Annons

Ledarbloggen

Benjamin Katzeff Silberstein

Benjamin Katzeff Silberstein

Omvärlden har ingen röst i det amerikanska presidentvalet. Ändå är valet årets viktigaste politiska händelse för många andra länder än USA. Den amerikanska utrikespolitiken spelar en marginell roll i valrörelsen – för landets egna väljare vill säga, men en potentiellt framtidsavgörande roll för andra länder.

Ta en sådan sak som handel och protektionism. Det är smått fascinerande att svenskars intresse för amerikansk politik verkar fullt fokuserat på sociala frågor som dödsstraff (en icke-fråga i valrörelsen), homosexuellas rättigheter och kandidaternas syn på abort. Frågorna är på intet sätt oviktiga, men de spelar ingen stor roll l i valrörelsen. Där dominerar i stället landets ekonomiska politik – något som borde intressera även svenskar betydligt mer eftersom den påverkar oss direkt.

Det gäller inte minst handelsfrågor. En amerikansk president med protektionistiska drag skulle, till exempel, slå hårt mot oss. Och Barack Obamas massiva underskottspolitik bådar knappast gott för den världsekonomiska stabilitet som även vi, ett starkt exportland, behöver.

Andra har ännu mer att vinna och förlora. Sydkorea är fullkomligt beroende av den amerikanska truppnärvaron i landet för sin egen säkerhet, och darrar vid blotta tanken på att omfattande amerikanska försvarsnedskärningar skulle kunna drabba dem.

Också Japan är beroende av amerikanskt försvar, eftersom landets möjligheter att hålla och utrusta en försvarsmakt är begränsade av konstitutionen. Under den senaste tidens hätska bråk mellan Japan och Kina, om ögruppen Senkaku (Diaouyu på kinesiska), väntade hela regionen spänt på ett amerikanskt besked om huruvida öarna inkluderades i landets försvarslöfte för Japan. Till slut blev svaret ja, vilket bidrog till att lugna ner situationen eftersom Kina inte skulle våga gå så långt som att ta till vapen mot USA i kampen om öarna.

Tvärtemot vad många tror är sådan truppnärvaro ofta stabiliserande. Till exempel lyckades USA stoppa den sydkoreanska diktatorn Park Chung-hee från att skaffa kärnvapen under 1970-talet, genom att hota med att dra tillbaka trupperna från landet, och utan USA:s försvarslöfte gentemot Japan är det omöjligt att veta hur en populistiskt och nationalistisk japansk ledare med tillgång till egen armé hade agerat under kriser som den med Kina.

Inte konstigt att hela världen valvakar den 6:e november.

 

Arkiv