Annons

Martin Gelin i New York

Martin Gelin

Martin Gelin

I Times häromdagen skrev Charles Isherwood en rolig text om sin stadsdel, ett område precis norr om Gramercy och Madison square park, väster om Chelsea, söder om Murray Hill, som helt saknar namn. Han kallar det helt enkelt The brown zone, eftersom stadsdelen är märkt med brun färg på taxikartorna.

En annan stadsdel som inte har något namn är området söder om Houston street, väster om 6th avenue och norr om Canal street. Jag har hört folk försöka klämma ur sig ”West SoHo” men det ligger dåligt i munnen, och det blir geografiskt förvirrande eftersom SoHo redan står för South of Houston.
Ett bättre namn, som jag dock inte tror kommer få någon bärkraft, är HoHo – mellan Houston street och Holland tunnel. Jag tror det var någon från den sympatiska baren Turks & Frogs som försökte lansera det, när de öppnade sin krog där häromåret.

Till skillnad från The brown zone, som är ett av New Yorks ödsligaste områden efter kontorstid (möjligen bara överträffat av Financial district, som helt dör vid sju på kvällen) så är HoHo fullt av roliga barer, restauranger, små rockabillybutiker och allmänt snyggt folk. Tidigare i veckan träffade jag The Swedish Supermodel Caroline Winberg där, och när min brorsa var här i våras blev han omedelbar stammis på korsningen Spring street och Greenwich street, där fina gamla baren Ear Inn trängs med nattklubben Don Hill’s, och Sway runt hörnet, där de har den fortfarande omåttligt populära Morrissey-klubben på söndagar – detta räckte för att min bror entusiastiskt skulle döpa hörnan till ”Indie-hörnan”.

I Brooklyn har vi också ett sådant område: det gamla hamn- och industriområdet runt Gowanus canal. Ibland kallas det helt enkelt Gowanus, men det låter fult och ingen vet ändå var det är. Gowanus har i alla fall precis fått södra Brooklyns första lyxhotell, och det ligger massor av trevliga mexikanska barer och några hippa lesbiska klubbar i omårdet. Med tanke på att det är inklämt mellan Park Slope och Carroll Gardens lär det inte dröja länge innan överspillet av barnvagnar och 33-åriga publisher-par etablerar sig där.

Att bara hänga i stadsdelar som inte har något namn känns väldigt mycket som något en odräglig bohem i en Tom Wolfe-artikel från 1970-talet skulle kunna göra.