Löpning med klös i Nyhetsmorgon

I morse blev jag hämtad av en taxi som skulle ta mig till TV4-huset och Nyhetsmorgon, där jag skulle prata om min nya bok Det är bara att springa. Jag skulle också ha med mig lite prylar som gör löpningen lite roligare och då kan ni ju räkna ut rätt snabbt vilket mönster som dominerade… Har varit med i Nyhetsmorgon två gånger tidigare, då för lite kortare intervjuer – men nu blev det ett riktigt långt snack med Peter Jihde och Tilde de Paula.

kloslopning1

kloslopning2

Väldigt roligt att de båda hade stenkoll på boken och dess innehåll. Vet inte om jag lyckades övertyga programledarna om förträffligheten med löpning, men det blev i alla fall många glada skratt. Inte minst på frågan om varför så många springer just nu… Svaret får du om du kollar klippet ovan!

Men vilken morgon! Jag är nästan rörd till tårar. Sedan barnsben har jag drömt om att få skriva en bok och vara med i morgon-tv. Idag var jag gäst i Nyhetsmorgon, fick prata om min nya bok och om hur man sätter färg på sin löpning. Och om varför man egentligen springer. Kärlek!

Fråga Malin: ”Vill springa terränglopp – men vilken distans?”

trailrunning655

Annie vill springa ett terränglopp i år, men vilken distans bör hon välja? Malin Ewerlöf svarar. Foto: Colourbox.

FRÅGA:

Hej!

Jag är sugen på att springa ett terränglopp i år. Jag har sprungit ganska mycket det senaste året (och tränat fotboll sedan barnsben, på gymmet sedan några år tillbaka) och vet att jag har hyfsad kondition och kapacitet att springa relativt fort/långt, även om jag inte löptränat så seriöst.

Spelar fotboll och kör högintensiva pass på gymmet utöver löpningen, så det brukar bli ungefär 10 timmar träning i veckan. Vet att jag sprungit milen på cirka 45 min och skulle säkerligen kunna springa snabbare i år (tiden är från 2013). Jag har dock inte sprungit terräng förut, men har för avsikt att ta mig an detta i år…

Så till min fråga: hur långt ska jag satsa på att springa i ett lopp, tror du? 5, 10 km? Jag vet ju att jag klarar 10 km ganska enkelt på asfalt, men är det kanske en för stor utmaning att börja med 10 km i ett terränglopp? Vad bör jag i så fall tänka på för att inte skada mig eller för att maximera min prestation? Tacksam för svar!

Mvh Annie

SVAR:

Hej Annie,

jag tror absolut att du kan satsa på 10 km terräng med din träningsbakgrund. Tror att du kommer väl till din rätt även där. Låter som du har alla bitar som behövs i grunden. Med en stor kapacitet på 10 km asfalt och mycket styrketräning så kommer terräng att fungera jättebra för dig, tror jag.

Sedan ska man bara skaffa sig erfarenhet och känsla för vad det krävs för just terränglöpning. Jag tycker inte du behöver vara särskilt orolig över en större skaderisk eftersom mjukt underlag är mycket skonsammare än asfalt. Fortsätt träna mycket styrka med flås i kombination med mer löpning utanför de vanliga stigarna så får du de bitar som krävs.

Stort lycka till!

Malin

Har du också en fråga till Maratonbloggens expert på löpning, Malin Ewerlöf? Mejla den till spring@svd.se!

”Petra, du är motsägelsefull och löjlig”

petra_springer10

”You can’t please them all.” Ja, så är det. Men löpning är hur som helst bland det roligaste som finns. Foto: Karin Grip.

Japp, då kom det. Det där läsarmejlet jag nästan väntat på, för det brukar alltid vara någon som blir irriterad på något jag gör när jag är ute och springer lopp:

Hej Petra,

Såg att du sprang och att du är nöjd med din tid. En sak som ofta slår mig när jag läser din blogg är hur motsägelsefull du är. Du skriver att det bara är ett fun run, du ska ta dig runt utan tidspress. Sen är det alltid samma visa, antingen blir du överraskad, ja nästan chockad över hur snabbt du springer. Eller om det går sämre är det p g a alla hårda pass som känns i benen de senaste dagarna.. Alltid är det nåt.

Sen måste du alltid skriva placering efter åldersklass, så att det ska se ut som om du kommer på en bra placering… och tid, om det gått bra. Annars är det ingenting alternativt att du gömmer dig bakom anonymt namn, oerhört pinsamt och löjligt.

Nej kan du inte vara ärlig mot dig själv, det skulle vara så befriande att läsa att, ja jag vill springa så snabbt jag aldrig sprungit förut, nu ska jag ge järnet. Eller, oh vad det gick dåligt idag, jag trodde jag skulle få en bättre tid, så mycket som jag har tränat. Kom igen, du tränar ju mer än vad de flesta andra gör, men du vill inte ge sken av det. Du vill få oss att tro att tider och rekord inte spelar någon roll för dig. Men det är precis det det gör. Varför är du då med i lopp annars?

Anonym

Det som kanske är roligast med det här mejlet är att mejlskrivaren själv valt att vara anonym. Det är så roligt att jag fick ett gott skratt här på morgonen. I övrigt vet jag inte riktigt vad jag ska svara, för jag vet ju att jag inte kan tillfredsställa alla. Det kommer alltid finnas människor som stör sig på det jag gör, att jag liksom många andra har en liten del av mig som gillar att prestera – även om det inte är det viktigaste. Jag blev genuint glad över resultatet i Prag och då vill jag ju dela den härliga känslan med er läsare. Och att jag fick en bra placering i min åldersklass (ja, fast man inte tror det så är jag veteran numera :-) är också det en glädje jag vill dela med er.

Nina och jag som var nere i Prag nu i helgen pratade faktiskt om hur roligt det är med den här typen av resor, att själva loppet bara är en liten del av hela upplevelsen. Det roligaste är försnacket, pastaladda, välja tävlingskläder och tävlingsskor, finslipa låtlistan och såklart after run:en. Och eftersnacket live och i sociala medier. Det är livskvalitet! Ingen av oss sprang i närheten av våra respektive pers, men det var inte det som var viktigast. Det viktigaste var att vi hade roligt och gjorde så bra vi kunde med givna förutsättningar.

Varför publicerar jag då det här mejlet? Jo, för att jag vill visa er en del av min verklighet. För det mesta handlar det om rosor och positiva tillrop, men så kommer den här typen av mejl. Att vara sann mot mig själv är väldigt viktigt och i min värld finns just nu inga som helst prestationsmål när det gäller träningen. Kommer det bra resultat så blir jag glad för det, går det sämre så får jag hantera det också. Det finns ingen motsägelse i det, lika lite som att man inte kan vara både snabb och snygg. För mig är det just nu fokus på att må bra inuti och hitta en harmonisk balans i tillvaron, där finns inte utrymme för stenhård, nedbrytande träning.

Och kom ihåg: det är du själv som bestämmer vad som är snabbt och vad som är snyggt! Fridens liljor.

Skador tvingar varannan stockholmare till träningsvila

loparskador

Stockholmarna gillar att springa men drabbas också ofta av skador. Foto: Nora Mlik.

Benhinneinflammation. Hälsporre. Hopparknä. Ont i hälsenan. Det finns en mängd olika löparskador som kan drabba den som går ut för hårt vid löparsäsongens start.

I en undersökning från Friskis & Svettis uppger hälften av stockholmarna att de tvingats göra uppehåll i sin träning på grund av överbelastning eller skada. Fyra av tio uppger att de springer regelbundet under sommarhalvåret och för majoriteten är löpning det populäraste motionsvalet under sommaren. Men det är lätt att gå ut för hårt när snön äntligen försvinner och motivationen är på topp – både för nybörjarna och för de mer erfarna löparna.

– Det vanligaste misstaget man gör är att gå ut för hårt, eftersom man minns höstens tempo i spåret. Eller så har man hållit igång med annan konditionsidrott under vintern och orkar springa längre än vad kroppen tål. Då är det risk för att man får överansträngningar, säger Helena Hugosson, personlig tränare på Friskis & Svettis Stockholm.

Helena Hugossons tips för en hållbar start på löparsäsongen:

  • Börja säsongen långsamt. Varva promenad och lugn jogging.
  • Värm upp. Ta för vana att ta det lugnt i tio till femton minuter i början av din runda.
  • Variera farten. Spring olika fort och olika långt istället för samma runda i samma tempo varje gång.
  • Satsa på skor med bra stötdämpning som inte är för slitna eller gamla.
  • Vänj dig vid olika underlag. Om du anmält dig till ett lopp på asfalt bör du träna på det underlaget.
  • Variera din löparträning med annan träning för att stärka och öka rörligheten ytterligare.

Om undersökningen: Statistiken i releasen är tagen från en undersökning genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget YouGov. Sammanlagt 1506 män och kvinnor i åldern 18-74 år i Sverige svarade.

Missa inte vår egen idrottsläkare Dan Leijonwalls svar på läsarfrågor om idrottsskador.

Bekele debutsprang maran – och vann

bekele655

Kenenisa Bekele har två OS-guld på 10 000 meter och ett guld och ett silver på 5 000 meter plus fem VM-guld på distanserna. Foto: Michel Euler/TT.

Under nästan ett decennium dominerade han löpningen på 5 000 och 10 000 meter. Igår tog han hem segern i sitt allra första maraton, Paris Marathon. Tiden? 2.05.02, som också är nytt banrekord

– Det var väldigt tufft men tiden blev den väntade. Efter 25 kilometer så stack jag själv men det var väldigt tufft, sade Bekele som från och till hade problem med baksidan av ena låret.

Bekeles tid innebär en snittfart per kilometer på 2.58 minuter. 31-åringen har världsrekordet på 5 000 meter (12.37.35) och på 10 000 meter (26.17.53). På seniornivå var han obesegrad på favoritdistansen 10 000 meter fram till 2011. Av många experter anses han vara den bästa långdistanslöparen genom tiderna.

Bekele håller det inte för omöjligt att han kommer att kunna hota Wilson Kipsangs världsrekord på maraton som lyder 2.03.23. Tilläggas bör att Paris Marathon-banan inte hör till de snabbaste och att Bekele sprang solo under stora delar av loppet.

En sämre dag hade Sveriges ultrakung Jonas Buud som försökte kvala in till det svenska EM-laget genom att ta sig in under 2.20. Han fick slita hårt under stora delar av loppet och slutade till sist på en 23:e plats med tiden 2.28.20.

Nästa helg är det dags för en annan världslöpare att debutera på maratondistansen, under London Marathon. Det handlar om britten Mo Farah som har gjort 26.46.57 på 10 000 meter samt 12.53.11 på 5  000 meter.

Totalt mörbultad…

petra_pekar

Så här glad såg man ut en stund före start i Prag halvmaraton. Foto: Privat.

Hemma i Sverige igen och att jag sprang halvmaran i lördags blir jag smärtsamt påmind om typ hela tiden. Det är en sak att kuta långt på en skogsstig, men ett halvmaraton på asfalt känns i kroppen.

Särskilt som det var ett tag sedan jag rockade loss på det här viset på hårt underlag. Och sedan var det ju avsaknaden av kvalitetspass. Igår morse kunde jag knappt gå den första halvtimmen efter att jag vaknat och jag fick gå baklänges nedför trappor. Nu är det lite bättre, men fortfarande smärtar vader och fötter. Sedan har vi ju de här härliga blodblåsorna på fötterna som gör att jag nog kommer att avstå från löpning även idag.

Men på något fakiraktigt sätt tycker jag ändå att det är lite skönt att det känns i kroppen att man har tagit ut sig. Tror faktiskt aldrig att jag har tagit i så här mycket på ett lopp. Vanligtvis brukar jag ju vika ner mig, men tack vare framgångsrika mindfulnessövningar mot slutet av loppet lyckades jag hålla farten (nästan) in i mål. Frågade mig själv var i kroppen det egentligen gör ont. I armarna? I knäna? I öronen? I huvudet? I fötterna? Nej, det enda stället som ömmade var tårna och det berodde ju på blåsorna. Var jag verkligen tvungen att byta löpsteg till en klampig häl-landning? Nej! Upp på framfoten igen! Och det gick ju. Men priset betalar jag som sagt just nu. Vad var det jag hade lagt linimentet nu igen…

Kostexperten: ”Är vilda blåbär nyttigare än odlade?”

blabar655

Vilda eller odlade blåbär – vad är egentligen nyttigast? Foto: Colourbox.

FRÅGA:

Hej!

Jag läste just artikeln om hur nyttiga blåbär är och undrar: är de odlade blåbären som vi köper i fruktdisken lika nyttiga som de vilda?

Birgitta

SVAR:

Hej Birgitta!

Tack för en intressant fråga. Det som framför allt är nyttigt med blåbär är att de innehåller höga nivåer av antioxidanten antocyanider som i studier har visat positiv effekt för bland annat hjärta- och kärlsystemet, minskad inflammation samt att det kan vara bra för ögonen.

Hur mycket antioxidanter som finns i bären påverkas av hur de växer, när de plockas samt hur stora bären är och kan därför skilja mellan olika blåbär. Nyttigheterna finns framförallt i skalet i bären och av den anledningen så borde mindre bär innehålla en högre halt antioxidanter än större bär.

Köper du därför bär som är större finns det därför risk att de inte innehåller lika mycket antioxidanter som mindre blåbär gör. Jag har dock inte hittat någon studie som visar om det skiljer sig mellan odlade respektive bär som växer fritt så det är svårare att ge svar på. Det beror så klart också på hur de har odlats och om det har använts några bekämpningsmedel eller liknande och kan därför skilja mellan olika leverantörer. I vilket fall så är blåbär nyttigt och något som man gärna kan äta dagligen.

Studier som visar den positiva effekten av blåbär:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17533651
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17533652

Hälsningar,

Petra Kindlund

Har du också en fråga till Maratonbloggens kostexpert Petra Kindlund? Mejla den till spring@svd.se!

”Kom igen Månström, det är ju bara att springa!”

usain

Spexar lite inför starten. Foto: Privat.

För femte året i rad var det dags för Prag halvmaraton tidigare idag. Banan kan jag ju, så där var det inga överraskningar. Men ett desto mer osäkert kort var min löpform, som var minst sagt dunkel.

Efter Nyårsloppet 2013 har jag knappt sprungit några intervallpass alls utan mest fokuserat på lugnare pass, helt enkelt för att jag inte haft varken ork eller lust att pressa kroppen för hårt när det har varit mycket på andra fronter. En bok har ju kommit ut och en sprillans ny podd har lanserats. Bland annat.

Ställde mig på startlinjen med ambitionen att ta mig runt i ett tempo runt 5:20 min/km, för det är ungefär vad jag trodde att kroppen kunde mäkta med just nu. Men när starten hade gått och jag började springa kändes det på tok för lätt med den farten. Förhållandena var ju utomordentliga med mulet och runt 18 grader, så jag testade att öka lite och se hur länge det höll.

kyss

Lycklig Petra efter målgång. Foto: Privat.

Passerade milen på strax under 50 minuter och blev faktiskt chockad över att det hade gått så pass fort. Sprang på och tänkte att vi får väl se om det håller in i mål. Allt kändes hyfsat lätt och smärtfritt fram till och med 15-kilometerspasseringen. Då började benen stumna till och jag fick börja jobba mentalt. Hade hittills tagit loppet i femkilometersblock men nu blev det fokus på att beta av kilometer för kilometer. Sex kilometer till i den här farten borde jag väl greja med lite jävlaranamma? Det var ju inte så att jag flåsade utan det enda ”problemet” var ju en lokalt stelhet i underbenen. Inget skäl att vika ner sig.

Kilometer 16. Mamma och pappa stod mitt på bron med gel och sportdryck. En välkommen milstolpe! Försökte få i mig så mycket sportdryck jag kunde men magen protesterade. Sög i mig gelen men fick nästan kväljningar. Hållet kom som ett brev på posten. Det var nu jag började få betala för avsaknaden av längre tröskelpass. Samtidigt hoppade det upp en liten rackare på min axel som viskade: ”Du viker väl inte ner dig bara för att det tar emot lite? Det är ju bara att springa, kom igen nu!”

rufnfie

En grupprunfie måste man ju ta! Foto: Privat.

Kilometer 17. Jobbigt, jobbigt. Bet ihop och lät Born to be alive gå på repeat i öronen. Det var den enda låten i spellistan som funkade just nu, varken Scooter eller Kim Wilde var tillräckligt catchy. Kilometer 18. Hur ska det här gå? Jag pallar inte. Vem fasen uppfann kullerstenar med flera centimeters avstånd mellan varandra? Kilometer 19. Bara två ynka kilometer kvar men det kändes som en hel evighet. Försökte komma ihåg hur långt två kilometer är. Det är väl inte mycket? Det kändes som att jag sprang i sirap men en snabb titt på klockan talade om att jag inte tappat alltför mycket, max en 20-25 sekunder på andra halvan.

Sista biten in i mål gick på ren vilja. Tappade ännu några sekunder men vägrade att lyssna på skallen som skrek åt mig att börja gå. Bara 500 meter kvar, det är ju ingenting! Kom igen nu, Månström! Lyckades uppbringa någon slags spurt men inte såg det snyggt ut. Slagsidan var påtaglig och jag har nog aldrig varit så här slut efter ett lopp. Fick luta mig mot ett kravallstaket i några minuter och pusta ut. Trodde faktiskt att jag skulle tvingas spy men det gick över och sedan kunde jag linka mot väskförvaringen.

Mitt femte halvmaraton i rad i Prag var avklarat – på 1.45 vilket innebar en 27:e plats i min åldersklass! Inte illa med tanke på förberedelserna. Kul! Fler här som har sprungit halvmaran i Prag idag? Hur gick det?

Fun run i Prag!

praghalvmara2014-1

Efter att man hämtat ut sin nummerlapp dyker ens namn upp på en skärm, spännande! Foto: Privat.

För femte året i rad snörar jag på mig löparskorna och kör halvmaran i Prag. Premiäråret 2010 var jag så nervös att jag mådde illa. Minns att Milla och Lisa flätade tävlingsfrisyr på mig på hotellrummet medan fjärilarna gjorde krumsprång i magen. Nästkommande år har jag mest haft ångest för hur loppet ska gå och att jag är för långsam. Hur är då status i år? Jo, för första gången på länge har jag frid! Ser loppet som en enbart rolig och icke-ångestframkallande grej. Ser mest fram emot after run:en efteråt men det ska såklart bli roligt att springa och uppleva ett Prag i vårblom. Nu kör vi, halvmaran är ju trots allt den roligaste distansen (tycker jag)!

Populärt motionslopp kommer till Sverige

rickfors

1989 fick Mikael Rickfors sin dittills största hit i Sverige med låten Vingar från albumet med samma namn som släpptes 1988. Foto: Leif R Jansson/TT.

Nästa vecka släpps nyheten officiellt, men redan nu kan jag avslöja att en väldigt spännande löparnyhet landar i Stockholm i slutet av maj. Nämligen Rock Marathon! Vad är det då? Jo, en kombination av löpning och rockkonsert – på samma gång. På startlinjen märks bland annat OS-guldmedaljörlaget med Torgny Mogren och Tomas Gustafson.

Konceptet som redan är succé i städer i Europa och USA kommer nu till Sverige.

– Jag lovar, det blir den svettigaste konsert som någonsin spelats på Stadion, säger Thomas Lindell, f d spjutkastare och löpargeneral.

Två personer bildar ett lag och springer en halvmaraton var. Samtidigt pågår en rockkonsert live på scen. För att göra det ännu roligare dras en banan i en slinga runt Stockholms Stadion i Lilljansskogen på 5 274 meter, det betyder att varje deltagare passerar konserten fyra gånger under sitt lopp.

Det finns klasser för olika smaker: en motionsklass, en elitklass, och med undergrupper som dam, herr och mix. Tävlingen äger rum på Stockholms stadion den 24 maj med start klockan 13.00. Redan klara artister är bland andra Mikael Rickfors, Gladys del Pilar och Martin Rolinski.

Det finns också något för den som vill springa lite kortare och tävla i lag med två andra. Stafetten 3 x 5 kilometer avgörs vid två tillfällen, torsdagen 22 maj klockan 18.00 och lördagen den 24 maj klockan 9.00. Båda med start, växling och målgång på Stockholms stadion.

Loppets hemsida.