Annons

Nya medier-bloggen

Anders Mildner

Anders Mildner

”Vi har en bransch som inte vågar ta betalt för sin egen vara.

/…/ Bokhandlarna vägrar: om vi höjer priserna går det åt helvete. Men varför ska din bok kosta mindre än en öl?”

Så säger förläggaren Svante Weyler i Björn af Kleens artikel om den svenska pocketboomen.

Vi köper fantastiska mängder böcker varje år (nej, någon kris är sannerligen inte i sikte).

Samtidigt tjänar författararna väldigt lite på pocketupplagorna. Och nu verkar det alltså som om röster har börjat att höjas för att priserna ska upp ett par snäpp.

Man kanske kan se det hela som en förövning inför den stundande eboksdiskussionen?

För vad ska egentligen en ebok kosta?

Och vad bör man jämföra produkten med?

Vill jag köpa Paganinikontraktet av Lars Kepler (det vill jag i och för sig inte, men rent hypotetiskt alltså), kan jag i dag välja mellan en rad olika format.

Den inbundna boken kostar 157 kronor, cd-boken 227 kronor, varianten med mp3 på cd-skiva 177 kronor, den nedladdningsbara mp3-boken 155 kronor och eboken 162 kronor.

Pocketvarianten är ännu inte ute, men lär väl så småningom hamna runt 50-lappen.

Prisbilden blir ytterligare spridd när bokhandlare och nätbokhandlare konkurrerar med varandra – men den påverkas framförallt av de stora matvarukedjorna, som sedan en tid tillbaka köper in gigantiska mängder av vissa titlar och sedan sänker det egna priset till rena förlustnivåer, bara för att använda böckerna som lockvara för att få in kunderna i butiken.

På köpet får kunderna inte bara billiga böcker, utan också en vana: att alltid kunna rafsa ned en pocket i vagnen, utan att egentligen behöva fundera över priset.

– Varför ska de här böckerna kosta mindre än en öl? undrar Svante Weyler.

Tja, svaret är ju att kunderna numera uppfattar att det är rätt nivå.

Vilket så klart medför en rad problem för förlagen och författarna. Vi vänjer ju oss vid att böcker kostar mindre än vad de egentligen ”kan”, för att prata förlagsspråk.

Samtidigt pågår en helt annan kulturförändring utanför bokbranschen, där människor sedan rätt många år tillbaka har vant sig vid att digitala produkter oftast har ett betydligt lägre pris än fysiska varor.

Det är fullständigt självklart för konsumenterna att en digital ljudfil ska kosta mycket mindre än en cd-skiva – och att en strömmande variant i stort sett ska upplevas som gratis.

Här kan branscherna då återigen storma in och upprört säga: Varför då? Varpå svaret blir detsamma som tidigare: Därför att konsumenterna uppfattar att det är rätt nivå.

Det är en svår strid för dem att vinna.

Man kan självklart hitta på en rad nya fiffiga lösningar som människor är beredda att betala mer för, men de stora konsumenmönstren får ändå sägas vara väldigt tydliga här, digitalisering skapar i nästan alla fall till sist ett överflöd som pressar ned priset mot noll.

Och på vägen skapas en växande ilska hos konsumenterna över de regioninlåsningar och kopieringsskydd som fortfarande finns på producenternas agenda.

Men även om man utan tvekan kan säga att dagens eböcker är REJÄLT överprissatta – det är helt enkelt inte på några sätt rimligt att en ebok kostar lika mycket som en ibunden bok – så är det också uppenbart att förlagen sitter med en ekvation som är svår att få ihop.

Mattias Boström har räknat lite på den här.

Till problematiken skulle jag vilja foga ytterligare en aspekt: nämligen hur eboksförsäljningen ska ställa sig till bibliotekens verksamhet.

För varför skulle jag egentligen köpa en ebok om jag kan låna den gratis på ett bibliotek?

Värdet av att äga eboksfilen är ju rimligen väldigt litet (precis som värdet av att äga musik- eller filmfiler just nu sjunker drastiskt).

Man kan ju sia om en dramatisk ökning av bibliotekens utlån. Varpå betalningen för böckerna alltså flyttar över från konsumenterna till det allmänna – och där det då ligger i förlagens och distributörernas intresse att hålla prislappen uppe i det blå i så lång tid som möjligt. Redan i dag verkar ju kostnaden för ebokslån ligga på märkligt höga nivåer och med dagens situation i bakhuvudet är det lätt att se att bokbranschen knappast kommer att jobba för lägre ersättningar.

Alltså hamnar frågan på politikernas bord. I vilken utsträckning ska kulturpengar användas till att möjliggöra fria eböcker – och vems villkor kommer att styra utvecklingen?