Larsson läser

Janerik Larsson

Janerik Larsson

När jag i morse passerade  Pocketshop på Arlanda på väg till min gate såg jag en nyutkommen bok av Björn Wahlroos med den oemotståndliga titeln ”De 10 sämsta ekonomiska teorierna – Från Keynes till Piketty”.

Jag kunde inte sluta läsa – så det blev en Atlantflygning utan vilopunkter.

Eftersom Wahlroos nu mest är känd som finansman och Nordeas styrelseordförande är det lätt att glömma bort att han varit professor i nationalekonomi. Det finns avsnitt i den nya boken som kräver mer nationalekonomisk kunskap än jag besitter, men boken som helhet rekommenderas varmt.

Wahlroos är en orädd och stridbar person och hans slakt på de mest populära ekonomiska teorierna är utan nåd. Ett favorithatobjekt som dyker upp igenom hela boken är Paul Krugman och nog skulle det vara härligt om Wahlroos i stället för ännu en bok på 400 sidor valde Krugmans New York Times-format som onekligen sprider hans åsikter ytterst effektivt. Wahlroos borde bli krönikör !

Mycket av det Wahlroos argumenterar för är bortglömt av de flesta . Varför ? Jo, politiker slår vakt om sin makt och skyr marknadsekonomins elementa. Generationer av ekonomer och ekonomijournalister har en felaktig utbildning.

Wahlsroos lyfter Coases teorem och slutsatsen att ekonomerna borde sluta ägna tid åt fördelning och omfördelning och koncentrera sig på institutioner  i stället. ”Väl definierad äganderätt är den ekonomiska organisationens och tillväxtens hörnsten – och grunden för ett fritt och demokratiskt samhälle.

Keynes, FDRs New Deal och annat går han igenom och förklarar feltänket. Mest effektiv är kritiken av Piketty. Wahlroos börjar mjukt när han konsaterar att det inte är ärvda förmögenheter som dominerar bland världens rika:

”Ett långt liv bland medlemmar av denna ’en procent’ har lärt mig att många, kanske de flest, av dem tvärtom vill ha en starkt reglerad form av kapitalism. När socialismens spöke väl är utkört är den enda återstående utmanaren till ärvda förmögenheter en dynamisk marknadsekonomi med entreprenörer som har siktet inställt uppåt.”

Hans kritik av Piketty är omfattande och kan inte återges här så att det gör Wahlroos rättvisa men det avsnittet i boken rekommenderas extra varmt, särskilt avsnittet om humankapitalets betydelse. ”De inkomstökningar bland den högsta procenten vi fått uppleva representerar i allt väsentligt avkastning på humankapital och inte på finansiellt kapital.”

Wahlroos är mycket kritisk till finanspolitik och menar att fokus ska ligga på en välskött penningpolitik. Stimulanspolitik, att investera med lånade pengar – sådant avfärdas i genomarbetade resonemang.

Som sagt – rekommenderad läsning

Om gästbloggen

Janerik Larsson är gästbloggare hos SvD Ledare. Han är skribent, författare och journalist, verksam i Stiftelsen Fritt Näringsliv och pr-byrån Prime. Bloggar om svensk politik och har en internationell utblick mot främst brittiska och amerikanska medier.
Åsikter är hans egna.
Fler bloggar