Politiskt innehåll bortom valdagskrönet

Vad kommer den här valrörelsen egentligen att handla om?

Tja, kanske i större utsträckning om pensionärer än om unga, vilket det i så fall enligt analytikerna finns gott om skäl för. Pensionärerna är nämligen tre gånger fler än förstagångsväljarna och budgivningen kring vem som skulle ro hem denna åtråvärda grupp startade därför direkt när partierna slog upp auktionsbåsen inför våren.

Inget märkligt med det. Men det är ändå svårt att låta bli att fundera över hur det skulle se ut om andra tankar hade präglat politikens utformning.

Vad hade till exempel hänt om mer fokus istället hade riktats mot de unga generationer som ännu inte fått någon direkt makt i samhället? Vilka frågor hade vi då diskuterat och vilka ämnen hade trätt fram som viktiga?

Nyss ramlade jag över spännande statistik om hur generationsväxlingarna i världen ter sig, som i ljuset av den svenska valrörelsen ger underlag till en hel del andra tankar inför framtiden.

Generationsväxlingar är ju intressanta eftersom nya generationer oftast för mig sig nya beteenden och ny kultur.

Är vi – som fortfarande är så upptagna med att idissla 40- och 50-talisternas kultur – beredda på hur stora dessa förändringar antagligen kommer att bli?

De amerikanska siffrorna är särskilt talande. Redan i juni i år beräknas generation Y (födda 1976-2000) bli fler än den grupp som kallas för babyboomers (födda 1946-1964).

Vad kan det komma att betyda det för det kulturella utbudet? För de åsikter som kommer att produceras i USA? Som vi, av tradition, påverkats så mycket av?

Det räcker med att kika lite på medievanorna för att se att yngre åldersgrupper har fundamentalt annorlunda beteende (undersökningar bland amerikanska ungdomar tyder bland annat på att användandet av sociala medier är så utbrett att det i vissa mätningar till och med närmar sig 100 procent).

Även ur ett världsperspektiv är demografin oerhört intressant. Runt 52 procent av världens befolkning är i dag under 30 år.

Har vi skäl att tro att denna grupp kommer att uppträda annorlunda än äldre generationer? Har vi skäl att tro att den kommer att ha andra vanor? (Ja, svarar Erik Qualman i blogginlägget och ger fysiska tidningar fyra år till på marknaden – och tv-tv sex år.)

Själv kan jag inte låta bli att tänka på de reseberättelser som vi har kunnat följa den senaste veckan, då askmolnet stoppade alla flygresor.

En stor del av berättelserna skildrade vedermödor, väntan och långsamhet, men lika många handlade om hur människor plötsligt upptäckte att de inte var ensamma i en värld där invånarna ständigt kommunicerar med varandra.

Askmolnshistorierna är talande för en tid då det ständigt pågående samtalet spritt sig till varenda vrå på planetet. På de allra märkligaste platser finner folk plötsligt hjälp via Twitterflöden och Facebook – och i förvånade hög utsträckning finns det alltid någon i deras nätverk som vet EXAKT var de ska gå för att få den där hjälpen de behöver – nästan oavsett var på jordklotet de befinner sig.

Kommunikation förändrar världen. Och nu tar en yngre generation över som kommunicerar på ett helt annat sätt än tidigare.

Det är svårt att låta bli att tänka på hur den svenska politikens innehåll hade sett ut om partierna lyft blicken lite över valdagskrönet.