Mina vader darrade när jag kom hem (fast det syns nog inte på bilden). Till höger jag och coach Ingmar efter tempopasset i kuperad terräng. Foto: Privat.

Efter två lugna dagar var mina ben väldigt sugna på ett lite fartigare pass idag. Min fantastiske coach bestämde att vi skulle köra ett tufft pass på Stadsskogens kuperade elljusspår med följande upplägg:

- Lugn uppjogg

- Tre varv på 2,5-kilometersspåret i ca 5:20 min/km.

- Kortare mellanjogg

- Intervaller 2 x 400 m och 2 x 200 m för att kicka igång de snabba muskelfibrerna en sista gång

- Lugn hemjogg

Kunde med glädje konstatera att jag inte längre måste lida i flera minuter innan något slags flyt infinner sig – nu kom jag snabbt in i det snabbare tempot och pulsen höll sig jämn och fin under alla tre varv. Egentligen hade Ingmar tänkt att vi skulle köra fyra varv, men eftersom vi var tvungna att köra idag istället för imorgon på grund av mitt arbete fick det bli en kompromiss.

Jag är också glad över att all den tuffa träning jag underkastat mig under sommaren har gett resultat och särskilt nu efter träningshelgerna i Halmstad och Ramundberget känner jag mig starkare än någonsin. Det är bra klipp i benen, kroppen känns stark och jag har (peppar, peppar!) varit förskonad från sjukdomar och kunnat träna kontinuerligt. Ett kul och bra formbesked nu när Lidingöloppet närmar sig!

Höjd- och pulskurva över själva tempopasset i Stadsskogen. Pulsen jämn och fin, som ni ser. Skärmdump från Garmin Connect.

Dagens pass i siffror:

Sträcka: 7,9 km

Tid: 42:17

Snittfart: 5:21 min/km

Snittpuls: 157 (84 % av max)

Maxpuls: 163 (87 % av max)

(Uppjogg: 3,24 km @ 6,03 min/km + nerjogg 4,66 km @ 6,07 min/km)

Varför kallar jag detta inlägg ”The full workout”? Det är coach Ingmars benämning på det här passet såklart. Men egentligen skulle man som sagt ha kört fyra varv i elljusspåret. Next time!

Kände mig grymt nöjd efteråt, benen är så där härligt trötta och darriga. Ett pass som rekommenderas! Riktigt längtar till söndagen och testloppet!

Nu på söndag kan du testa formen på testloppet som arrangörerna av Lidingöloppet anordnar. Foto: Scanpix.

Snart är det dags för höstens stora kraftprov – Lidingöloppet. Efter moget övervägande har jag bestämt mig för att ställa in min medverkan i Tjejmilen och istället springa det testlopp som arrangörerna av Lidingöloppet anordnar nu på söndag den 5 september. De 30 kilometrarna på Lidingö är ju trots allt mitt största mål för hösten – millopp kan jag springa senare – det gäller att inte tappa fokus. Nu är jag nyfiken på den beryktade Abborrbacken och hur den känns efter ett antal slottsrundor i benen dagen före.

Man kan välja mellan att springa 12, 16 eller 22 kilometer och vätskekontroller finns längs banan. För att få delta måste man vara anmäld till någon av Lidingöloppets klasser. Mer om testloppet kan du läsa här.

Jag tänkte springa 16 km eller 22 km, lite beroende på hur benen mår efter lördagens slottsrunda. Fler som ska springa testloppet? Kanske ses vi!

När Mats R.G. Andersson inte löptränar arbetar han i den egna firman och driver bloggen Projektbloggen. Foto: Privat.

Nästa bloggläsare att medverka i serien ”Veckans bloggläsare” är Mats R.G. Andersson från Uppsala.

Beskriv din träningsbakgrund lite kort. Varför började du löpträna?

- Jag tränade orientering från det att jag var liten tills jag blev 18 år ungefär. Mina föräldrar och alla syskon orienterar fortfarande så det var orienteringslöpning som gällde från början. Jag slutade orientera på grund av en knäskada och började springa igen när äldsta sonen började med friidrott 1996. Fotavgjutna inlägg i skorna gjorde att knäbesvären försvann när jag började träna mera i samband med att jag blev friidrottstränare för yngsta sonen och hans jämnåriga i PF89-90 UIF Friidrott i slutet på 1900-talet. Jag deltar också någon enstaka gång på någon orientering i närheten.

Vad är det roligaste med löpning??

- Det är så enkelt och okomplicerat att komma i väg och man kan springa överallt. Inga extraprylar förutom skor behövs i princip. Dock har jag nästan alltid numera min Garmin Forerunner 305 med mig.

Hur tränar du på ett ungefär?

- Just nu springer jag 2-3 gånger i veckan i måttlig takt för att försöka komma i gång igen efter nästan två års uppehåll från löpträning. Jag har fortfarande ont i hälsenan och under hälen, dock inget trasigt enligt magnetröntgen. Skadan uppstod under 2008 efter två genomförda Stockholm Marathon:

År: 2007

Plac: 2353

Förening/Ort/Land: Upsala IF

Tid: 3.55.07

År: 2008

Plac: 2494

Förening/Ort/Land: Upsala IF

Tid: 3.45.27

Har du några förebilder inom löpning och i så fall vilka?

- Jag har inga speciella förebilder.

Vilka är dina mål med löpningen?

- De övergripande målen är:?att upprätthålla konditionen, komma ut i naturen, springa snabbare och ha roligt. Mitt närliggande mål är nu Lidingöloppets 15 km-lopp och nästa år hoppas jag vara i skick för Stockholm Marathon igen.

Ditt bästa motivationstips??

- Om jag skall motivera andra så brukar jag anföra att löpning är det snabbaste sättet att få bättre kondition. För mig själv behövs nog inget speciellt. Så länge det inte gör allt för ont någonstans och jag inte är sjuk så går det bra att springa. Är det halt ute kan jag hoppa över ett pass.

Favoritskor?

- Nike Air Pegasus.

Lyssnar du på musik när du tränar? Har du i så fall låttips?

- Nej, det gör jag inte eftersom jag vill höra fågelsång och liknande om jag springer i skogen eller höra trafiken om jag springer på cykelvägar eller väg. Även på skogsstigar kan det komma någon mountainbikecyklist som man inte hör om man har lurar på.

Dina bästa råd till den som vill komma igång med löpning?

- Det är viktigt att börja försiktigt och sen LÅNGSAMT öka antalet pass per vecka. Tänk på att det gäller att sätta målet på en sådan nivå att man klarar av att hålla det under en längre tid.

Vilken är din favoritrunda?

- Min favoritrunda är hemifrån via Lugnet och till Oxtorget, Uppsalaåsen och Ekhagen och sedan hem igen längs Ekolns strand. Den innehåller flera långa branta backer vilket är bra inför Lidingöloppet. Rundan hittar man på Funbeat.se där jag sedan 2006 noterar all min träning av olika slag.

Övriga fakta om dig?

- Då jag inte löptränar jobbar jag som projektledare i min egen firma och bloggar en hel del också. Bland annat skriver jag om projekt på projektbloggen.se. Jag är tävlingsledare för Terräng-SM 2011 som arrangeras av Upsala IF den 16-17 april vid Uppsala Slott. Tävlingen genomförs som ett projekt och det berättar jag om på min blogg.

Har du råkat ut för att någon har kommenterat din kropps utseende sedan du börjat träna regelbundet? Foto: Colourbox.

Sedan jag började löpträna regelbundet i december i fjol har jag bara mått bättre och bättre. Har inte gått ner särskilt mycket i vikt – däremot upplever jag att kroppen känns fastare och mer vältränad vilket är väldigt kul. Jag tycker dock inte särskilt mycket om att diskutera det här ämnet på bloggen, därför har det inte blivit särskilt mycket inlägg om detta. Den enkla anledningen till detta är att jag tränar för att må bra och alla andra bonusar som snyggare kropp kommer liksom på köpet, det är sekundärt.

Men i fredags hände en sak som fick mig att tappa hakan. Jag skulle ta mig en kaffe på fiket här på jobbet när en person plötsligt fäller följande kommentar:

- Vilken mager tjej du har blivit, du var rundare i våras.

Jag tappade målföret och svarade något som jag knappt minns. Först efteråt kom irritationen – i min bok är det ganska fräckt att stega fram till någon och säga en sådan här sak. Och lek för en stund med tanken att situationen hade varit den motsatta, att jag hade lagt på mig några kilon. Vem skulle våga gå fram till vederbörande och säga ”Vad tjock du har blivit! Du var smalare i fjol.” Inte många, tror jag. Men det tycks vara mer accepterat att hacka på folk för att de har blivit mer vältränade och det känns ganska trist.

Jag hoppas ändå att kollegans syfte var att ge en komplimang – bara att den blev lite felformulerad.

Fler som råkat ut för liknande ”påhopp”?

Nu på söndag, den 5 september, går Tjejmilen av stapeln. Nu kontrar programmet ”Morgon” i Radio Uppland med Killmilen, som inte är en tävling utan syftet är att samla så många människor som möjligt, springa 10 kilometer och samla in pengar till förmån för översvämningens offer i Pakistan.

Läs mer om arrangemanget, som går av stapeln nu på onsdag kl 07.00 i Uppsala, här.

Såväl killar som tjejer är välkomna att delta – vilket kanske förefaller lite märkligt, men vi får väl hoppas att det resulterar i så mycket insamlade pengar som möjligt.

Deltagarna i löparlägret i Ramundberget ger sig iväg ut på fjället. Foto: Janne Eriksson.

Innan coach Ingmar ryckte in och styrde upp min träning efter halvmaran i Prag ska jag ärligt säga att det inte fanns mycket tanke bakom det jag pysslade med. Visst, jag sprang mina pass enligt Anders Szalkais program – men farten var det si och så med. Visade pulsklockan att jag sprang långsammare än 6 min/km fick jag lätt panik och kände att jag var tvungen att öka. Följden blev att jag inte orkade ta i på kvalitetspassen och summa summarum hamnade jag i stort sett samma tempo oavsett pass.

Ingmar kallar detta för ”löparens svarta hål”.

Efter halvmaran polariserade jag min träning. De lugna passen gick mycket lugnt – en bra bit över 6 min/km – och de snabbare passen gick riktigt fort. Genom att springa distanspassen i ett mycket lugnt tempo minskar slitaget på kroppen och återhämtningen påskyndades – det i sin tur gör att jag orkade ta i ordentligt på kvalitetspassen. Dessutom minskar skaderisken.

Så mitt bästa tips till alla er som börjat löpträna: våga ta det lugnt! Det vinner du på i längden. Lycka till med träningen!

Lördagen den 18 september kl 12.00 går starten i Kung Björn-loppet i Uppsala. Foto: Mark Harris.

Jag har nöjet att i samarbete med Uppsala Löparklubb kunna lotta ut tre startplatser i Kung Björn-loppet lördagen den 18 september. Eftersom loppet går ett stenkast från där jag bor vill jag förstås att fler ska få chansen att ta del av den vackra natur jag har inpå knuten. Loppet är perfekt som genrep inför Lidingöloppet helgen därpå och är ett uppskattat arrangemang bland såväl Uppsalalöpare som utsocknes. Både elitlöpare och motionärer är välkomna att delta.

Banan går på blandat underlag – terrängstig, grusväg samt asfalterad väg – och du kan välja mellan att springa 6 km eller 10 km. Starten går vid OK Linnés klubbgård som kan nås med lokalbuss från Centralstationen i Uppsala, läs mer om bussnummer och annat här.

För att vara med och tävla ska du besvara nedanstående fråga samt med några ord motivera varför just du ska vinna en startplats.

Från vilken tid härstammar Kung Björns gravhög?

1. Vikingatiden

X. Bronsåldern

2. Medeltiden

Svaret på frågan och din motivering mejlar du tillsammans med ditt namn, din adress, ditt telefonnummer och vilken sträcka du önskar springa till petra.manstrom@svd.se. Skriv ”Kung Björn-loppet” i ämnesraden. Tävlingen pågår till och med onsdagen den 1 september kl 23.59. Lycka till!

Jag efter fem och ett halvt varv runt Ingmars kenyanska slottsrunda. Bakom mig skymtar bland andra Jens och Ylva från Uppsala Löparklubb. Den sistnämnda ingick i laget som vann mixedklassen i Bellmanstafetten i torsdags. Foto: Privat.

Det var många som slöt upp tidigare idag när Ingmars kenyanska slottsrunda skulle köras – planen var åtminstone fem varv. De flesta kom från Uppsala Löparklubb som kickat igång verksamheten för terminen och jag skymtade ett flertal mycket duktiga löpare, bland andra Jonas som tagit sig hit från Knivsta. Rundans grundare himself inledde med sedvanlig uppvärmning i form av löpskolning och ett gäng stegringslopp.

Sedan var passet igång på allvar. Uppför första backen noterade jag att tempot var avsevärt högre än det brukar vara när jag springer den här rundan. Inte så konstigt med tanke på att majoriteten av mina medlöpare gör milen under 40 minuter. Jag gjorde mitt bästa för att hänga på i tempot som låg strax under 5 min/km, men efter ett varv sade mina ben stopp. Två veckor med tung träning och två lopp har satt sina spår och det var ingen idé att ens försöka hålla jämnt skägg med dessa sub40-löpare.

Det var trist att se ryggarna framför mig försvinna allt längre bort medan mjölksyran dunkade i benen och det slog lock för öronen. Jag ska erkänna att jag var ganska irriterad på mig själv för att jag halkade efter, men efter att ha funderat en stund kom jag till insikt. Varför är jag arg på mig själv? Varför tror jag ens att jag har minsta chans att hänga med i samma tempo som folk som springer milen under 40 minuter?

Skärmdump från Garmin Connect.

De första 10 kilometerna innefattar själva Slottsrundan, sedan är det nerjogg. Till höger karta över rundan. Skärmdump från Garmin Connect.

Dagens pass i siffror:

Sträcka (inkl nerjogg): 11,27 km

Tid: 1:02:44

Snittfart: 5:34 min/km

Maxfart: 3:31 min/km

Snittpuls: 158 (84 % av max)

Maxpuls: 179 (95 % av max)

Höjdstigning: 178 m

Höjdförlust: 188 m

Det är så lätt att glömma hur kort tid det faktiskt är som jag har löptränat: nio ynka månader av mitt snart 34 år långa liv. Var sak har faktiskt sin tid och allt behöver inte hända nu, nu, NU. I maj sprang jag milen på 50 minuter, för två veckor sedan slog jag nytt pers med nästan två och en halv minut och för bara några dagar sedan sprang jag fem kilometer på strax över 23 minuter. Jag har gjort enorma framsteg och är faktiskt riktigt stolt över mig själv. Att dessutom ha gjort allt detta inför en allt större bloggpublik gör inte saken sämre. Av alla mejl och vänliga kommentarer jag får av er läsare vet jag att jag inspirerar många till egen träning och det känns fantastiskt. Det viktigaste är ju faktiskt att vi rör på oss och på så sätt mår bättre.

Så vad gör det att jag inte orkade hänga med täten på dagens slottsrunda? Faktiskt ingenting alls. Det viktigaste är att jag för varje steg jag tog blev lite gladare och det kändes som om solen lyste lite starkare.

Hoppas att ni också blickar tillbaka ibland och minns era framsteg och inte bara skyndar vidare mot nya pers – det är så lätt att bli fartblind :-)

Nu är vinnarna i tävlingen ”Gissa min tid på Bellmanstafetten” korade. Ingen lyckades pricka min tid (23:12), men två personer kom mycket nära. Dessa är:

- Tomas Söderlund, Solna (gissade på 23:11)

- Ellinor Björk, Stockholm (gissade på 23:10)

Stort grattis till er – ett härligt kit från Apoliva kommer med posten!

Alla som är sugna på ett rejält backpass är välkomna att haka på den berömda Slottsrundan imorgon lördag (28/8) kl 11.00. Om du är intresserad – mejla mig på petra.manstrom@svd.se så berättar jag var vi ses.

Läs mer om Ingmars kenyanska slottsrunda här.