Ljudkonceptens seger över tystnaden

1908 satte sig George Owen Squier i ett flygplan och gick därmed till historien som den förste militärpassageraren någonsin.

Men det är inte därför som vi än i dag känner till hans namn, även om sambandet har betydelse.

Uppbyggnaden av det amerikanska flygvapnet, som Squier var djupt delaktig i, ledde nämligen till ett allt större intresse för signalsystem och när första världskriget inleddes hade Squier blivit satt att chefa över signalisterna.

Fyra år efter kriget förde Squier över sina militära erfarenheter till näringslivet och startade Wired Radio, som sände inspelad musik över kabel till prenumeranter.

Wired Radio förebådade Squiers andra företag, som än i dag är känt över hela världen: Muzak.

Precis som i fallet med Wired Radio var Muzak ett försök att skapa en konkurrent till radion. Publikens intresse var dock försvinnande litet.

Alltså svängde Squier om och satsade på att leverera musik till arbetsplatser. Och då small det till. Det visade sig att produktiviteten ökade markant om folk fick lyssna på musik medan de jobbade och företagen stod plötsligt i kö för att skriva kontrakt med Muzak – som för övrigt hade fått sitt namn genom att Squier hade kombinerat ”music” med namnet på dåtidens mest populära kamera: Kodak.

Muzak jobbade nära forskare för att studera hur människor påverkades av olika ljudmiljöer och tog snart nog fram musik för alla tänkbara omgivningar.

Och inte var det bara varuhus, fabriker, kontor och hissar som fylldes av den lättsamma och undflyende musiken som Muzak tog fram – nej företaget tog sig även in till fullkomligt unika platser, som till exempel Vita Huset och, ännu mer spektakulärt, den rymdraket som skickade de första astronauterna till månen.

Numera är musiken en helt självklar del av i stort sett alla betydande affärsverksamheter.

Varuhus, gallerior, snabbköp, klädbutiker, fastfoodkedjor – alla prenumererar på musiktjänster som ser till att påverka kunderna på precis det sätt som ägarna vill.

Musiken integreras i byggandet av varumärket och en finslipad variant av Muzak-konceptet har på senare år vuxit fram, där man pratar om ljudarkitektur eller ”audio branding”.

Den sista tysta utposten har varit våra egna miljöer, våra hem.

Visst, vi har fyllt våra hem med självvald musik under väldigt lång tid.

Men vi har ytterst sällan haft möjlighet att tänka konceptuellt fullt ut, eftersom vi alltid har varit beroende av våra egna skivsamlingar (eller våra vänners).

Alltså har vi gjort festblandband åt festen, dansblandband åt dansen, julblandband åt julfesten, och så vidare.

Men alla de där andra stunderna i livet har varit, om inte omöjliga, så åtminstone svårare att konceptualisera.

Fram till nu, då vi plötsligt har tillgång till ett överflöd av musik.

Vad ska vi egentligen göra av den?

Svaret är: använda den till att bygga ljudarkitektur i våra rum.

Se bara på de kringtjänster som skapas runtom Spotify, som till exempel Digster, där låtlistorna är avgränsade för specifika och exakta tillfällen, som träning, förfest, sommar och mingel.

2010 finns de konceptuella ljudmiljöerna överallt. Tystnaden är slutgiltigt besegrad.

Squier ler nog från sin himmel. Att hans eget företag dessutom finns kvar och frodas – 80 miljoner människor hör Muzaks musik varje dag – gör nog inte smilet mindre.