SVD Offert - Bästa sättet att få offerter.

Få offerter från tusentals kvalitetssäkrade företag - snabbt, enkelt och tryggt.

POPULÄRAST  JUST  NU:

SvD i samarbete med

Fråga Nicklas: Min kropp är i obalans

Måttband

FRÅGA:

Hej Nicklas!

Jag har alltid varit lång och smal under hela min uppväxt. Nu börjar jag komma upp lite i ålder har jag de senaste åren märkt att kroppen börjat vara i obalans: medan jag nästan är anorektiskt smal på överkroppen så är jag större på underdelen med ganska grova lårmuskler och celluliter med mera. Jag undrar hur jag ska lägga upp min löpning för att balansera kroppen bättre?

Tack på förhand!

/E

SVAR:

Hej E,

en viktuppgång oavsett kvalitet innebär ju oftast ett större intag än vad det görs av med. Min personliga åsikt skulle vara att titta över kosten och samtidigt fundera över att styrketräna överkroppen och på så sätt få en bättre balans med ben/underkropp. Klart att benen ser större ut med en smal överkropp och vise versa.

Så mitt tips blir således att fortsätta med löpningen men att komplettera eller byta ut något/några pass (vet ju inte hur mycket du springer) mot styrketräning. Lycka till och hoppas du får de resultat du önskar!

Hälsningar Nicklas

Har du också en fråga till vår personlige tränare Nicklas Lindström? Mejla den till spring@svd.se!

Cykelpremiär!!

Cykelpremiär

Dagens hjälte är Patrik som ställde upp och hjälpte till med cykelinställningar, tekniktips och taktiktips inför Vätternrundan. Foto: Privat.

Cykelpremiär

Så här ser er maratonbloggare ut när hon har fått på sig alla cykelprylar. Glänser ikapp med min Canyon Ultimate Al 9.0 :-) Foto: Privat.

Tvåhundringar i Karlberg!

Tvåhundringar

Passade på att springa in mina nya tävlingsskor under dagens pass. Foto: Petra Månström.

Äntligen – dags för lite fart igen! Och mitt favvopass, nämligen tvåhundringar! Upplägget såg ut som så att jag inledde med en lugn uppjogg mot Karlberg där jag övergick till löpskolningsövningar och några stegringslopp. Sedan 9 x 200 meter med 400 meters lugn mellanjogg för att få nästan full återhämtning mellan intervallerna.

Behöver jag säga att det är en grym känsla att ”nästan-maxa” på 200 meter? Mellan 37 och 40 sekunder gick intervallerna på och jag försökte slappna av helt i hela kroppen (inklusive ansiktet à la Merlene Ottey). Möttes av halvskrämda blickar från de andra löparna som också körde intervaller runt samma gräsplan som jag. Upp högt på framfoten, upp med höfter och jobba med armarna. Känna fartvinden i håret och bara flyga fram. Tvåhundringar är grejen! Tilläggas bör att jag på sista intervallen med nöd och näppe kom upp i den snittfart som Patrick Makau hade under Berlin Marathon 2011 när han satte världsrekord (2:54 min/km). Fattar helt enkelt inte hur man kan springa en hel jäkla mara i den vansinnesfarten…

Sedan hemjogg och skön landning i soffan. Om en stund blir det cykelpremiär! Hoppas ni har en bra helg alla!

Fråga Dan: Knäsmärtor efter snabb löpning

Knäsmärtor vid snabb löpning

Smärtor i knäna efter snabb löpning – vad göra? Idrottsläkare Dan Leijonwall svarar. Foto: Colourbox.

FRÅGA:

Hej,

jag får kraftig värk i knäna och fram/nertill av låren när jag sprungit snabbdistans, inte träningsvärk utan bara väldigt ont. Det släpper efter någon dag men varje gång tror jag att nu har jag sprungit för sista gången och att jag förstört muskelfästena. När jag springer saktare (ca 20 sek lägre tempo) så kan jag springa i princip hur långt som helst utan att få denna smärta efteråt, varför blir det så? Har löptränat ett par år nu och trodde jag kunde börja köra intervallträning för att bli lite snabbare.

Hälsningar Marie Larsson

SVAR:

Hej Marie!

En av de vanligaste löpskadorna är jumpers knee/hopparknä, då man överbelastat knäskålssenans infästning i knäskålsspetsen (nedtill på knäskålen). Inte lika vanligt är smärta i övre delen av knäskålen, där senan till lårmuskeln (quadriceps) fäster. Som nästan alltid handlar orsaken om att man överskridit sin kapacitet – kraven på vävnaderna är högre än förmågan att tåla belastning. Typexempel på detta är när man börjar med nytt underlag, nya skoprinciper och nya träningsinslag. I ditt fall är intervallträningen det som är droppen som får bägaren att rinna över. Ett sätt att undvika att sådant uppstår är att alltid långsamt vänja sig vid ny träning och trappa upp denna långsamt, så att alla vävnader hinner med att utvecklas när det går bra. Tänk på att man oftast skadar ur sig när det går som bäst, sällan när det går dåligt i träningen. Har man detta i minne kan man bromsa sig lite i framgången och klara sig från en del skador.

Inflammation är kroppens läkning av en vävnadsskada. Respekterar man denna och lyssnar på när kroppen säger ifrån är skadan självläkande. Man kan åter börja löpa när smärtan så tillåter, och fram tills dess byta ut aktiviteten mot något annat som inte ger smärta, helst på samma intensitetsnivå och med samma tidsinsats. Är man tveksam kan man rådfråga sin idrottsläkare, sjukgymnast eller naprapat.

Lycka till!

/Dan Leijonwall, idrottsläkare

www.idrottsdoktorn.se

Har du också en fråga till vår idrottsläkare? Mejla den till spring@svd.se!

Hur fasen kommer man igång?

Kom igång med löpning

Vi har alla varit där – oavsett var vi befinner oss idag: nämligen i början av vår löparkarriär. Foto: Privat.

Säsongen är igång på allvar och det känns som att ”alla” springer just nu. Är du också sugen på att börja springa men vet inte riktigt hur du ska komma igång? Har du kanske testat att ge dig ut och springa men ger upp för att kroppen protesterar och flåset slår i taket? Innan du ger upp – testa mina kom igång-tips!

1. Smyg igång
Att resa sig ur soffan och ösa på tills blodsmaken kommer är inte särskilt smart. Dels kommer du antagligen inte vilja ge dig ut igen och dessutom riskerar du att dra på dig en onödig skada. Satsa istället på att smyga igång genom att varva gång med lätt jogg – själv brukade jag jogga i en minut och gå raskt i en minut i början av min löparkarriär.

2. Sätt upp realistiska mål
Även om det är kul med mål att bita i är det ju bra om de inte känns helt oöverkomliga. Ett fem- eller tiokilometerslopp kan vara smartare mål än maran, åtminstone om du är helt nybörjare på löpning. Och tilläggas bör att lopp över såväl 5 km som 10 km verkligen inte är någon barnlek om man tar i järnet. Tvärtom.

3. Glöm inte att äta
Löpning slukar kalorier – så glöm inte att fylla på med käk så att du orkar med träningen.

4. Gör rätt från början
Ett smart sätt att undvika onödiga skador är att anlita en kunnig löp-pt (eller en erfaren löpare) som kan ge dig personlig feedback på din löpteknik och din träning.

5. Våga ta plats
Alla har rätt att synas (och höras!) i löpspåret – oavsett snabbhet. Så göm dig inte i säckiga, anonyma kläder – sätt istället på dig färgglada kläder och njut av omgivningens uppskattande blickar!

6. Bra musik
Schvungig musik i öronen kan sätta fart på den mest inbitna anti-löpare. Satsa på en lätt och smidig mp3-spelare med vattentäta hörlurar så slipper du tekniskt avbrott när du börjar svettas eller om det skulle börja regna.

7. Belöna dig själv
Ett mål kan vara att klara en viss sträcka varje vecka. När målet är nått uppmärksammar du det genom att belöna dig själv – kanske med en snygg löpartopp, en extra god middag eller en ny löparbok.

8. Den bästa träningen är den som blir av
Har du bara 20 minuter över? Stick då hellre ut och spring i 20 minuter än att sitta kvar i soffan och fundera på vad du ska göra.

9. Våga fråga
Löpare är för det mesta trevliga människor som gillar att snacka om sin favoritsport. Utnyttja det genom att peppra löpare i din omgivning med nyfikna frågor. Jag kan lova att du kommer få massor av ny kunskap och motivation!

10. Våga variera
Börjar du tycka att löpning är så himla kul att du inte tränar något annat? Gör inte det misstaget. Underhåll löparmusklerna och eliminera skaderisken med styrketräning, träna alternativt då och då (kanske cykling eller jympa?!) och ägna dig gärna åt någon form av rörlighetsträning då och då så kommer din löparkarriär bli både lyckad och långvarig.

Till sist: spring snyggt och smart! Lycka till!

De ska sätta fart på kontorsråttorna

Stillasittande vardag

Forskare från KTH vill göra kontorsvardagen mer fysiskt utmanande. Foto: Colourbox.

Det är farligt att sitta stilla, kunde vi läsa i SvD nyligen. Bara för att man motionerar då och då behöver det inte betyda att man kan betraktas som fysiskt aktiv. Det här är något som forskare vid KTH nu försöker göra något åt genom att förändra vår alltför simpla kontorsvardag.

Vi har lyckats förenkla vår vardag så till den grad att vi nästan aldrig behöver ta i för att göra något, de fysiska uppgifterna har förenklats och arbetsverktygen på jobbet och i hemmet har designats för att inte vara fysiskt utmanande. Tekniken har blivit mindre medan vi människor blir allt större. Det säger Helena Tobiasson, forskare vid KTH med inriktning människa-datorinteraktion och ergonomi/design som tillsammans med Anders Hedman arbetar för att göra vårt liv mer fysiskt aktivt.

Aktuella studier visar att stillasittande och låg kroppsaktivitet påverkar både metabolism och blodkärl genom att den konstanta produktionen av det enzym och protein som rensar blodomloppet på blodfetter och blodsocker stannar av.

– Ett problem är att det hittills varit alltför stort fokus på att enbart ta bort skadliga rörelser i vardagen och på jobbet. Det är därför vi nu jobbar med frågeställningen ”Hur kan vi med hjälp av designforskning göra vardagen mer fysiskt krävande?”, säger Helena Tobiasson.

De goda nyheterna är att det egentligen inte är särskilt mycket som krävs. Kroppens produktion av för hälsan viktigt enzym och protein behöver egentligen inte särskilt mycket kroppsaktivitet för att komma igång igen.

För att åtgärda vårt stillasittande ägnar sig Helena Tobiasson och Anders Hedman åt något som de kallar extrema designsituationer.

– Vi har kopplat en dator till löpbandet. Vi har också kopplat ihop en roddmaskin med en läsplatta. Det är det sättet att jobba som triggar nya tankesätt och tydliggör våra gamla sätt att tänka. I och med att vi slår ihop gammal teknik för träning med ny teknik för kontorsarbete så uppstår kreativa krockar. Vi undersöker vad som händer om vi kombinerar löpbandet eller roddmaskiinen med modern teknik som Ipad, vad som händer när vi kopplar ihop dessa två ytterligheter, säger Helena Tobiasson.

Helena och hennes kollega söker också svar på frågan vad som egentligen menas med fysisk aktivitet – för det är ju så mycket mer än att bara ägna några timmar i veckan åt att simma, springa på löpband, gå på gymmet eller andra sportaktiviteter:

– Det handlar om hur vi ska designa våra kontor för mindre stillasittande. Och då pratar jag inte bara om att flytta skrivaren till andra sidan korridoren, något man ägnade sig åt redan på 80-talet. Det är så tråkigt att klockorna stannar, och ger därför ingen större effekt för hälsan.

Hur fysiskt aktiv är du? Förutom löppassen, alltså. En bra fråga – för själv är jag rätt så bra på att slappa (när jag inte tränar)…

Tankar om tävlingar…

Distansjogg

Tar det lite lugnt så här dagarna efter Göteborgsvarvet. Målet nu är att ha så fräscha ben som möjligt till Stockholm Marathon. Passade på att inviga min nya Garmin 910 XT som man kan använda under löpning, cykling och simning. Perfekt inför Vansbrosimningen och Vätternrundan… Foto: Petra Månström.

Sprang en lätt sväng runt Kungsholmen tidigare idag och funderade på det här med lopp. Vi snackade en hel del om det under fredagsmiddagen i Göteborg i förra veckan – om hur all träning liksom ska ”pressas ut” under ett lopp. Det är ju så mycket som kan hända som rubbar fokuset. Dagsformen kan vara dålig, skorna kan börja skava, man kan få kramp och magen kan paja. Och sedan står man där med sin tid som man antingen är nöjd eller inte nöjd med. Det finns liksom så många faktorer som kan strula, därför är det typiskt att man ofta hänger upp så många förväntningar på ett lopp. Minns Stockholm Marathon 2010, då man hade tränat och harvat hela vintern, visste att man skulle ha DN-Jonas i hasorna och en hel hög bloggläsare som bevakade varenda steg man tog. Vill aldrig mer uppleva natten innan det loppet. Däremot var det så oerhört skönt att gå i mål och ha uppgiften avklarad. Verkligen speciellt det här med tävlingar… Det som däremot känns bra idag är att jag ser fram emot årets Stockholm Marathon. Det blir ett fun run, ett kul lopp utan tidsmål. Bara för att det är så himla kul att springa. Och så är det med det.

Vad tycker ni om tävlingar? Himmel? Helvete? Eller både och?

Fråga Malin: Bra maratonprogram sökes!

Berlin Marathon

Berlin Marathon 2009. Foto: Gero Breloer/Scanpix.

FRÅGA:

Hej Malin!

Jag har köpt din fina bok ”Bli en bättre löpare” och följde halvmaratonprogrammet inför Göteborgsvarvet. Programmet var enkelt att följa och jag gillar det verkligen.

Min fråga är om du har motsvarande program för maraton? Jag är anmäld till Berlin Marathon i slutet på september. Jag läser även Runner’s World och de har nyligen haft en serie med program för maraton men jag kan inte ta till mig dem. Ditt program är mycket mer lättillgängligt för mig.

Tack på förhand!

Vänliga hälsningar,

Anna Petersson

SVAR:

Hej Anna,

tack – kul att höra att halvmaratonprogrammet fungerat för dig. Jag har lite liknande upplägg även för maraton men det är inte så väldigt stor skillnad på de programmen. Löpning 3 dagar/vecka är ett minimum, gärna 4 gånger om det finns tid. Det som utmärker maratonprogrammet är egentligen att långpasset 1 gång/vecka är längre än för halvmaraton. Öka på långpasset med ca 1 km/vecka så tills du är uppe i 25 km vilket kan vara lagom. Sedan är det bra att cirka 1 gång/månad lägga in ett långpass på ca 28-30 km för att få den riktiga tåligheten att springa långt. Då är farten inte viktig. Annars är intervallerna samma som för halvmaraton och även den vanliga distanslöpningen som bör ligga på cirka 60 minuter löpning. Om du får till en 4-dagars lövecka tycker jag det är bra att i så fall springa ett intervall pass till. Totalt 1-2 intervallpass, ett distanspass på cirka 60 minuter och ett långpass på 25 km. Då kommer du vara bra för förberedd för Berlin maraton.

Lycka till!

Mvh Malin

Har du också en löparfråga till Malin Ewerlöf Krepp? Mejla den till spring@svd.se!

Fråga Nicklas: Jag får knäsmärtor av löpningen

Knäsmärtor

FRÅGA:

Hej!

Jag hoppas att du kan hjälpa mig! Jag har börjat springa, efter att mest ha promenerat och kört jympapass. Jag tar det lugnt, men följer ett iForm-schema där tanken är att man efter tre månader ska springa en mil.

Jag gillar det verkligen, men jag har fått lite ont i knäna. Det är framför allt när jag går i trappor och nedförsbackar som det gör ont. Det är inte alltid det gör ont och det gör inte jätteont, men ändå lite smärta. Det kan göra lite ont när jag springer också, men inte så att jag inte kan springa. Jag vill verkligen springa, och jag vill ha en utveckling i springandet, men jag vill inte riskera knäna.

Kan det göra ont i knäna utan att det är farligt? Finns det något man kan göra förebyggande? Ska jag springa men ta utvecklingen i ett lugnare tempo? Jag har läst att stretchövningar kan vara bra, liksom att jobba med lårmusklerna, är det något som kan hjälpa?

Med vänliga hälsningar,

Kerstin

SVAR:

Hej Kerstin,

kul att du börjat springa och alltid bra att ha något att gå efter. Tänk dock på att vi alla reagerar olika på belastning och träning och att allt inte passar alla. Det skulle kunna vara så att löpningen stegrats något för fort och således lett till smärtan.

Med den smärta du beskriver så skulle jag avbryta löpningen och utan att veta allt för mycket om din knäsmärta så låter detta osökt som ett begynnande ”hopparknä”. Hopparknä innebär att knäskålssenan överbelastats till den grad att den blivit inflammerad. Det bästa sättet att rehabilitera detta är att träna framsida lår excentriskt, d v s bromsande och med en relativt stor belastning. Träningen får ge smärta men det bör inte ge mer smärta efter träningen.

Tips på övning är att stående på en kil, med hälen upphöjd, sänka sig ned i en knäböj på det smärtande benet för att i ett böjt läge hjälpa till med det icke påverkade benet. Detta kan också utföras i en benpress. Även stretch av framsida lår rekommenderas. I denna pdf finns träningsprogrammet från Artrokliniken i Stockholm, http://bit.ly/JO156P.

Jag skulle rekommendera dig att ta dig till en ortoped, sjukgymnast eller annan terapeut för att bekräfta diagnosen. Ju tidigare desto bättre. Lycka till med träningen och löpningen.

Hälsningar,

Nicklas

Har du också en fråga till vår personliga tränare Nicklas Lindström? Mejla in den till spring@svd.se!

Här är bästa löparskon just nu!

Spring! Missa inte senaste avsnittet av Spring! där vi får reda på resultatet i årets stora löparskotest, vi träffar Sofie Öhlin, 18, som arrangerade ett motionslopp som projektarbete i skolan och så drar Anders på sig rosa löparjackan och hänger med tjejgänget på lopp.