Lucka 19: Billy McCormac

lucka 19Bakom luckorna i Ledarbloggens adventskalender ges goda tips på texter som förtjänar att läsas (igen). Kalenderluckorna är illustrerade av Joanna Andreasson.

Dagens lucköppnare: Billy McCormac, VD Fastighetsägarna Stockholm

Lovisa Nilsson bodde tidigare i Uppsala och pendlade i flera år till Stockholm. Tyler Faux utbildade sig på Harvard och trodde att det var svårt att få tag på lägenhet i New York. Båda har det gemensamt att de är offer för Stockholms dåligt fungerande bostadsmarknad, att de är unga, välutbildade och har fått attraktiva jobberbjudanden i framtidsbranscher. De blev dessutom intervjuade i New York Times, som nyligen beskrev hur svårt det är att hitta någonstans att bo i Stockholmsregionen.

Sveriges huvudstad lockar människor till arbete, kreativitet och framtidstro. Fast när det dröjer åratal eller kräver miljoner för att få en egen plats att bo, avskräcker det också många. För den som har förmånen att kunna välja var i världen man ska ha sitt arbete, spelar sådant roll. Hur många talanger kommer aldrig till Sverige, för att det inte finns plats för dem här med nuvarande system? Och hur många startup-företag avstår från att flytta sin verksamhet hit, som jag skrev om i en op-ed i maj?

Under senare år har det äntligen debatten börjat ta fart. Men det är ändå rätt typiskt att den förra regeringen hade sex lagförslag, tio utredningsdirektiv och 55 uppdrag till myndigheter när det gällde bostadspolitiken.

Det har blivit enklare att hitta lägenhet i andra hand. Och plan- och byggprocesser är lite förenklade. Men närmare en halv miljon människor står i bostadskö (även om alla inte behöver bostad just nu, utan bara anpassat sig till systemet), eller också krävs det eget kapital för att kunna köpa.

Att det råder brist på lägenheter och samtidigt varnas för en bubbla inom bostadsrätter, är ett tydligt tecken på att utbud och efterfrågan inte matchar. Allt fler röster ser nuvarande hyressättning som problemet, samtidigt som fler också börjar ta bostadssociala utmaningar på lite större allvar än tidigare.

Det är ingen slump att bostadsfrågan blev het i valrörelsen, bostadsbristen är akut. Gamla tiders bostadspolitik har inte bidragit till att minska segregationen eller köerna. En stilla önskan inför 2015 är att bostadsmarknaden ska fortsätta att utvecklas åt rätt håll men det måste ske snabbare än hittills. Alla som behöver ett eget hem kan inte vänta hur länge som helst.

Snabb insamling utanför åsiktskorridoren

Det förnekas ibland att det finns en åsiktskorridor i Sverige, och att alla viktiga frågor kan debatteras fritt, även inom känsliga områden som integration och invandring. Även om detta vore sant, så verkar inte behovet av debatt och kritisk granskning vara uppfyllt på långa vägar.

Nationalekonomen Tino Sanandaji har under ett par år intresserat sig för migrationen och dess ekonomi, primärt på sin blogg men också som krönikör i Realtid.se. Nu har han bestämt sig för att skriva en bok med arbetsnamnet ”Moral Superpower: A book on immigration”, och har för detta sökt finansiering via ett crowdfundingprojekt på Kickstarter. Sanandaji säger att han behöver 400.000 kronor. Och efter bara tre dygn har han fått in mer än 300.000 kronor. Det är den snabbaste insamlingen för en svensk debattbok som åtminstone jag har hört talas om.

Tydligen är många väldigt angelägna om att få en saklig beskrivning av migrationens ekonomiska följder. Det är ett underbetyg för debatten, och ett tecken på att den där åsiktskorridoren nog existerar trots allt.

Vem ogillar Las mest?

Efter gårdagens ledartext om forskningen som visar att svensk arbetsmarknad med LO:s goda minne aktivt stänger utrikes födda ute, kom välkomna men upprörda reaktioner. Av ledartexten framkom att det är absolut nödvändigt att reformera och begränsa Las för att trösklarna till arbetsmarknaden ska bli lägre. I förbifarten nämndes C som ett undantag från Las-tigandet, eftersom partiet då och då påpekar att Las är ett problem som måste åtgärdas. Med anledning av detta har läsare hört av sig och rättat till det hela: Även Folkpartiet har uttalat samma Las-ambition.

Till saken hör att tidigare ledartexter i samma ämne saknat hänvisning till Centerns utomordentliga hållning i frågan, vilket då har föranlett läsare att påminna om just Centerns politik.

Det är förtjusande med läsarmail som lyfter fram att det minsann finns flera partier som vill reformera arbetsrätten. Så låt oss klargöra: Det är många politiskt aktiva som ogillar Las och det är – åtminstone – två borgerliga partier som absolut vill stå med på samma lista. Hur känner vi det i KD och M? Anna och Göran?

Kent Persson gör rätt som avgår

Moderaternas partisekreterare Kent Persson har aviserat sin snara avgång i en intervju i Aftonbladet. Det var ett oundvikligt besked.

Det går naturligtvis inte att lasta Persson ensam för valförlusten i höstas – det finns så många anledningar till nederlaget att ansvaret måste bäras av ett brett kollektiv snarare än av enskilda nyckelpersoner. Men det går inte att komma ifrån att Kent Persson var en av arkitekterna bakom den valkampanj som resulterade i att partiet backade med 6,74 procentenheter. Inte heller Europaparlamentsvalet i våras var någon framgång för Persson och Moderaterna. Partiet backade 5,18 procentenheter.

Med ett eventuellt extraval redan i mars är partiets behov av nytändning omedelbart. Och för att laget ska få upp geisten krävs en ny lagkapten som kan inspirera de andra spelarna. En riktig vinnarskalle.

Om Anna Kinberg Batra ska lyckas krävs också att hon får sätta ihop sitt eget team.

Kent Persson har tagit rätt beslut.

Persson förtjänar också ett stort tack för sin insats. Moderaternas interna ekonomi har under Kent Persson styrts upp till att matcha partiets mål för Sverige – ordning och reda i finanserna. Endast så kan man säkra framtida framgångar.

Den 10 januari väljs ny partisekreterare.

Lucka 18: Sanna Rayman

lucka 18Bakom luckorna i Ledarbloggens adventskalender ges goda tips på texter som förtjänar att läsas (igen). Kalenderluckorna är illustrerade av Joanna Andreasson.

Dagens lucköppnare: Sanna Rayman

Varje år har sin ordskörd. Kulturmannen, avpixlade politiker, supervalår, EU-migranter, selfiepinne. I mitt minne har några nyord fastnat lite extra.

Ett är vuvuzelaaktivism. Det ordet inkluderade jag i en rubrik på denna blogg i maj. Under rubriken ”Alla dessa vuvuzelaaktivister”, skrev jag och förklarade varför jag tycker att det är bättre att inte vara banalslug idiot utan demokratiska reflexer än att vara det:

”Allt det som finns, vare sig det är information eller desinformation, har jag, du och vi alla rätt att värdera på egna premisser. Vill du påverka mitt resonemang eller mina slutsatser? Välkommen att addera information. Men om din huvudsakliga instinkt är vuvuzelaaktivism, dvs att tysta andra eller hindra mig från att höra andra, snarare än att säga något själv – förvänta dig inte att jag ska tro att det är DU som står för de demokratiska idealen. Ingenting du gör tyder på det.”

Jag tror bestämt att det var den bloggposten som sedermera begåvades med en alldeles egen gliring i ett kapitel i antologin ”Rasismen i Sverige”. Tesen där var, äh, strunt samma.

Vuvuzelaaktivismen lär säkert få nytt liv i den stundande valrörelsen, så texten lär kunna dammas av och läsas om ett par gånger om på vägen mot 22 mars.

Lucka 17: Fredrik Segerfeldt

lucka 17Bakom luckorna i Ledarbloggens adventskalender ges goda tips på texter som förtjänar att läsas (igen). Kalenderluckorna är illustrerade av Joanna Andreasson.

Dagens lucköppnare: Fredrik Segerfeldt

I en tid där den främsta konfliktytan verkar gå mellan identitetsvänstern och motsvarigheten på den andra sidan kan liberaler välja att antingen ställa sig vid sidan om eller att ge sig in ett tvåfrontskrig. Det senare alternativet sliter på en, eftersom fakta inte biter på någon av sidorna, primärt drivna av subjektiva upplevelser som de är. Vänsterns återkommande påståenden om att Sverige genomsyras av rasism är ett typexempel.

I denna replik på en Brännpunktartikel av socialdemokraten Ali Abozar avlivar Rola Brentlin och jag denna myt. Sverige kommer inte att få någon fungerande integration på arbetsmarknaden så länge vänstern inte förmår förhålla sig till data och saklig analys. Eftertanke är nyttigt, särskilt – men inte enbart – över julhelgen.

Google visar Löfvens svaga kommunikation

VadvillsocialdemokraternaGoogle har presenterat listorna över de vanligaste sökningarna under 2014 – en spännande illustration av årets olika tendenser. Värt att notera är topplistan över ”Frågor som börjar på ‘vad'”.

På femte plats hamnar ”Vad vill Socialdemokraterna?”…

Något säger väl detta om Löfvens bristande kommunikation. Men också om Socialdemokratins borttynande idéinnehåll. Möjligen är det så att ingen, inte ens Stefan Löfven, vet vad Socialdemokraterna vill. Kan inte Google kolla ip-numren på sökningarna och se hur många slagningar som kommer från Sveavägen 68?

Ju fler krafter mot hedersförtrycket desto bättre!

Ikväll sammanträder Socialnämndens organisations- och föreningsutskott i Stockholms stad. På dagordningen finns bland annat ett ärende där tjänstemännens förslag är att utskottet ska avslå organisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime:s ansökan om projektbidrag för en Stöd- och hjälpverksamhet för hedersutsatta och unga som riskerar eller utsatts för tvångsgifte. Motiveringen går i huvudsak ut på att kommunen har egna satsningar som gör samma sak som det GAPF ämnar göra:

”Förvaltningen anser att GAPF:s bedriver en betydelsefull verksamhet för målgruppen. Dock anser förvaltningen att socialnämnden har egna verksamheter och ett omfattande samarbete med föreningar som riktar sig till samma målgrupp och bedriver verksamhet inom det område som GAPF ämnar göra genom sitt projekt” Stöd- och hjälpverksamhet för hedersvåldsutsatta och unga som riskerar eller utsatts för tvångsgifte”. Förvaltningen gör således bedömningen att GAPF:s projekt inte är kompletterande till socialnämndens verksamheter.”

 

Resonemanget är inte alltigenom obegripligt. Kommunen har på senare år intensifierat sina egna satsningar för att hjälpa hedersutsatta, det är sant. Men föreställningen att det därför inte skulle finnas utrymme för, jo, verksamheter som just och precis kompletterar socialnämndens insatser förstår jag inte alls. Bedömningen verkar vila på idén att om två verksamheter säger sig ägna sig åt stöd- och hjälp så kan de inte komplettera varandra, snarare konkurrera. Således föreslår man avslag, i något sorts byråkratiskt revirpinkande.

GAPF jobbar nu för högtryck med att skicka brev till berörda politiker och försöka påverka dem att förstå att GAPF:s insatser inte blir ”onödiga” bara för att kommunen har egna. Tvärtom! GAPF:s verksamhet är till sin natur sådan att den innebär ett kompletterande element till stadens. Föreningen har hållit på sedan 2001, har jour dygnet runt och blir dagligen kontaktade av utsatta personer i behov av stöd och hjälp. Vid dessa tillfällen är det inte alls ovanligt att GAPF sedermera hänvisar de hjälpsökande vidare till relevanta instanser tex i kommunal regi, som Linnamottagningen, Origo, Kruton, Kvinnors Rätt etc. I och med att föreningen har hållit på så länge har man ett välarbetat kontaktnät och samarbetserfarenheter med socialtjänst, polis, skolor och kvinnojourer.

 

Men framför allt, man har ett brett och väletablerat kontaktnät som sträcker sig in i de grupper där risken att utsättas för hedersförtryck finns. Det betyder att många känner till GAPF, har egna erfarenheter av GAPF eller känner någon som har fått hjälp av GAPF. I många andra fall skulle tjänstemännens resonemang säkert vara rimligare än i just det här, varför ha flera likartade verksamheter igång när kommunen har satsat på en egen? Men det vi nu talar om är i allra högsta en förtroendebransch, där personliga kontakter, tillit och word of mouth faktiskt är guld värt. Det är klart att kommunens verksamheter också kan nå ut till berörda målgrupper, men man ska inte underskatta värdet av ett grundmurat gott rykte på det område saken gäller. Ett sådant rykte har GAPF. Jag vet att en del politiker, bland annat KD och FP är emot tjänstemännens förslag. Förhoppningsvis kommer fler politiker till samma slutsats.

Tanken att vi med ett beviljande skulle få för många händer i arbetet mot hedersvåld är heltigenom feltänkt.

Lucka 16: Krister Andersson

lucka 16Bakom luckorna i Ledarbloggens adventskalender ges goda tips på texter som förtjänar att läsas. Kalenderluckorna är illustrerade av Joanna Andreasson.

Dagens lucköppnare: Krister Andersson, chef för skatteavdelningen Svenskt Näringsliv, vars op-ed Sverige firar 1o år utan arvs- och gåvoskatt publiceras idag på svd.se.

Julkommers gör Sjöstedt till salu!

När opinionssiffrorna sjunker och verkligheten kommer ikapp veknar Vänsterpartiet. Jonas Sjöstedts hårdnackade motstånd mot alternativa aktörer inom skola och välfärd har gjort honom svårhanterad och till sällan bjuden gäst i regeringskansliet. När LO i förra veckan dundrade att S bör gå fram som solitär – i ”splendid isolation” – var det MP som skulle ryka. Man kan ana protester från lite varstans när V nu meddelar att man kommer att dämpa sig några grader i vinstdebatten. Delar av rörelsen har all anledning att be Partiet lossa på banden även till V.

Jonas Sjöstedt förklarar sin nya strategi med att vinstfrågan nu har satts på agendan samt att kritik kommit ”inifrån”. Ett allt för ensidigt fokus på vinstfrågan har gjort V omöjligt i en rad sammanhang och dessutom fått partiet att framstå som ett enfrågeparti.

Så är det när makten lockar. Att inte vara till salu var en stolt pamflett i höstens valrörelse, och varje affisch med partiledare Sjöstedt förtydligade linjen. (Lite snopet eftersom ingen heller verkade vara spekulant på Sjöstedt.) Nu verkar dock kommershysterin i julhandeln ha slagit klorna även i Sjöstedt och hans vänsterparti. Vinstfrågan puttas ner och man vill vara med i matchen om att få inflytande och kanske en bit av regeringsmakten.

Låt oss varmt välkomna Sjöstedt i julens yra kommerspreludium. Allt är inte till salu, men mycket är det.

Brännpunkt
Brännpunkt

”Hotet från Ryssland kommer att växa”

Hökmark: Kommer vara militärt starkare och hotfullare.

”Borgerliga röster har fel om migration”

M-riksdagsman: Utgå inte från att SD växer.

”Oseriösa flygbolag sänker branschen”

Unionen:

De anställda får ta smällen.

”Ett bakslag i arbetet mot kvinnovåld”

Professor ifrågasätter registerskandalen.

”Vi planerar inga nedskärningar”

REPLIK

Alliansen svarar om landstingets budget.

”Vilka besparingar planeras?”

BRÄNNPUNKT

S i Sthlm: Långsiktighet krävs.

MP: ”Vi stoppar inte längre Förbifarten”

BRÄNNPUNKT

Miljöpartiet häver frysningen.

Kontakta oss

Välkommen till debatten i SvD

Vi tar emot artiklar i aktuella ämnen. Maxlängd är 5500 tecken, kortare går bra. Carina Stensson, redaktör, Carl-Johan Bilkenroth, biträdande redaktör. Mejla brannpunkt@svd.se

Brännpunkt

Novus vd: Därför har SD vuxit

”Väljarna inte längre bara unga arga män.”

Brännpunkt

”Tro får inte ersätta vetenskap”

Forskare: Kurssvängning ett hot.

Professor:

”Vilka är Sveriges skyldigheter?”

Principer i flyktingdebatten.

Läsardebatt

”Extravalet börjar bli
’rädda S’-mission”

Tror du S och M kan regera ihop? Så svarade läsarna.

ekomat

Följ debatten om ekomaten

SLU-forskare oense om nyttan av ekologisk odling.

Ledare

Föredömligt
inspel från KD

LEDARE

Göran Hägglund navigerar väl i migrationsfrågan.

Förtrycket är
Castros ansvar

LEDARE

Schoris osmakliga hån mot kommunismens offer.

MP kom över
sin obstruism

LEDARE

Förbifarten lyft ur frysboxen.

Rädda Myrorna
från moms

LEDARE

Som om man plockade mynt ur fattigbössan.

LO försvarar det
som stänger ute

LEDARE

En lika klassisk som fastlåst motsättning.

No-no om no-go

LEDARE

Konkreta politiska förslag låter vänta på sig.

En liten ljusglimt

GÄSTLEDARBLOGGEN LARSSON LÄSER

Löfven passerar Rubicon

GÄSTLEDARBLOGGEN I HÖGERMARGINALEN