Annons

Nöjesbloggen

Kristin Lundell

Kristin Lundell

Alla som jag känner – förutom jag såklart – var på fest med Spiritualized i natt. Orättvist. Festen måste ha varit kul för Jason Spaceman missade turnébussen i morse. Han blev lämnad kvar på Hotell Amigo medan resten av bandet åkte hem. Så han satt ensam i frukostmatsalen – iförd stickad tröja, jeans och silverskor – och läste Aftonbladet Klick och försökte komma på hur han skulle ta sig hem till England. Men alldeles nyss gick han förbi med sin resväska. Så han måste kommit på något sätt. Kanske tar han tåget och träffar Dinosaur Jr på stationen. De amerikanska indielegenderna anländer till Emmaboda idag med tåget från Köpenhamn. De har insisterat på skippa hyrbilen och istället åka i andra klass-kupén. Tänk vad roligt att sitta bredvid J Mascis på tåget.

Spiritualized gjorde en helt magisk konsert igår. Även fast det pratades alldeles för mycket i publiken. Jag förstår inte alla som ställer sig längst fram och pratar. Inte bara för att det är vansinnigt störigt för de som faktiskt vill lyssna på musiken utan det är ju dessutom betydligt svårare att prata längst fram. Det är nog det enda problemet med kombinerad camping och konsertområde. Att det bara är att ta med sig en bag-in-box och ställa sig framför en konsert och fylletjattra. Mot slutet trängde jag mig jättelångt fram och herregud vad bra det var. När de spelade Ladies and gentlemen we are floating in space. Oj oj oj! Och när de spelade Stop your crying, Lord can you hear me och Broken heart. Oj oj oj.

Igår kunde jag konstatera att T9-funktionen på min mobil inte är så popkulturell bevandrad. Så fort jag skulle skriva Jason Spaceman så blev det Jarmo Späcenan. Jag har förståelse för att inte Spaceman är första valet – även fast jag tycker att det är ett mer logiskt val än Späcenan – men Jarmo. Jag funderade länge på varför men kom sedan fram till att det måste bero på att jag har en Nokia-telefon.

Jag tror att jag behöver ha ett utvecklingssamtal med The Tellers. Jag kan inte förstå varför de envisas att låta basen tynga ner deras så luftiga melodier. Det är ju som allra bäst när det bara är Ben och Charles som spelar gitarr och munspel.

Hotell Amigo ser ut som hotellet i Twin Peaks. Just nu stirrar ett uppstoppat vildsvin på mig. Jag är helt festival-jetlaggad. Sena kvällar och urtidiga morgnar. Det är förresten helt vansinnigt vad fulla de är där uppe på området. Jag kan inte minnas att det var så på min tid. I eftermiddag ska jag göra en insats och gå upp och lägga dem i framstupa sidoläge allihopa.

Ps. För er som inte är här men önskar att ni var det: Idag klockan 14.03 sänder P3 Festival härifrån. Då får ni bland annat höra vad Timo Räisänen och jag tycker om att Emmaboda ska läggas ner. Ds.