SVD Offert - Bästa sättet att få offerter.

Få offerter från tusentals kvalitetssäkrade företag - snabbt, enkelt och tryggt.

POPULÄRAST  JUST  NU:

SvD i samarbete med

En halvmara pågick utan min vetskap…


Igår gick en halvmara av stapeln i Barcelona – medan jag sprang på löpband i hotellgymmet. Lite kul är det.

Mötte Ingmarie Nilsson på flygplatsen i Barcelona tidigare idag – hon berättade att hon igår sprungit halvmaran i Barcelona på fina 1.29. Det roliga är att loppet pågick ett stenkast från hotellet jag bodde på, men jag hade inte en susning om detta. Istället sprang jag lätt distans på hotellets löpband och lagom till att alla spår av loppet sopats bort klev vi ut ur hotellet och åkte mot friluftsområdet där jag sprang med havsutsikt. Visst är det lite lustigt?

Petra Månström 31 januari 2011 | | kommentarer(View Comments)

Vackraste milrundan hittills!


På morgonen 10 km löpband – på eftermiddagen 10 km lätt distans längs en oerhört vacker väg som slingrande sig intill berget med storslagen utsikt över Barcelona och havet. Foto: Petra Månström.

Jag saknar ord. Ja, eller ska man nämna några så blir det i kategorin ”makalöst, fantastiskt, oslagbart”. Kontrasten mot morgonens svettiga löpbandspass i hotellgymmet var total när vi anlände i bil till friluftsområdet Passeig de les Aigües, en grusväg som slingrar sig intill berget i lummiga omgivningar med storslagen utsikt över hela Barcelona och Medelhavet.

Medan mitt sällskap skulle promenera 30 minuter åt ena hållet och sedan vända och gå samma väg tillbaka gjorde jag detsamma fast med löparskor på fötterna. Var inställd på att det skulle gå supersegt eftersom jag ju redan klämt 10 kilometer på morgonen, men istället gick det som en dans. Luften var frisk, syremättad och lätt att andas. Temperaturen var behagliga 12 grader plus och det var halvklart – helt enkelt perfekta förutsättningar för löpning.

Kollade Garmin och såg att jag låg runt 5:30 min/km i fart – ungefär marafart alltså – och jag blev rejält förvånad eftersom det inte kändes särskilt ansträngande och det ju dessutom gick uppför. Pulsen drog iväg upp till 150-155 (ca 80 % av max), men eftersom morgonpasset gått väldigt lugnt och det är vila imorgon bestämde jag mig för att köra på. Och oj oj – undrar om jag inte kom in i runner’s high däruppe, för så där lätt har det nog aldrig gått att springa i 5:30-fart. Vilken härlig känsla!

Mötte massor av motionärer längs vägen – mest mountainbikecyklister men också en hel del löpare. Och då är det tydligen fortfarande lågsäsong i det här området, det bådar ju gott för folkhälsan… Nehej, nu tänkte jag ta mig ner till hotellets spaavdelning och njuta lite av pool, bubbelpool och ångbastu. Senare ikväll blir det middag på ännu en härlig restaurang som mina vänner och Barcelona-locals valt ut. Livet är härligt! Och 20 kilometer kan föras till loggboken idag!


Dagens runda – Passeig de les Aigües – högt ovanför Barcelona. Skärmdump från Garmin Connect.

Dagens eftermiddagspass i siffror:

Distans: 10,17 km
Tid: 57:02
Snittfart: 5:36 min/km
Snittpuls: 156 (83 % av max)
Maxpuls: 173 (92 % av max)
Höjdstigning: 397 m

Åh, vad jag INTE längtar efter svensk snömodd…

Petra Månström 30 januari 2011 | | kommentarer(View Comments)

Barcelona: himmelska tapas och löpbandsmorgon


Fika i form av underbart mäktig cheesecake på fiket Bar Lobo bredvid vårt hotell. Kontorshotellet med det tveksamma smeknamnet ”Jättedildon” och jag själv i slutet av morgonens 10-kilometerspass på hotellgymmets löpband. Foto: Petra Månström.

Då är man i Barcelona! Laddar just nu för ett lite längre löppass i bergen – men måste bara sammanfatta gårdagen lite snabbt. Den handlar mer om mat och mindre om löpning. Jag åt nämligen först den godaste cheesecake jag någonsin smakat på fiket Bar Lobo intill vårt hotell 1898 (på Las Ramblas) och senare på kvällen tog vi taxi till ett glömt hörn i stadens utkant och blev serverade de mest underbara tapas jag provat. Jamon ibérico, äggröra med tryffelflarn,luftigt bröd med tomatröra, perfekt stekt tonfisk, ansjovis med oliver, små kakor med smält choklad som smeker smaklökarna… Jag är bortskämd!

I morse blev det dock lite löpning – inte utomhus som jag först tänkt utan ett lätt distanspass på 10 km i sexminutersfart på hotellgymmets löpband. Nu blir det ännu mer löpning i bergen! Vi hörs!

Petra Månström 30 januari 2011 | | kommentarer(View Comments)

Gästbloggare Linda: ”Du är en springande degboll”

Foto: Privat.

Du är en springande degboll, dags att komma igång med styrketräningen också.

De senaste veckorna har vädret och underlaget lämnat en del övrigt att önska. Det har fått mig
att krypa in i värmen på gymmet, något jag annars gör alldeles för sällan. Jag har för första gången
den här vintern sprungit på löpband men jag har också passat på att pröva nya pass och rutiner
på gymmet. Förutom att 5 löprundor utomhus har jag de två senaste veckorna också varit på
Bodypump, Shape, spinning, någon sorts gympa och så har jag kommit igång med lite yoga hemma.
Ombyte förnöjer och i mitt fall är i alla fall styrketräningen rent ut sagt nödvändig. Låter följande
händelse förklara:

Igår var jag på gymmet med en kompis och tränade styrka och när jag satt och kämpade med att
pressa upp tyngder (läs näst lättaste motståndet) över huvudet klämde hon lite på mina armar och sa
– Du är en degboll, en springande degboll.

Efter att motstått impulsen att slå till henne (hon är ändå mycket starkare än jag så det hade bara
varit korkat) så fick jag svälja förtreten och erkänna att det ligger en viss sanning i det hon sa. Jag e
nämligen jättesvag, något som jag också är övertygad om påverkar löpningen negativt. Det är ju inte
bara mina armar som är svaga utan resten av kroppen är nästan lika illa däran.

Men nu ska det bli ändring och bättring, för att bli en bättre löpare har jag lovat mig själv att träna
mer styrka. Flera gym och även mitt har börjat med styrkepass anpassade speciellt för löpare, något
som jag tror kommer passa mig som handen i handsken. Sen ska jag fortsätta med yogan hemma för
de dagar som jag inte hinner till gymmet. På nätet finns gott om yogapass att följa för inspiration och
det finns en hel del pass som är anpassade just för löpare.

Vad tränar ni för att komplettera löpningen? Alla idéer och tips mottas tacksamt!

Petra Månström 30 januari 2011 | | kommentarer(View Comments)

Pergite!


Dagens aha-upplevelse: mp3-hörlurarna sitter bättre (och ljudet blir bättre) om man trycker ner en leopardbuff på huvudet. Foto: Privat.

I förrgår sprang jag snabbdistans på löpband. Igår rev jag av ett lätt distanspass – och plötsligt kunde jag hålla över 20 sekunder snabbare fart per kilometer vid en viss puls. Har varit med om detta tidigare och det är ju verkligen ett bevis på att fartträning ger resultat. Har varit lite kluven till att nu under vintern mestadels köra lugna distanspass medan kompisarna har fortsatt med intervaller och snabbdistans – mycket av rädsla för att bli seg och långsam. Men coach Ingmar försäkrade att har man bara byggt tåligheten så kommer farten ”av bara farten” när man väl kör igång den tuffare träningen. Svårare att nå resultat blir det däremot om man fortsatt att köra hårt under vintern – då krävs ju en ytterligare stegring av kvalitén för att höja sig ett snäpp.

Gårdagens runda – en klassiker. Skärmdump från Garmin Connect.

Gårdagens pass i siffror:

Tid: 56:42
Distans: 9,25 km
Snittfart: 6,07 min/km
Snittpuls: 142 (76 % av max)
Maxpuls: 165 (88 % av max)

Hur gör ni – har ni fortsatt köra tuffa pass också under vintern eller vilat lite på lagrarna?

Petra Månström 28 januari 2011 | | kommentarer(View Comments)

Det kom ett mejl…


Foto: Colourbox.

Jag började blogga om löpning för att motivera mig till att träna inför Stockholm Marathon 2010. Men när loppet var avklarat hade jag hunnit bli så pass frälst på min nya sport och sugen på nya utmaningar att det ju bara inte gick att sluta blogga. Oftast är det bara roligt och inte särskilt svårt att hitta uppslag till nya inlägg – men mejl som nedanstående tillför verkligen massor av ny bloggenergi. Tack Malin!

Hej Petra!

Vi svenskar är ju inte direkt bäst i världshistorien på att tala om när vi tycker att saker är bra (klaga har vi tyvärr bra rutin på…), så jag vill passa på att tala om att det är så roligt och inspirerande att läsa din blogg, höra din positiva attityd och ditt engagemang mot de som kommenterar dina blogginlägg och ställer frågor. MEN – det som är särskilt roligt är att det verkar som att du lyckas hålla en problemfri relation till ditt tränande och har vettiga perspektiv på tillvaron.

Med det sagt hoppas jag kunna återbörda lite av den energi och motivation du ger så många andra. Keep on blogging! =)

Malin
Petra Månström 28 januari 2011 | | kommentarer(View Comments)

Musiktips!


Från vänster: rapparen Flo Rida och sångerskan Kelly Rowland. Foto: Scanpix.

Har samlat ihop lite ny, rolig musik att springa till. Här hittar du hela listan i Spotify.

Flo Rida – Club Can’t Handle Me – Feat. David Guetta
David Guetta – When Love Takes Over (Feat. Kelly Rowland)
David Guetta – Who’s That Chick ? (Feat. Rihanna)
Flo Rida – Who Dat Girl – feat. Akon
Flo Rida – Respirator
Flo Rida – 21 – feat. Laza Morgan
Kat Deluna – Push Push – Main
Kelly Rowland – Commander
David Guetta – Memories (Feat. Kid Cudi)
Rihanna – Disturbia

Som vanligt tas fler bra låttips tacksamt emot!

Petra Månström 27 januari 2011 | | kommentarer(View Comments)

Träningsprogrammet – ett tveeggat svärd


Deppa inte ihop om du inte lyckas följa träningsprogrammet dag för dag. Foto: Skärmdump från Marathon.se

Ett detaljerat träningsprogram kan vara ett tveeggat svärd. Å ena sidan kan det kännas tryggt och bra att veta hur långt och hur snabbt man ska springa på en viss dag. Men ett sådant program kan också generera frustration och dåligt samvete om man hamnar i ett läge där man av någon anledning inte lyckas följa det. Personligen gillar jag uppstyrda program – i perioder. När det till exempel är ett par månader kvar till en mara tycker jag om att ha lite bättre struktur på schemat, men under grundträningsperioden nu i vinter räcker det gott att veta på ett ungefär hur långt man tänkt springa en vecka och vilka pass man vill få in.

Fram till och med mars kör jag varje vecka ett snabbare kvalitetspass (som gårdagens snabbdistans på löpband), ett långpass på ungefär 20 km i lugn fart samt ett gäng lätta distanspass på 8-10 km. I mars drar vi sedan upp såväl fart som mängden kvalitet per vecka. Det här är ett upplägg som passar mig bra, hjälper mig att få bort den värsta prestationsångesten och framför allt: ger träningsglädje!

Det här är något jag gärna vill poängtera för andra, att ett detaljerat träningsprogram inte alltid är rätt väg att gå för alla. Fundera på vilket upplägg som får dig att må bäst och anpassa planeringen efter det. Träning ska ge glädje – inte dåligt samvete.

Petra Månström 27 januari 2011 | | kommentarer(View Comments)

”Jag har bara ett tempo”


Löpare på Verrazanobron i samband med New York City Marathon 2010. Foto: Jason DeCrow/Scanpix.

Fick ett intressant läsarmejl som jag kände att jag ville besvara i ett eget inlägg:

Hej Petra.

En sak jag reflekterat över när jag läser din blogg är att du kan springa i väldigt olika tempon. Senaste löpbandspasset hade du 4:55-5:00 min/km-tempo. Någon dag tidigare joggade du 11km i 6:20-tempo. Ganska stor skillnad. Mitt halvmaratempo är kanske 5:10 min/km, men jag har oerhört svårt att springa så långsamt som 6:20 min/km. Det verkar som jag har ett visst ”springtempo” som är svårt att öka eller minska.

Behöver du tvinga dig till att hålla 6:20 min/km-tempo eller kommer det av sig självt när du inte tänker på att hålla ett högt tempo? Jättebra blogg.

/K-G Pettersson

K-G tar upp en sak som jag och coach Ingmar ofta diskuterat, speciellt i fjol när jag just hade börjat löpträna. Då blev det ofta så att oavsett om ambitionen var lätt distans eller snabbdistans hamnade jag någonstans runt 5:30 min/km. Följden av detta blev att jag aldrig blev riktigt återhämtad mellan varje pass – så när det var meningen att jag skulle köra lite hårdare fanns det inte krafter till det och resultaten blev förstås sämre än vad de kunde ha blivit. Jag hade helt enkelt hamnat i ”löparens svarta hål”, som Ingmar beskrev det.

Knepet för att utvecklas som löpare är förstås att göra det man ska – men inte mer än så. Man vinner inget på att ta i lite extra på de lugna passen och göra slut på krafter som skulle ha kunnat ge extra krut i benen på intervallpasset två dagar senare. Visst är det svårt att ”våga” springa riktigt lugnt, men jag kan intyga att man har allt att vinna på det. De lugna passen bygger tålighet och ger viktigt tillskott till veckomängden utan att slita. Självklart kan man, när man blivit mer rutinerad, dra in på de lugna passen och istället köra ett färre antal kvalitetspass i veckan. Men som nybörjare på löpning skulle jag bara förstöra för mig själv genom att förivra mig på det sättet.

Självklart är vi alla olika och svarar olika på samma typ av träning. Men att variera farterna har fungerat för mig och jag tycker inte det är något stort problem att springa riktigt långsamt. Det är snarare så att jag får tvinga mig själv att piska upp tempot när det är meningen att jag ska springa fort. Och apropå att klara av att springa ”långsamt” så berättade Anders Szalkai att han nyligen lett ett långpass med Team Stockholm Marathon – med 5-timmarsgruppen och de höll ett tempo strax över 7 min/km. Kan Anders springa i den farten trots att hans marafart ligger runt 3:30 min/km så kan nog de flesta öva upp sin förmåga att ta det lugnt…

Vad säger ni andra? Hur mycket varierar ni farten på era pass?

Petra Månström 27 januari 2011 | | kommentarer(View Comments)

Två effektiva löpbandspass


Foto: Colourbox.

Ja, jag erkänner – jag har ingen lust att köra kvalitetspass utomhus just nu. Jag kan inte riktigt se charmen i att plöja intervaller eller snabbdistans i snöstorm med överhängande risk för halka och/eller stukning av fot. Så jag kryper hellre inomhus och river av de där passen så här års. Fick fina tips på två bra kvalitetspass på löpband av coach Ingmar igår:

1. Uppvärmning 3 km + 4 km snabbdistans strax under tävlingsfart på halvmara (för mig ca 4:55-5:00 min/km) + 3 km nerjogg
2. Uppvärmning 3 km + 10 x 1 minut hårt med 1 minut mycket lugn jogg mellan varje intervall + 3 km nerjogg

Tidigare idag körde jag pass nr 1 och kan meddela att det kändes ordentligt. Nästa vecka blir det pass nr 2! Men det kanske bästa av allt: på lördag får jag löpträna utomhus i korta tights!!!

Petra Månström 26 januari 2011 | | kommentarer(View Comments)
« Äldre inlägg