SVD Offert - Bästa sättet att få offerter.

Få offerter från tusentals kvalitetssäkrade företag - snabbt, enkelt och tryggt.

POPULÄRAST  JUST  NU:

SvD i samarbete med

Det kommer nya maror – men du har bara en kropp


Skynda långsamt – det lönar sig i längden. Foto: Colourbox.

I december 2009 gläntade jag på dörren till löparvärlden och hamnade i ett sammanhang jag knappt trodde fanns. Där så många levde, andades och älskade sin löpning över allt annat. Att springa långpass varje helg hade tidigare känts helt otänkbart för mig – jag menar, hur kan man frivilligt vilja springa 20 kilometer och mer? Nä, usch. Och dessutom klämma in ett antal lätta distanspass, intervallpass, backpass och snabbdistanser i ett redan pressat veckoschema? Nää, jag vet inte…så kul är det väl inte?

Men människan är ett vanedjur. Löpargemenskapen blir en trygghet och plötsligt är man anmäld till maror, halvmaror och millopp av bara farten. Långpass och andra härliga pass betas av i en rasande fart. Plötsligt kommer man på sig själv med att drömma om att springa milen under 40 minuter eller fixa maran på 3.30. Kanske stegrar man träningen för snabbt i sin iver att förbättra sig och så får man börja om på ruta ett. Kanske tappar man sugen och lägger ner helt och hållet. Det är liksom allt eller inget – åtminstone för många.

Många är vi som drabbas av ”post marathon blues” och ställer oss frågan vad vi nu ska fylla tiden med, nu när det stora Projektet är ur världen. Bäst att råda bot på problemet genom att snabbt ta sig an en ny utmaning. Och självklart vill man förbättra sig på nästa lopp – springa lite snabbare, putsa perset en aning, eller åtminstone slå kompisen.

Men vänta nu. Har din kropp börjat säga ifrån? Gör det ”ont” ont och känns passen numera som en plåga, som ett nödvändigt ont? Upplever du stress över att sjukdomar och skador förstört dina träningsplaner? Hinner förkylningen knappt klinga av förrän du insjuknar på nytt? Det är lätt att ryckas med av löparbloggare som ständigt överträffar varandra i snabbhet och mängd, det är lätt hänt att man då känner att ens egen träning är ganska futtig. Snälla, våga stanna upp och reflektera över vad du gör. Kroppen ska hålla hela livet, inte bara till nästa mara. Och det är aldrig fel att revidera sina planer – en halvmara eller ett millopp kan vara nog så tuffa utmaningar, beroende på vilka mål du sätter. Kom ihåg att du ÄR bra – och det är en styrka att kunna vara flexibel i sin träning. Det kommer fler maror – men du har bara en kropp.

Petra Månström 28 februari 2011 | | kommentarer(View Comments)

Gästbloggare Patrik: ”Chondromalacia patellae” – löparknä

gästbloggare Början av min satsning på att komma i form igen och träna inför Göteborgsvarvet har fått ett bakslag! Som rubriken antyder har jag råkat ut för en skada – löparknä. I mitt specifika fall är det brosket under knäskålen som gnider mot de finpolerade delarna av knät, och orsakar viss smärta och instabilitet. Det kändes ju så bra att komma igång igen – nu måste jag titta på alternativ till löpning under den tid det tar för knät att hämta sig och för mig att bygga upp muskulaturen runt om knät. Framför allt lårmuskulaturen har jag blivit ordinerad att träna.

Som alternativ träning tänker jag mig simning och cykling, men även en vecka med skidor nu på sportlovet.

Känns väldigt frustrerande att vara tvungen till detta avbrott i löpträningen, men inser nu att jag måste tänka på alternativa träningsformer och att kanske ändra mina målsättningar något. Det jag tar med mig av den månad jag kunnat löpträna igen, är känslan av ständig förbättring och ökad kondition efter varje pass! Som tur är kommer sportlovet mycket lägligt nu, med en resa upp till Åre, så jag tänker ge mig ut i skidspåret eftersom längdskidor inte sliter på knät på samma sätt som löpning. Rullskidor – kan det vara ett bra komplement till löpningen i vår?

Ser framemot tips och tankar från andra som har haft liknande åkommor och hur ni hanterat detta.

Petra Månström 27 februari 2011 | | kommentarer(View Comments)

15 kilometer längd!


På plats intill Jumkils IP utanför Uppsala. Till höger syns mina och coach Ingmars skidor nyvallade med klister och med ett tunt lager fästvalla ovanpå Foto: Privat.

Det kostar på för en ”lantis” att flytta till Stockholm. Därför var det skönt att ta tåget till Uppsala och hälsa på föräldrarna. Dessutom hade jag och coach Ingmar kommit överens om att köra en sväng på längdskidorna – det blev 15 kilometer eller fem varv i spåret i Jumkil utanför Uppsala. Rundan var ganska kuperad med ett rejält motlut och några längre nedförsbackar. Kände mig riktigt ringrostig när jag gav mig ut i spåret på darrande ben, det var ju över månaden sedan jag åkte senast. Men efter något varv återkom ”schvunget” så sakteliga och vi körde olika teman för varje varv: intervaller med 20 sekunder stakning och 20 sekunder vila och så vidare, ”fartlek” med inslag av intensiv stakning och ”fri åkning”. Visst kan jag ångra att det inte blev någon start i Tjejvasan, för jag tycker att såväl teknik som fart funkar hyfsat trots minimal träning. Men men, det får bli nya längdskidåkningstag nästa år. Är som sagt riktigt sugen på Marcialonga!

Dagens pass i siffror:

Sträcka: 15,00 km
Tid: 1:19:00
Snittfart: 5:16 min/km
Snittpuls: 143 (76 % av max)

Fler som åkt skidor idag?

Petra Månström 27 februari 2011 | | kommentarer(View Comments)

Varför löptränar jag egentligen?


Ibland kan det vara smart att fundera över varför man egentligen tränar. Foto: Privat.

Jag är en person som gillar att göra saker ordentligt – som till exempel satsningen på Stockholm Marathon i fjol. Intervallpass, backpass, långpass och lätta distanspass skulle klaras av och visst kändes det både roligt och lite pressande att ha tagit sig an en sådan utmaning. När jag var ute och sprang med Maria i fredags pratade vi lite om det här med varför vi egentligen gör saker och ting. Jag menar, jag är ju då sannerligen ingen elitlöpare och vad är då problemet om jag ibland skulle missa något av mina inplanerade pass?

Löpträningen ska ju inte vara ett ytterligare bidrag till en redan hektisk vardag utan snarare en frizon för glädje och reflektion. Visst vore det roligt att springa lite snabbare på nästa mara – men inte på bekostnad av vad som helst. Skulle till exempel aldrig banta eller sluta styrketräna som jag gör för att bli lättare och snabbare. Löpningen ska vara en glädjefylld pusselbit i mitt liv och det gäller att då och då stanna upp och fundera över varför man springer. Får man dåligt samvete över ett uteblivet pass eller är löpbanden upptagna fast du hängde på gymlåset när de öppnade? Det kanske inte är hela världen, även om det kan kännas så ibland.

Känner någon igen sig? Hur förhåller ni läsare er till er löpning – hur långt är ni beredda att gå för att förbättra er löpning?

Petra Månström 27 februari 2011 | | kommentarer(View Comments)

Långpass med solsken i blick


Efter en stund kom solen fram och dagens dryga 16 kilometer sprangs i ett vintervackert Stockholm. Foto: Privat.

Vaknade med jobbig huvudvärk och trodde först inte att det skulle bli någon löpning idag. Men vid lunchtid släppte värken och jag drog på mig löpargrejorna för att ge mig ut på ett ”halvlångt” pass. Orkade inte 20 kilometer, kände jag, men en bit över 15 borde funka. Körde ett mycket trevligt, lite kortare pass runt Kungsholmen igår med fina Maria så det fanns också i benen i morse. Det blev ungefär 16,5 kilometer runt Kungsholmen, över Västerbron, längs Söder Mälarstrand, förbi Riddarfjärden och tillbaka hem via Rålambshovsparken. Härligt! Hade tydligen en massa spring i benen idag så det gick lite fortare än planerat, runt 5:50 min/km.


Karta över dagens pass. Skärmdump från Garmin Connect.

Sträcka: 16,55 km
Tid: 1:35:55
Snittfart: 5:47 min/km
Snittpuls: 155
Maxpuls: 167
Höjdstigning: 198 m

Fler som sprungit i solen idag? Eller som kanske kört på löpband eller inomhusbana?

Petra Månström 26 februari 2011 | | kommentarer(View Comments)

Ännu en supersmoothie!


Delar av min frukost idag – en mangosmoothie med gojibär och annat gott. Foto: Petra Månström.

Fortsätter med mina smoothies som jag märker är ett kanonbra sätt att få i sig frukt och bär på. I morse blev det en smoothie på mango, banan, jordgubbar, gojibär och proteinpulver. Här är receptet:

(1 portion)

1 dl vaniljyoghurt
1 dl mellanmjölk
1 banan
1/2 mango
1 näve gojibär
5 medelstora jordgubbar
Proteinpulver

Mixa ihop alltsammans och häll upp i ett högt glas. Dekorera med jordgubbar. Låt dig väl smaka!

Fler som sitter på bra smoothierecept? Eller har andra nyttiga och goda frukosttips? Dela gärna med er!

Petra Månström 26 februari 2011 | | kommentarer(View Comments)

Inget Tjejvasan för mig imorgon

Alternativ träning Har fått en hel del frågor om min planerade start i Tjejvasan imorgon. Men nej, efter samråd med coach Ingmar har jag kommit fram till att det inte blir något med det. Dels har jag alldeles för få längdåkningsmil i benen för att kunna göra mig själv rättvisa, sedan har jag inte åkt något seedningslopp och kommer därför hamna i startledet längst bak vilket inte är särskilt lyckat. Och dels har jag den senaste tiden haft en helt galet hektisk tillvaro med flytt till Stockholm och extremt mycket att göra på jobbet. Måste helt enkelt prioritera för att inte bränna slut på mig själv och då var det ett enkelt val att stryka Tjejvasan.

Tycker dock fortfarande att längdskidåkning är superkul och att jag har viss talang för sporten. Nästa år är jag väldigt sugen på en start i italienska långloppet Marcialonga…

Petra Månström 25 februari 2011 | | kommentarer(View Comments)

Frukt- och bärkick!


Foto: Colourbox.

Gjorde en riktigt god smoothie alldeles nyss:

1 dl vaniljyoghurt
0,5 dl mjölk
1 kiwi
1 mogen banan
5 stora jordgubbar

Mixa ihop alltsammans i en mixer och häll upp i högt glas. För att öka proteininnehållet i smoothien kan du tillsätta lite proteinpulver innan du mixar ihop blandningen.

Tränat? Jo, det har jag också gjort idag. Det blev ett 45 minuter långt gympass som innehåll 3 x max antal reps av dips och chins (i maskin), bicepscurls och axelpress med hantlar, frivändningar med skivstång, magövningar med viktplatta samt pilatesbill och avslutande stretching. Värmde upp 10 minuter på löpbandet. Puh…mina arma armar!

Petra Månström 25 februari 2011 | | kommentarer(View Comments)

Hur viktiga är lätta distanspass?


Hur viktigt är det med lätta distanspass, undrar en läsare. Foto: Colourbox.

Nu har Malin Ewerlöf Krepp besvarat ännu en läsarfråga, den här gången handlar det om träningsupplägg:

FRÅGA:

Hej!

Hur viktigt tycker du det är att få in lätta distanspass i träningsprogrammet? Om man har ont om tid, är det bättre att köra enbart kvalitetspass?

/Robert

SVAR:

Variation i träningen är det som ger bäst resultat och som gör att man håller på lång sikt. Jag tycker att man ska varva hårda intervallpass med vanliga distanspass och gärna lite längre lugnare långpass om det finns tid. Om du springer till exempel tre gånger i veckan så tycker jag det optimala är att få in ett intervallpass, ett vanligt distanspass och ett långpass. Om man sedan springer fler gånger så kan du gärna springa ett intervallpass till per vecka. Det kan vara tufft både fysiskt och mentalt att bara köra intervaller. Därför är det oftast nödvändigt att ibland köra lättare distanspass även om man har lite tidsbrist.

/Malin

Petra Månström 24 februari 2011 | | kommentarer(View Comments)

Skospaning

Ovan, från höger: dubblösa terrängskon Anima-L från Icebug (dam- respektive herrmodell), 1300 kr. Damtävlingsskon Universal Distance Racer från Newton Running, 1700 kr. Lätta träningsskon Gravity (herrmodell) från Newton Running, 1800 kr.

Det har trillat in lite nya, spännande vårskonyheter som jag tycker känns extra intressanta. Dels Icebugs nya, superlätta terrängsko Anima-L med avfasade dobbar som ska ge utmärkt allroundgrepp. ”Låg sulhöjd ger god markkontakt och den smala sulprofilen vid hälen tillsammans med det mjuka mellansulematerialet gör att skon hjälper till att korrigera mot ett neutralt steg när man landar på ojämna underlag, istället för att aggressivt slå över åt andra sidan”, skriver tillverkaren. Skon väger 229 g i storlek US 9 och kostar 1300 kr.

Rejält omdiskuterad är skomodellerna från Newton Running, som vill få oss att springa som de flesta elitlöpare – nämligen längre fram på foten. Förespråkarna säger att man får ett helt nytt löpsteg samt en intressant och kanske skadeförebyggande löpstil som får dig att springa längre och snabbare. Oavsett vilket så är skon i alla fall en riktig snackis. Olika modeller finns, mängdträningsskon Gravity och tävlingsskon Distance Racer. Priser 1700-1800 kr. Vikt ca 265 g.

Båda modellerna beräknas komma ut i butikerna mot mitten av mars.

Petra Månström 24 februari 2011 | | kommentarer(View Comments)
« Äldre inlägg