Vinn riktigt vassa kompressionsplagg!

CEP2

Nu är det tävlingsdags igen! Och den här gången är det riktigt, riktigt fina priser i potten. Eller vad sägs om ett par riktigt vassa kompressionstights från CEP eller ett par minst lika vassa kompressionsstrumpor från samma tillverkare? Strumporna är mina personliga favoriter när det kommer till kompressionsstrumpor, de tappar inte trycket trots många, många tvättar. Här kommer lite fakta om vinsterna:

CEP 2.0 Run Tight
Tillverkad av tyska Medi som har 60 års erfarenhet av medicinsk kompression. Gjord av stickade paneler runt lår och vad samt lycra runt knäled för ökad komfort och rörlighet. Anatomisk utformad passform och fuktreglerande material som andas effektivt. Material: 85% polyamid, 15% elastan. Dam- och herrmodell. Cirkapris 1 300 kr.

CEP 2.0 Hawaii Blue
CEP Compression Running ska öka blodcirkulationen med 30-40%, minskar svullnad i vader och fötter och ger snabbare återhämtning. Skyddar och förhindrar irriterade hälsenor. Minskar risk för blåsor vid löpning. Antibakteriellt behandlade. Material: 85% polyamid 15% spandex. Anpassad för höger- och vänsterfot och extra platt söm vid tårna.Dam- och herrmodell. Cirkapris 500 kr.

För att vara med och tävla vill jag att du besvarar följande tävlingsfråga:

I vilken tysk stad har Medi, som tillverkar CEP, sitt huvudkontor?

Ditt svar mejlar du tillsammans med namn, adress och önskemål om dam- eller herrmodell samt storlek (på tights och strumpor) vid ev vinst till spring@svd.se. Ange CEP i mejlets ämnesrad. Tävlingen pågår till och med söndagen den 21/12 kl 23.59. Lycka till!

Julafton för en leopardista

powerwoman

Anna Wretling är kvinnan bakom det nystartade märket Powerwoman vars kollektion består av en hel del klösigt. Foto: Powerwoman.com.

För någon vecka sedan skrev jag om Tekla och Helen, tjejerna som tröttnade på träningskläder i trista färger och bestämde sig för att börja designa egna med en hel del klös. Resultatet blev nya märket Aim’n.  Och för en knapp vecka sedan lanserades sportklädmärket Powerwoman där man lugnt kan säga att såväl zebraistan och leopardistan får sitt lystmäte. Jag är så lycklig över att äntligen slippa dra på mig illa sittande leggings i brist på riktiga träningstights i leopardmönstrat. Men nu finns det både snygga och funktionella plagg med klös att införskaffa. En väldigt rolig sak med den här utvecklingen är att det är inspirerande entreprenörer som står bakom dessa märken, det är eldsjälar som har trott stenhårt på sin idé och satsat på den. Byggt upp något från grunden. Ett annat sportmärke jag tycker mycket om är Gococo, känt framför allt för sina härliga strumpor men de har också andra träningsplagg.

Voilá, så fick ni plötsligt tre fina tips på ställen att inhandla julklappar!

”Du har allt blivit en liten knubbis”

leaves655

Foto: Colourbox.

Nej, det är inte lätt att vara en känslig tonåring på väg in i vuxenvärlden. Särskilt inte när folk tar sig friheten att recensera ens utseende. Allra värst är det i samband med stora högtider då man träffar de där människorna som man aldrig ser annars. Ett år har gått sedan man såg dem senast och i tonåren händer det ju som bekant en hel del med utseendet. Finnar poppar fram, man får tandställning, man får bröst och kvinnliga former. Helt naturliga saker som hör vägen in i vuxenvärlden till. Så får man höra saker som ”Vad kraftig hon har blivit”, ”Du har allt blivit en liten knubbis”. Frida Boisen beskriver det så träffsäkert i sin nya krönika.

När jag för första gången fick höra att jag var knubbig var jag tretton år. Jag ställde mig framför spegeln i badrummet och nöp mig i mitt tonårshull. Och bestämde mig där och då: nästa gång det var dags att möta släkten skulle de inte få en chans att säga att jag är knubbig. Jag skulle göra allt för att bli så smal som möjligt. Där och då började de ätstörningar jag har lidit av sedan dess. Undrar om personen som fällde kommentaren om min knubbighet fattade vilka följder den skulle få? Och varför fäller man ens de där kommentarerna? Vilken funktion fyller de?

Någon som vet?

Fråga Dan: ”Min son har fått körtelfeber”

tennis

Annas son på tio år har fått körtelfeber. Nu undrar hon hur det kommer att gå med hans tennistävling den 1 januari. Foto: Colourbox.

FRÅGA:

Hej!

Jag har en son på 10 år som idag har fått svar att han hade körtelfeber. Han spelar tennis varje dag och tränar hårt och tävlar mycket. Nu blev det nattsvart när vi fick beskedet eftersom man har hört att sjukdomen kräver fem månaders vila. Hur är det med det här egentligen, när kan han börja träna igen? Imorgon ska vi ta ett leverprov, bör vi inte ta ett nytt blodprov om ett par veckor? Han har en jättestor tävling 1 januari, antar att det är kört med den?

Anna

SVAR:

Hej Anna!

Så här är det med körtelfeber:

Körtelfeber (mononukleos) är en virussjukdom, kallas på engelska för kissing disease, då det smittar f f a via saliv. De flesta smittas redan under barnaåren – över 90 procent av 20-åringar i Sverige har smittats tidigare i livet och har därmed en livslång immunitet. Ju tidigare i livet man smittas desto mindre symtom upplever man, och ju senare desto mer symtom. Smitta i barnaåren kan förlöpa som en vanlig förkylning, och typiskt för senare smitta är kraftigare symtom: flera veckor med allmänpåverkan, huvudvärk, svårigheter att svälja, hög feber, rejält svullna tonsiller och lymfkörtlar. Inte sällan är tonsillerna belagda med gråvit avstött vävnad som luktar illa.

Inte sällan har vi läkare misstagit symtomen som halsfluss, en bakteriell sjukdom som behandlas med antibiotika, vilket inte biter på virus. Bilden kan kompliceras av att man samtidigt har virus och bakterier, där bakterierna brukar vara ett ”bifynd” och viruset det som ger symptom. Har man oturen att då få behandling med antibiotika (amoxicillin) får man i princip alltid kliande hudutslag som reaktion på läkemedlet.

Viruset kan inte behandlas, med mer än symptombehandling (t ex febernesättande och smärtstillande vid behov) men det goda är att kroppen själv lär sig att hantera det, varvid man får livslång immunitet.

Sjukdomen leder mycket sällan till komplikationer. En reaktion på viruset är att levern påverkas och mjälten svullnar (mer eller mindre), vilket gör att man åtminstone första månaden efter att ha blivit frisk bör undvika fysik aktivitet, i synnerhet inom kontaktsporter, f f a då mälten kan skadas om den kläms (störst risk 2:a och 3:dje sjukdomsveckan). Den komplikationen är allvarlig och kan ge kraftig inre blödning, men är sällsynt.

Av vana tar vi läkare ofta en titt på leverprover (ett blodprov), som alltid är förhöjda. Nyttan av att göra denna kontroll är tveksam, då det bara visar på en allmän och förväntad viruspåverkan.

Att återgå till idrott förutsätter att den drabbade mår bra, att man avvaktar minst 4 veckor efter tillfrisknande med aktivitet och att återgång sker successivt och med hänsyn till den vanligen påföljande allmänna tröttheten.

Varför din son skulle behöva avstå från tennis under fem månader låter således inte rimligt, men då jag inte har alla fakta på bordet är mitt råd att tala med den behandlande läkaren om detta. Jag vet inte heller om det är rimligt med ”jättestor tävling” 1 januari, då det inte är angivet när sjukdomen började, och om/när din son blivit frisk. Ovan nämnda riktlinjer är generella råd.

Goda Luciahälsningar!

Dan Leijonwall, specialistläkare och ansvarig läkare för Stockholm Marathon
www.idrottsdoktorn.se

Har du också en fråga till idrottsläkare Dan Leijonwall? Mejla den till spring@svd.se!

Fråga Dan: ”Får ont så fort jag springer”

Framfotslöpning.

Annika födde barn i april och vill nu komma igång med löpningen igen, men det gör ont i underbenen. Dan Leijonwall ger råd. Foto: Colourbox.

FRÅGA:

Hej!

Jag är en van löpare som varit relativt förskonad från smärta och skador. Födde barn i april i år och har inte kunnat springa under graviditeten på grund av komplikationer. Under hösten har jag kommit igång med löpningen igen men har alltså haft nästan ett års uppehåll.

Så till min fråga. Efter att jag börjat springa igen efter uppehållet har jag problem med smärta och ömhet i området mellan vaden och skenbenet på insidan av underbenet. Vilar jag några dagar försvinner det och springer jag längre och/eller intensivare pass förvärras problemet. Jag har ett lätt löpsteg och sprang tidigare mycket på framfoten men är nu tvungen att i större utsträckning dämpa löpsteget och sätta i hela foten.

Vad ska jag göra? ”Styrketräning” för vaderna? Är det en inflammation i muskelfästet till följd av överansträngning?

Tacksam för råd!

Med vänlig hälsning,

Annika

SVAR:

Hej Annika!

Att komma tillbaka till löpning efter graviditet kräver planering, om man skall förekomma överbelastningsfenomen. Ett vanligt skadeområde är just underben, där både styrka och koordination/stabilitet hunnit anpassa sig till andra förhållanden under och efter graviditet. När man så sätter igång igen går styrkeuppbyggnad och stabilitet ganska lätt att träna upp, om man ger det extra tid. Det som tar längst tid att bygga upp är vävnadståligheten, som släpar efter och gör att vävnaderna reagerar tidigt och relativt kraftigt på belastning. Besvären som uppstår är kroppens sätt att signalera en varning, att ta det lugnare med belastningen.

I ditt fall kan man misstänka att du överbelastat vissa muskler (med tanke på lokalisationen förmodligen m tibialis posterior och/eller m flexor hallucis longus). Vad de heter spelar mindre roll, men däremot vad mekanismen bakom överbelastningen består i. Dessa muskler styr fotvinkling och stortåkraft, något du använder i varje löpsteg, och f f a samarbetar de med andra vadmuskler i löpkedjan = koordination och stabilitet. När musklerna är sämre koordinerade är överbelastning av enskild muskel vanlig. I det läget är träning av koordination/stabilitet hjälpsamt som komplement till en långsammare löpupptrappning.

Jag föreslår att du börjar om från början med löpträningen: principer för löpupptrappning enligt Löparkliniken/IMES: Spring maximalt så länge du är smärtfri – sluta löpa när smärtan inträder och gå resten av det önskade löppassets längd. Öka sedan löpmängden med max 5 min/vecka, upp till önskad löpnivå. Backa 2 veckor i upptrappningen om du utvecklar smärta trots detta schema. Komplettera med stabilitet/koordinationsträning. Observera att man ofta behöver få denna träning manuellt instruerad, och att det skall följas upp, för att kunna vara effektiv.

Jag kan inte helt utesluta andra orsaker till smärtan, då jag inte undersökt dig. Stressfraktur är en av de diagnoser man helst vill utesluta, då det kräver ett helt annat omhändertagande. Se vidare på sajten Löparhälsa.

Lycka till!

/Dan Leijonwall, specialistläkare och ansvarig läkare för Stockholm Marathon
www.idrottsdoktorn.se

Har du också en fråga till idrottsläkare Dan Leijonwall? Mejla den till spring@svd.se!

Lucka 11: En nöt som är ett frö

cashewnotter

 

Jag tycker att det är viktigt att cashewnötterna jag äter är Fairtrademärkta och helst också ekologiska. Foto: Holistic.

Det är lite glest mellan lucköppningarna men här är nu lucka elva, där vi hittar cashewnöten.Växten kommer ursprungligen från nordöstra Brasilien där den på portugisiska heter cajueiro eller caju. Botaniskt sett är den egentligen ett frö och de populära nötterna växer på träd som kan bli upp till 15 meter höga. Fröet finns inuti en frukt som kallas ”äpple” men mest liknar en paprika. Det är omgivet av ett dubbelt skal som måste ångas för att det sedan ska kunna knackas av.

Näringsinnehåll per 100 g
Energivärde 2403 kJ / 574 kcal
Protein 20 g
Fett, totalt 46,3 g
varav mättade 7,8 g
varav enkelomättade 23,8 g
varav fleromättade 7,8 g
Kolhydrater 18,8 g
Fibrer 3,5 g
Sockerarter totalt 4,6 g
Stärkelse 14,2 g
Natrium 15 mg
Kalium 565 mg
Magnesium 260 mg
Kalcium 45 mg
Zink 5,6 mg
Jod 10 µg
Selen 11 µg

Jag brukar äta cashewnötterna som de är eller strö dem över filmjölken. En annan god variant är att ha dem i matlagning, här är recept på en galet god kycklingwok som jag ofta lagar. Och här är en limpa med bland annat cashewnötter som är supergod, njuts helst nybakad med smör på!

Fråga Malin: ”Är det farligt att bara springa på asfalt?”

mjukt-underlag

Anton, 32, har fastnat för asfaltslöpning men har en kompis som tycker att han borde springa mer på mjukt underlag. Foto: Colourbox.

FRÅGA:

Hej!

Jag är en kille på 32 år som har fastnat för detta med löpning. En polare säger att jag bör växla mellan hårdare och mjukare underlag för att undvika skador. Själv trivs jag bäst på asfalt. Har du några råd och kanske tips på bra intervallpass?

Anton

SVAR:

Hej Anton,

jag tycker att det ligger en hel del i din kompis tänk, d v s att mjukare underlag är lite skonsammare för benen och därför inte innebär lika stotrskaderisk som om du bara nöter asfalt. Fast på vintern kan det vara svårt med det tänket eftersom det blir halt i skogen och på grusvägar så då blir det oftast mer asfalt för alla som springer ute. Självklart måste du bestämma själv vad som passar dig men mjukare underlag är absolut mer skonsamt.

Angående intervallträning så tycker jag det är bästa är att varva en massa olika intervaller i olika pass. Ibland köra långa intervaller, d v s 1 km och uppåt, och ibland köra betydligt snabbare men lite kortare. Även backträning är enormt utvecklande.

Stort lycka till!

Malin

Har du också en löparfråga till Maratonbloggens löpcoach Malin Ewerlöf? Mejla den till spring@svd.se!

Kostexperten: ”Hur nyttig är den centrifugerade juicen?”

juicing

Hur nyttig är egentligen juicen man centrifugerar fram hemma i köket, undrar Pernilla. Foto: Colourbox.

FRÅGA:

Hej,

hur nyttiga är egentligen juicerna vi centrifugerar fram hemma i köket? En del menar ju att många viktiga ämnen försvinner när man juicar. Och finns det några frukter eller grönsaker som fungerar extra bra att centrifugera, där näringsämnena bevaras extra bra?

Pernilla

SVAR:

Hej Pernilla!

Ja, trenden med juice och råsaftcentrifugering verkar hålla i sig ett tag till. Oavsett hur juicen framställs så går det aldrig att komma ifrån att juice till stor del innehåller socker på grund av att vi pressar ur saften, kvar blir fruktköttet med alla kostfibrer och många vitaminer. Fruktjuice innehåller i princip lika mycket socker som läsk och det är väldigt lätt att dricka stora mängder kalorier jämfört med att äta dem.

Det är klart mycket bättre att göra smoothie istället, då använder vi hela frukten/grönsaken och får därmed i oss mer fibrer som håller oss mätta längre, samt vitaminer. I en smoothie är det också väldigt smidigt att tillsätta bra fettkällor, som till exempel avokado eller nötter/fröer, och protein. Det gör smoothien till en mer komplett måltid.

Det finns tyvärr inga grönsaker eller frukter som är extra bra att använda om vi vill att näringsämnena ska bevaras, både juice och smoothie bör konsumeras när de är nygjorda för bästa näringsvärde. Vänder vi på steken kan juice vara ett ypperligt alternativ för extremidrottare under tävling, som pågår under en lång period, och har svårt att få i sig fast föda. Dock kan juicen behöva spädas lite så att det inte blir för starkt för magen.

Ät dina frukter och grönsaker som de är till mat, alternativt släng i dem i en smoothie. Juice, oavsett framställning, innehåller mestadels socker och C-vitamin, vilket vi ändå brukar få i oss mer än tillräckligt av.

Emelie

Har du också en fråga till Maratonbloggens kostexpert Emelie Andersen? Mejla den till spring@svd.se!

En löpares uppgång och fall

lighthouse-run

Löpturen upp till fyren i närheten av Playitas på Fuerteventura, ”Lighthouse run”, är ett sant äventyr. Foto: Privat.

Rubriken till det här inlägget kanske låter väl dramatisk, men det jag menar är hur många nyblivna löpares ”karriär” ser ut. Man kanske snarare skulle tala om löparens livslinje.

Det börjar med att man springer lite planlöst för att det är så roligt. Löpningen är glädjedriven. Sedan får man för sig att man vill bli snabbare, börjar snegla på andras tider i sociala medier och i vänkretsen och vips börjar något hända. Gradvis går löpningen från något man såg fram emot till något man våndas en aning inför. Man börjar springa intervallpass och pressa sig hårdare och hårdare. När ett tidsmål är uppnått sätts nya mål och nu börjar det kanske också göra ont lite här och där. Knän krånglar, hälar trilskas och baksidor bråkar. Här någonstans börjar glädjen försvinna och löpningen förvandlas till något kravfyllt. Man har helt enkelt gått från glad motionär till någon slags elitliknande motionär med utmaningen att få ihop ekvationen jobb, familj och ett krävande träningsupplägg.

Jag vet vad jag talar om eftersom jag själv har varit där. Kört tuffare och tuffare intervallpass i hopp om att springa snabbare på tävlingar. Minns att jag stod på startlinjen till halvmaran i Amsterdam 2013 med ångest och en fråga som ekade i huvudet: ”Varför står jag här, vill jag ens det här?” Svaret blev ett ”nja”. Egentligen längtade jag mest till målgång och en skön after run. Minns att jag efter den resan insåg att det här med att jaga tider inte är min grej. Jag ville hitta tillbaka till grundglädjen, att springa för att det är kul och för att kroppen mår bra av det.

Det jag menar är att jag tycker att det har blivit lite för mycket hets kring löpning den senaste tiden. Och JA, jag vet att jag har bidragit till den hetsen. Glada motionärer får höra att de ska köra tuffa intervaller för att förbättra sig, fast de egentligen kanske skulle tjäna mer på att bara ge sig ut och springa på känsla. Är man nybörjare är det intervall nog att bara ge sig ut på en distansrunda. Vi blir dränkta i böcker, blogginlägg och tidningsartiklar om hur man blir snabbare. Det jag saknar är tipsen till oss som har kommit på att löpning är mer än bara en jakt på snabbare tider och nya pers. Löpning är så mycket mer än så, när själen och hjärtat får vara med så upptäcker man en ny dimension.

Efter att i någon mening ha gått in i väggen med mitt tidigare träningsupplägg har jag insett att jag är mer en äventyrslöpare än en tidsjägare. Jag kommer på mig själv med att googla efter lopp på exotiska platser och kittlas av miljön snarare än om loppet är ”flackt och snabbt”.

Jag hoppas att mitt ”fall” som löpare kan leda vidare till något nytt och spännande. En ny resa med nya upplevelser. 

Lucka 9: Utskällt fett som blev hippt

kokosolja

Kokosolja är idealisk för matlagning, stekning och bakning. Jag brukar använda Holistics kokosolja som bland annat är ekologisk, rättviseproducerad, oraffinerad och kallpressad.Foto: Petra Månström.

Det har varit lite glest mellan luckorna de senaste dagarna men nu kommer istället lucka nio där vi har Hollywoods nya favorit, nämligen kokosolja (eller kokosfett).

Många minns säkert hur utskällt detta fett var tidigare. Det var mättat och mättat fett är är ju inte bra, hette det då. Tror bara att jag använde fettet när jag gjorde ischoklad till jul. Men nu har det kommit nya bud. Trots att kokosoljan innehåller mestadels mättat fett som skiljer sig från det mättade fett som vi hittar i till exempel ister och bacon. Kokosoljans fettsyror tar en annan väg genom kroppen och kräver ingen galla för att brytas ner. Fettet har också en viss förbränningshöjande effekt och verkar också aptithämmande. En mycket liten del av det här fettet går också till fettcellerna. Detta har Hollywood förstås snappat upp och bland andra Gwyneth Paltrow och Miranda Kerr har hyllat råvaran som de ofta använder i matlagning eller som skönhetsmedel. Den ska till exempel göra underverk för påsar under ögonen. Så här svarade Maratonbloggens kostexpert på frågan om kokosoljans nyttighet.

Näringsdeklaration per 100 g kokosolja
Energivärde: 3 693 kJ/898 kcal
Protein 0,3 %
Kolhydrater 0 %
Fett 99,6 %
Fettsyresammansättning:
Mättade fettsyror 93,9 %
Enkelomättade fettsyror 5,1 %
Fleromättade fettsyror 0,7 %
Transfettsyror 0 %
Kolesterol 0 %

Får jag välja så använder jag gärna oljan istället för vanligt matfett vid matlagning. Eller så gör jag en raw food brownie på den, magiskt gott. Här är ett recept som jag har använt ofta, det är raw food brownies med en underbar frosting på bland annat avokado.

SvD:s träningsskribent Jacob Gudiol är sjukgymnast och arbetar även men utbildning av personliga tränare. Han driver också flera träningsbloggar. KRÖNIKA

5 tunga anledningar att börja träna

Och därför är det aldrig för sent.

Träning minskar risken för influensa

STUDIE

Men du måste ta i – ordentligt.

”Det är dags att sluta svartmåla kostråden”

HÄLSA

”Fetman inte Livsmedelsverkets fel.”

Ny studie: Må bra och lev längre

Visar sig att välbefinnande kopplas till längre livslängd.

Välbefinnande runtom i världen

grafik

Baseras på observationer i 100 länder.

Lyxa till det med kunglig bysthållare

PLOCK

Godis för alla gymråttor.

Tekniktips för tre vanliga hinder

TRÄNING

”Det handlar om både styrka och teknik.”

”Ett nytt sätt att bekräfta sig själv på”

TRÄNING

SvD tränar med Gladiatorvinnaren.

Så känns 10 000 volt rakt genom kroppen

KRÖNIKA

Petra Månström om trendsporten.

”Vi försöker bygga bort skaderisken”

HALLÅ DÄR

Mannen bakom Tough viking.

”Trenddieter kan orsaka näringsbrist

HÄLSA

”Folk vet inte vad kolhydrater är.”

Övervikt oroar svenska män mest

Utseende

Svenska män i undersökning.

Två minuter träning förebygger diabetes

Hälsa

Överviktiga i ny studie.

Extra protein – behövs det verkligen?

TRÄNING

Gudiol om det trendiga proteinet.

Socker kan orsaka problem med minnet

Forskning

”Tonåringar särskilt utsatta.”

HÄLSA

Här är julbordets 5 matvinnare

”Det pratas mest om det onyttiga.”

HÄLSA

Skyddar ditt hjärta och gör dig mätt

6 anledningar att älska kolhydrater.

KOST

”Vilka kosttillskott behövs?”

”Ibland slinker det ner lite godsaker."

HÄLSA

De tio nyttigaste frukterna

Bra för vikten, skyddar kärl och hjärta.

BLOGG

”Se upp så du inte
blir för muskulös”

Löpare livrädda för att bli ”bulliga”.

BLOGG

Hon är löpningens nya stilikon

Kan bli den nya ”Flo-Jo".

HÄLSA

Maten som motar bort din förkylning

10 immunstärkande livsmedel.

BLOGG

”Du har allt blivit
en liten knubbis”

”Nöp mig i mitt tonårshull.”

Forskning

Lugnt och långt gör dig bättre

”Kort och snabbt räcker inte.”

Frukt

10 anledningar att ta en banan

Tros vara världens första frukt: ”Blir gladare.”