Nya strider om EU:s budget att vänta

Det kom en lite god nyhet från Bryssel idag. Europaparlamentet kommer troligen inte hålla sin omröstning om EU:s långtidsbudget bakom stängda dörrar.

Åtminstone verkar det inte så sedan den största partigruppen, konservativa EPP (där bland annat de svenska moderaterna ingår) beslutat att de inte ställer sig bakom förslaget. Sedan tidigare har såväl den socialdemokratiska gruppen, som liberala Alde, sagt sig vara emot en hemlig omröstning. Sedan Lissabonfördraget infördes ska även Europaparlamentet godkänna budgeten.

EU-parlamentets ordförande Martin Schulz flankerad av Tysklands förbundskansler Angela Merkel och den franske presidenten Francois Hollande på toppmötet den 7 februari.

Det var EU-parlamentets talman Martin Schulz som riktigt spottade ur sig kravet på en sluten omröstning i början av februari. Det var på toppmötet i Bryssel där långtidsbudgeten förhandlades som Schulz kallade till presskonferens. Vi var flera hundra journalister från hela Europa som satt och väntade på nyheter om förhandlingarna i Justus Lipsius-byggnaden i Bryssel där EU:s ledare alltid träffas. Så vid halvtiotiden på kvällen stod en upprörd Martin Schulz och sade att det inte finns en chans att parlamentet godkänner en kraftigt bantad budget, och att han skulle se till att det blev en hemlig omröstning så att EU-parlamentarikerna inte skulle kunna pressas hemifrån av de egna regeringarna till att rösta ja. Flera andra parlamentariker var inne på samma sak.

Så ser det alltså nu inte ut att bli, och därmed är en liten sten på vägen mot att godkänna budgeten borta. Missförstå mig inte, jag tycker inte att långtidsbudgeten är bra – även om Sverige lyckades säkra större delen av sin rabatt – det är alldeles för stor andel till jordbruket och det satsas för lite på forskning och innovation och på att få igång tillväxten i Europa.

Men att inte godkänna den är ett betydligt sämre alternativ.

Då går frågan tillbaka till medlemsländerna som måste arbeta om hela budgeten, vilket inte kommer bli lätt. Lägg därtill att vi har ett tyskt val i september. Den tyska förbundskanslern Angela Merkel lär inte vilja få frågan om EU:s pengar 2014-2020 i sitt knä i valrörelsen, och därför kommer knappast en eventuell omförhandling kunna starta förrän senare i höst.

Allt tyder på att det i sådana fall blir en tillfällig budget som gäller månad för månad efter nästa årsskifte. Det kan låta som en petitess, men det skulle betyda att den rabatt Sverige förhandlade sig till försvinner och att vår EU-nota blir högre.

Det finns alltså en lång rad anledningar att hoppas på ett godkännande i Europaparlamentet.