelas ett ”yrkeskunskapsbevis”. Utbildningsministen är övertygad om att dessa unga kommer att vara efterfrågade på arbetsmarknaden.

- När man har ett yrkeskunskapsbevis så finns det yrken i Sverige där man har tillräckliga kunskaper för att jobba, förklarar Jan Björklund.

Eleverna ska dock ha rätt att läsa in högskolebehörighet längre fram.

Förlaget bereds just nu på utbildningsdepartementet. Planen är att de nya yrkeskurserna ska införas i mindre skala läsåret 2013/14, och i större skala 2015/16.

Lagrådet underkänner delar av regeringens förslag till ny vapenlag. Juristerna är emot att den som bär vapen på allmän plats automatiskt ska dömas för grovt vapenbrott.

Straffen blir inte strängare, men fler ska dömas för grovt vapenbrott. Det är målet med det omdebatterade förslaget till ny vapenlag, som justitieminister Beatrice Ask (M) presenterade i mitten av januari.

Den som uppsåtligen innehar ett skjutvapen – utan att ha rätt till det – döms för vapenbrott. I förslaget till ny lagtext tydliggör regeringen vad som gör att ett vapenbrott per automatik ska betraktas som grovt, och därmed ge fängelse i minst sex månader:

* Det gäller om skjutvapnet har varit ”av särskilt farlig beskaffenhet”, eller om innehavet, överlåtelsen eller utlåningen har avsett flera vapen.

* Att bära vapen på allmän plats, i ett fordon på allmän plats eller på en skola ska också betraktas som extra allvarligt. ”Den som har ett automatvapen i bilen på torget på lördagskvällen bör dömas för grovt vapenbrott”, förtydligar Johan Linander (C), vice ordförande i riksdagens justitieutskott, på sin blogg.

Men den förändringen får underkänt av juristerna i lagrådet, som har till uppgift att granska alla lagförslag. De anser att det finns en rad skäl mot att låta en ”utformad platsangivelse utgöra ett självständigt kriterium (rättsfaktum) för gradindelningen av konkreta brott”.

Generellt är det allvarligare att på allmän plats medföra skjutvapen som man inte har rätt att inneha, än sådana som man har rätt att inneha, konstaterar lagrådet. ”Uppenbart är dock att också klandervärdheten av sådana gärningar kan växla i betydande mån”, skriver lagrådet i sitt yttrande, och avstyrker den delen av förlaget.

”Det måste anses orimligt att som allmän princip ha att sådana gärningar ska anses ha ett straffvärde som motsvarar minst sex månaders fängelse (minimum för grovt vapenbrott) medan motsvarande gärningar beträffande vapen för vilka tillstånd finns aldrig skulle kunna anses ha ett högre straffvärde än motsvarande sex månaders fängelse”, skriver juristerna.

Om regeringen ändå vill införa tydligare bestämmelser om grovt vapenbrott bör man titta på förslaget i den departementspromemoria som tidigare tagits fram, tycker lagrådet. Där står det: ”Vid bedömningen av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om vapnet kan befaras komma till brottslig användning eller om vapnet är av särskilt farlig beskaffenhet”.

Ulla Andersson, Josefin Brink och Rossana Dinamarca. Vänsterpartiet har en rad kvinnor på ledande positioner, som Gudrun Schyman förbiser. Det säger den nyvalde partisekreteraren Aron Etzler, som ett svar på kritiken.

Trots valet av en manlig partiordförande och en manlig partisekreterare är Vänsterpartiet det ”starkaste feministiska partiet” i riksdagen. Det säger partisekreteraren Aron Etzler, med anledning av kritiken från Gudrun Schyman.

Aron Etzler (V), partisekreterare

- Vi har i snitt 60 procent kvinnor i partistyrelsen, verkställande utskottet och riksdagsgruppen. Vi har dessutom kvinnor som talespersoner i alla våra prioriterade frågor, i stort sett, alltså skola, äldrevård, arbetsmarknad.

Dessutom, påpekar Aron Etzler, har Vänsterpartiet Sveriges enda kvinnliga ekonomisk-politiska talesperson: Ulla Andersson.

- Så vi står starka.

Han tycker inte att Gudrun Schyman ger en rättvisande bild.

- Vänsterpartiet är ingen gubbröra. För att komma fram till den slutsatsen måste du plocka bort Josefin Brink, en av Sveriges mest högprofilerade feministiska debattörer, du måste plocka bort Ulla Andersson, Rossana Dinamarca och Christina Höj Larsen och en massa andra kvinnor.

Att peka ut partisekreteraren som den mäktigaste, vid sidan av partiordföranden, är heller inte korrekt, enligt Aron Etzler.

- Det är länge sedan partisekreteraren var nummer två. I dag är den ekonomisk-politiska talespersonen tyngre, säger han.

Vänsterpartiets trovärdighet som feministiskt parti är borta. Det säger Gudrun Schyman, tidigare V-ledare, efter beskedet att partiet ska ha två män i toppen.

- Djupt problematiskt.

Så säger Gudrun Schyman om att Vänsterpartiet numera leds av en manlig partiordförande och en manlig partisekreterare: Jonas Sjöstedt och Aron Etzler.

Gudrun Schyman (Fi)

- Det blir nästan lite skrattretande. Det parti som gärna talar om sig i termer av att vara riksdagens enda riktiga feministiska parti, har nu fått två män i ledningen, som med emfas ska klargöra detta, fortsätter hon.

Gudrun Schyman, en av grundarna till Feministiskt initiativ, var själv ordförande för Vänsterpartiet fram till 2003. Valet av Sjöstedt och Etzler gör att Sveriges första uttalat feministiska parti paradoxalt nog stärker mansdominansen i svensk politik, konstaterar hon. Det är ”märkligt”, enligt Gudrun Schyman, som poängterar att det fanns dugliga kvinnor bland kandidaterna.

- Vänsterpartiet bidrar ju till att det blir en gubbröra. Jag tycker att det här sänker Vänsterpartiets trovärdighet som feministiskt parti. Det vittnar om att man inte vågar reflektera över hur strukturerna ser ut i den egna organisationen, med avseende på representation och kön. I stället tittar man på andra, och säger vad som behöver göras, förklarar Gudrun Schyman.

Hon påminner att en av slutsatserna i Vänsterpartiets egen valanalys efter valet 2010 var att feminismen måste prioriteras.

- Och så gör man så här. Jag tycker att det rimmar illa med det man säger att man vill göra, och de egna analyser man gjort över sakernas tillstånd.

Det faktum att även Socialdemokraterna nu har valt en man som partiordförande kommer att påverka politiken, tror Gudrun Schyman.

- Det betyder att de diskussioner som rör politiska, nödvändiga reformer som ska ta oss till målet jämställdhet kommer att hamna långt ned på den politiska dagordningen.

- Det har vi väl redan sett, både i Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, att det inte är den feministiska analysen som har förts fram, fortsätter hon.

Regler som ”styr och begränsar” familjers valfrihet ska bort. Så motiverar Emma Henriksson, ordförande i KD:s familjepolitiska arbetsgrupp, förslaget att avskaffa pappamånaderna.

- Jag håller med om att det är viktigt att både mammor och pappor är aktiva och delaktiga i föräldraskapet. Men de kvoterade dagarna funkar fel.

Emma Henriksson (KD)

Det säger riksdagsledamoten Emma Henriksson, som har lett arbetet i Kristdemokraternas familjepolitiska arbetsgrupp, med anledning av kritiken från kvinnoförbundet.

”Valfrihet, flexibilitet och rättvisa” ska vara ledorden för KD:s familjepolitik. Därför vill arbetsgruppen ta bort regler som ”styr och begränsar” familjers förutsättningar att välja hur man ska disponera tiden tillsammans – till exempel de så kallade pappamånaderna. I stället ska alla dagar i föräldraförsäkringen fritt kunna överlåtas.

- Jag tycker att det är viktigt att vi pratar om vikten av att pappor är hemma, säger Emma Henriksson.

- Men exakt hur man vill dela föräldraledigheten i familjen, det måste man själv avgöra. Jag fördömer inte familjer där pappan tar ut allting, jag fördömer heller inte familjer där mamman tar ut allting, fortsätter hon.

Lagstiftad kvotering kan drabba hårt i det enskilda fallet, konstaterar Emma Henriksson.

- Den ena föräldern kanske inte har rätt till föräldrapenning, till exempel för att den inte har någon sjukpenninggrundande inkomst, och då gör tvångsdelningen att det barnet får mindre tid med sina föräldrar. Varje barn ska få en bra situation, säger hon.

Kristdemokraternas nya familjepolitik får intern kritik. Partiets eget kvinnoförbund underkänner förslaget att avskaffa dagens två pappamånader i föräldraförsäkringen.

”Tid för familjen” är målet med förslaget till ny familjepolitik för Kristdemokraterna, som presenterades i onsdags. En förlängd föräldraförsäkring, barnomsorgspeng för vård av eget barn och ett barnskatteavdrag är några av de nya verktyg som partiets arbetsgrupp vill se.

Förslagen fick snabbt kritik från politiska motståndare. Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP) blev ”förskräckt” när hon tog del av KD-rapporten. Den ”andas fientlighet mot jämställdhet, forskning, kunskap och tillväxt”, anser hon.

Men arbetsgruppen, som har letts av partiets familjepolitiska talesperson Emma Henriksson, möts nu av protester även internt.

Förslaget att avskaffa dagens öronmärkta månader i föräldraförsäkringen får underkänt av Kristdemokraternas eget kvinnoförbund. De så kallade pappamånaderna är viktiga för jämställdheten, anser KD-kvinnorna.

Maria Fälth (KD)

- Vi vill inte att kvinnor ska hamna efter lönemässigt. I dag stannar kvinnorna hemma längre, och tappar därmed i lönekarriären. Dessutom behöver barnen båda sina föräldrar, motiverar kvinnoförbundets ordförande Maria Fälth.

Arbetsgruppen vill att alla dagar i föräldraförsäkringen ska kunna överlåtas, för att ge mammor och pappor maximal valfrihet. Det argumentet ställer kvinnoförbundet inte upp på.

- Vi diskvalificerar inte föräldrarnas egna val, men vill se lite längre framåt. Det här handlar om en struktur som vi på alla sätt vill bryta. Vi strävar efter ett så jämställt föräldraskap som möjligt, säger hon.

Kristdemokraternas kvinnoförbund vill dessutom bygga ut föräldraförsäkringen med ytterligare en månad, som bara pappan kan ta ut.

- Vi vill ju att föräldrarna ska få mer tid med sina barn, förklarar Maria Fälth.

Riksdagsledamoten Désirée Pethrus, tidigare ordförande för KD:s kvinnoförbund, poängterar att frågan om jämställdhet lyfts fram i partiets principprogram. ”Jämställdhet börjar redan i hemmet och barnet lär sig tidigt av föräldrarnas roller”, står det bland annat.

Désirée Pethrus (KD)

- Jag tycker att det är bra att arbetsgruppen kommer med idéer om hur man ska få mer tid med sina barn och ökad valfrihet. Men värdet jämställdhet finns i vårt partiprogram, och det är viktigt att lyfta fram det tydligare.

Att ta bort de öronmärkta månaderna är därför fel väg att gå, anser Désirée Pethrus.

- Det är ändå bevisat att de har haft effekt, så att fler pappor är hemma med sina barn. Trycket ökar både på arbetsgivare och i familjen. De här dagarna kan dessutom användas väldigt flexibelt, den som är företagare kan till exempel välja att vara hemma en dag i veckan, säger hon.

Brå ska utvärdera om de hårdare straffen för grova våldsbrott har haft avsedd effekt. Det beslutar regeringen i morgon.

Den första juli 2010 skärptes straffen för allvarliga våldsbrott.

- Det här är ett av de viktigaste löftena i regeringsförklaringen, sade justitieminister Beatrice Ask (M) när hon presenterade förslaget.

Vid morgondagens regeringssammanträde får Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppdrag att utvärdera hela reformen.

- Det är dags att ta reda på om vi har fått den effekt vi vill. Det tar lite tid innan förändringar får genomslag, men jag tror att vi har sett en del resultat, säger Beatrice Ask.

Regeringen vill att Brå på tre punkter ska följa upp den nya lagstiftningen, och ta reda på:

* Om straffnivåerna för allvarliga våldsbrott samt för grovt vållande till annans död har skärpts.

* Om det har blivit en ökad spännvid vid straffvärdesbedömningen.

* Om den som har återfallit i brott får strängare straff.

Senast den 15 mars 2014 ska uppdraget redovisas för regeringen.