Martin Gelin i New York

Martin Gelin

Martin Gelin

Jag har blivit en anglofil-i-garderoben av att tillbringa ett helt år i New York utan ett enda besök i Europa.
På måndagarna smyger jag in på en suspekt liten tidningskiosk på Christopher street och investerar i The Observer, TLS och LRB. Jag har stoppat ner en liten Clive James-pocket i min jackficka för de där dagarna då det är tunnelbaneproblem (typ när det snöar, en naturkatastrof som New York aldrig lärt sig hantera).

Jag läser däremot sällan The Guardian, av den enkla anledningen att allt väsentligt som skrivs där ändå återges förr eller senare i svenska dagstidningar, med en lojalitet och förutsägbarhet som nästan är rörande.
Det gläder mig således att jag hittat till Stephen Frys blogg, som är min favoritkändisblogg den här veckan. Där hittar man Dork Talk, hans veckokrönika om prylar för The Guardian. Män som skriver om digitala manicker har aldrig riktigt varit min kopp té, men jag kan läsa om i stort sett vad som helst om det bara är rätt typ av småleende brittisk farbror som författat texten.

*****
Ibland när jag väl lyckas besöka den gudlösa världsdelen Europa och går runt på kullerstensgatorna bland alla övergivna kyrkor undrar jag vad det egentligen ska bli av alla de där majestätiska gamla byggnaderna som ingen har någon användning för längre. Vad kommer att hända i, säg, Engelbrektskyrkan om 100 år? Ett bröllop var tredje vecka och sedan står den bara där helt tom, vacker och funktionslös?
I Maastricht har man byggt världens kanske finaste bokhandel i en katedral från 1200-talet. Det känns som en naturlig utveckling.

Fler bloggar