Annons

Nordkoreabloggen

Benjamin Katzeff Silberstein

Benjamin Katzeff Silberstein

På tisdagens ledarsida skrev jag kort om en ny rapport, med hundratals flyktingintervjuer som underlag, där det görs ett försök till statistisk uppskattning över i hur stor utsträckning utländsk media lyckas penetrera Nordkorea. Vi vet sedan tidigare att svältkatastrofen ledde till en explosion av laglig handel och smuggling längs den norra gränsen mot Kina, och att detta i sin tur har öppnat upp det nordkoreanska samhället mot omvärlden på ett sätt som aldrig tidigare skett. Det är också allmänt känt att framför allt sydkoreanska DVD-filmer och TV-serier har utgjort en viktig och farlig del av smuggelströmmen. Jag har själv sett sydkoreanska filmer säljas på marknader bara några hundra meter från gränsen i Nordkorea, i norra Kina. Det nya i studien i fråga är att vi nu har ett färskt statistiskt underlag att titta på för att bedöma vidden av de utländska mediernas intåg i landet. Studien i sin helhet finns att hämta här.

Även tidigare undersökningar (såsom de som finns redovisade i The Hidden People of North Korea av Ralph Hassig och Kongdan Oh (Rowman & Littlefield, 2009), sid. 159) har pekat på att en mycket stor del av befolkningen i Nordkorea tar del av utländska radio- och tv-sändningar: Så många som 40 procent av de intervjuade i en studie genomförd av Sydkoreas public service-bolag år 2003 uppgav att de lyssnat på bolagets sändningar varje dag. En lika stor andel uppgav att de lyssnade oftare än två gånger varje vecka.

Man ska komma ihåg att studier på nordkoreanska flyktingar nästan alltid präglas av stark selection bias; en övervikt av urvalet är alltid från de nordliga provinserna nära Kina eller från Pyongyang, och dessutom är de ju annorlunda från resten av Nordkorea i det att de faktiskt har valt att fly från landet. Men forskare kan inte genomföra studier med representativt urval i Nordkorea — något sådant skulle regimen aldrig tillåta. Därför är flyktinggruppen i norra Kina och Sydkorea det bästa, eller kanske minst dåliga, underlaget som finns för forskning.

OM BLOGGEN



Bloggen erbjuder djupare analyser av Nordkorea än vad det reguljära nyhetsflödet hinner med. Förhoppningen är att göra det nordkoreanska samhället mindre mystiskt för dig som läsare. Här finner du framöver nyhetssammanfattningar, kommentarer till aktuella händelser inom och utanför Nordkorea, inlägg om nordkoreansk kultur och kuriosa, med mera.


Jag som skriver här heter Benjamin Katzeff Silberstein, och arbetar som vikarierande ledarskribent på Svenska Dagbladet. Jag har följt Nordkorea i ett antal år, både som hobby och professionellt. År 2010 publicerade jag boken "Bilder från Nordkorea" tillsammans med Villy Bergström (Atlas förlag). Fram tills i maj i år bodde jag i Sydkoreas huvudstad Seoul, där jag vid sidan av mina studier i koreanska arbetade som frilansjournalist med Nordkorea som fokus. Bland annat har jag rapporterat från Kinas gräns mot Nordkorea, och besökt den Nordkorea-lojala japansk-koreanska minoriteten i Japan för SvD:s räkning.

Har du kommentarer eller frågor om Nordkorea? Maila mig gärna. Jag finns även på twitter, där en stor del av mina inlägg handlar om Nordkorea. Hör gärna av dig med önskemål om ämnen som bör tas upp på bloggen!

ARKIV