Hyllad och hatad, dags att gå vidare

Järnladyn Margaret Thatcher är begravd, men hennes arv fortsätter att splittra britterna.

Margaret Thatchers kortege på Fleet Street.

Det känns lite historiskt att vara på plats i London för Margaret Thatchers begravning, även om jag blev förvånad i morse när jag tog mig ner till kortegevägen en dryg timme innan det hela skulle börja klockan 10 lokal tid. Då var det nästan helt tomt längs Strand och Fleet Street. Det var minst lika många journalister som åskådare och en hemlös ”the Big Issue”-försäljare satte huvudet på spiken när han sade att ”jag trodde att en statsbegravning skulle dra mer folk än så här”.

Nu var det i och för sig inte en statsbegravning om vi ska vara helt petiga, utan snäppet under, och det har gjort att utländska regeringar inte riktigt har vetat vilket protokoll de ska följa och vem de ska skicka till London för att representera det egna landet. Åtminstone var det 10 Downing Streets förklaring till att ingen representant från Obama-administrationen kom och att bara 11 regeringschefer var på plats (Sverige representerades av Londonambassadören Nicola Clase om nu någon undrade – och det blev tämligen packat med folk när det väl var dags). Britterna har nog inte riktigt bestämt sig för om de ska vara förnärmade eller inte – eller förresten, det beror helt på vilken britt man frågar.

Det är nämligen tydligt hur mycket Thatcher än idag splittrar det brittiska samhället. Utanför St. Paul’s Cathedral protesterades det och jag såg gott om ”Maggie’s dead”-tröjor. Samtidig var de allra flesta av de åskådare jag pratade med övertygade om Thatchers förträfflighet och att Storbritannien fortfarande varit fast i 70-talets skenande inflation och höga arbetslöshet utan henne.

Nu är Järnladyn hur som helst begravd och det borde ha blivit dags för båda sidor att gå vidare. Thatchers elva år vid makten är ett faktum, och så är även det Storbritannien hon lämnade efter sig. Landet befinner sig på nytt i en djup kris. Igår kom IMF med en varning till finansminister Osborn om att hans besparingsprogram håller på att gå över styr och att tillväxten i år bara blir 0,7 procent – ner 0,3 procentenheter sedan deras senaste prognos i januari.

Det är dagens problem de brittiska öarna behöver lösa, inte vad som skedde för 30 år sedan. Oavsett om det var rätt eller fel.