Ägarskatters betydelse

I det nya numret av Ekonomisk debatt finns en politiskt högst intressant och betydelsefull artikel av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji. Den väcker viktiga frågor om hur skattesystemet bör vara utformat för att stärka entreprenörskap och innovationer:

Ägarskatter är inte irrelevanta vare sig för kapitalallokeringen eller för utbudet av företagande och aktivt ägande. Studier har funnit ekonomiskt betydelsefulla effekter av ägarskatter på centrala aspekter av företagande: innovativt nyföretagande, investeringar, kapitalstruktur och ägarstruktur. Likaså har nya teoretiska modeller utvecklats som beaktar att höga ägarskatter försvagar incitamenten för ägarna att engagera sig i företagets skötsel och utöva en effektiv kontroll över företagsledningen.

Följande tre förändringar bedömer vi som särskilt viktiga för att skattesystemet ska befrämja en god framtida välståndsutveckling:

1. Att utrymmet ökas för att premiera entreprenörer och nyckelpersoner som riskerar sin tid och sitt kapital i nya företag utan direkt ersättning i form av lön. Sådant personligt engagemang är lika viktigt som riskvilligt kapital.

2. Att aktiva investeringar premieras framför passiva. Genom tillkomsten av lågt beskattade kapitalpensions- och investeringssparkonton beskattas passiva investeringar lägre än aktiva. Detta försvagar incitamenten till aktivt ägande.

3. Att missgynnandet av finansiering med eget kapital relativt lånat kapital reduceras. I dag är eget kapital dubbelbeskattat, medan lånat kapital är enkelbeskattat. Skuldräntor men inte utdelningar är avdragsgilla. Detta minskar företagens soliditet och gör ekonomin mer sårbar. Innovationsföretag och företag i tidiga skeden är särskilt missgynnade då de ofta är helt hänvisade till finansiering med eget kapital.

Flera förändringar i det svenska skattesystemet har inneburit sänkt beskattning av företagsägande och sparande. Förändringarna har dock i liten utsträckning beaktat de insikter som följer av den nya forskning vi har redovisat i denna artikel. Passivt sparande har gynnats framför investeringar i eller utlåning till företag där man har ett eget engagemang. Möjligheterna att med ägarandelar premiera entreprenörer och nyckelpersoner som är villiga att ta personliga risker genom investeringar av egen tid och ansträngning är små. Sådant personligt engagemang är lika viktigt som riskvilligt kapital. Likaså gynnar dagens skattesystem lånefinansiering framför finansiering med eget kapital, vilket missgynnar innovationsföretag och företag i tidiga skeden relativt mogna och kapitalrika företag.

En mer generell slutsats är att det finns risker med att förlita sig på starkt förenklade skattemodeller.