Nöjesbloggen

Kristin Lundell

Kristin Lundell

Så ja. Då var The Police-recensionen inskickad. På grund av strejk – eller eventuell strejk – skulle den vara inne redan kl nio. Oh vad trött jag är. Det tar verkligen på krafterna att ha The Police-jour.

Inte för att objektifiera Sting eller nåt – och detta trodde jag aldrig att jag varken skulle tänka eller skriva: men var inte han väldigt snygg igår? Han är ju ändå närmare sextio år. Blir man sådär vältränad av att träna yoga? Sting måste ju verkligen göra solhälsningar hela dagarna. Eller åtminstone ända till han gör lite pilates eller andra övningar som jag inte ens vill tänka på här. Det är förresten konstigt att tänka sig Sting som en alphahanne. Och innan ni nu tror att Stings tajta byxor helt har fått mig att spåra ur så vill jag berätta att det är trummisen Stewart Copeland som har kallat bandmedlemmarna för alphahannar. Inte jag. Men det är bara det att alphahanne inte direkt något som jag förknippat med Sting. Åh varför snurrar jag ens in mig i detta resonemang? Jag måste dricka lite kaffe. Jag håller tummarna för att recensionen inte får en rubrik som handlar om att The Police har/inte har tappat stinget. Denna ständiga ordvits. Det borde Stings kompis ha tänkt på innan han gav honom smeknamnet.

Fler bloggar