Brideshead-puritanerna

Förr

Inte-förr

”Brideshead revisited”-puritanerna tenderar att tycka att saker var bättre förr.
Det kommer en ny filmversion den här veckan (i alla fall i USA). Den är regisserad av Julian Jarrold, som kanske är mest känd för att han lyckats göra en hel film om Jane Austens liv utan en enda minnesvärd rad dialog (jag tyckte visserligen ändå, av någon anledning, att den var uthärdlig).
Kritiken av neo-Brideshead har varit… sval, och Brideshead-puritanerna kommer förstås överträffa varandra i vem som mest aggressivt och tydligt kan ignorera den.

Vad handlade egentligen ”Brideshead revisited” om? Den brittiska överklassens långsamma farväl till sina privilegier, undertryckt homosexualitet, minnen och längtan och hopplös kärlek, säger kanske BP.
Visst, men den handlar också om alkoholism.

Det är lite som med Jan Guillous ”Ondskan”. Den handlade om sadism, men den fick ändå till följd att fler än någonsin ville gå på Lundsberg.

Det är något aristokratin har gemensamt med krig och pornografi – varje skildring av dem, hur elak den än försöker vara, riskerar att bli en hyllning.