Bowies Berlin-period i jazzversion

David Bowies Berlinperiod 1976–78 har bubblat upp till ytan igen, dels genom att Bowie själv sjöng om Berlin på den oväntade comebackskivan ”The next day” förra året (som Andres Lokko recenserade i SvD), dels på grund av att den hyllade utställningen om Bowie flyttat från London och öppnat i Berlin.
Minimalistiske kompositören Philip Glass har tidigare gjort konstmusik av styckena från de instrumentala B-sidorna på de kultförklarade plattorna ”Low” och ”Heroes”. Nu har de blivit jazz i stället. I veckan släpper den engelske jazztrummisen Dylan Howe ”Subterraneans”, ett album där David Bowies och Brian Enos elektroniska musik tolkas av en jazzkvintett. Finns att lyssna på här.

Hbtq-frågor på agendan

Hbtq-frågor är fortsatt eftersatta bland landets kommuner. Men RFSL:s undersökning visar ändå att 40 procent har gjort särskilda satsningar för att förbättra situationen för hbtq-personer. Och drygt 84 procent av kommunerna har upprättat policydokument för att motverka diskriminering och kränkande behandling, en förbättring på drygt 50 procent sedan senaste mätningen 2006.

Hur det är ställt med likabehandlingsplaner på på landets skolor framgår inte av undersökningen, men RFSL kommer att fortsätta arbetet genom att bland annat kontakta kommunernas skolchefer för att kunna skapa sig en bild av situationen.

Att ”synliggöra situationen för hbtq-personer och att visa på goda exempel är avgörande för en utveckling i rätt riktning”, skriver RFSL.

Jämställda män har bättre sex

På SVT:s scen debatteras feminismen ännu en gång, medan RFSU laddar upp med ett sprängfyllt seminarium där man vänder på begreppet en aning och diskuterar män och jämställdhet.

– Det blir en tredje pappamånad, det kan jag garantera oavsett vem som vinner valet, sa jämställdhetsminister Maria Arnholm.

Under politikerveckan är alla de feministiska programpunkterna välbesökta och när det nu är manlig jämställdhet som ska debatteras så består publiken av i stort sett lika delar kvinnor och män. Det noterar Maria Arnholm från en solig scen som hon för dagen delar med, Ylva Johansson (S), Svend Dahl som tidigare i år presenterade utredningen ”Män och jämställdhet” och RFSU:s förbundsordförande Kristina Ljungros.
”Jämställdhetsdebatten fokuserar med rätta på mäns större makt och större resurser. Män gynnas fortfarande generellt av könsordningen i samhället. Detta är uppenbart utifrån vår utredning. Men de könsnormer och handlingsmönster som begränsar kvinnors livschanser kan även påverka mäns livschanser negativt. Det är därför viktigt att mäns roller, insatser och villkor uppmärksammas i det jämställdhetspolitiska arbetet”, står att läsa i utredningen.
– Män är överrepresenterade i både de översta och de nedersta samhällsskikten, konstaterar Svend Dahl.
Män har fortsatt mer makt och tjänar mer, men är också överrepresenterade i den statistik som mäter självmord, våldsbrott och ohälsa.
– Med insikten om att många av problemen är intimt kopplade till uppfattningar om maskulinitet, så kan vi lättare jobba vidare. Normer om manlighet – att man ska klara sig själv och vara osårbar – drabbar båda könen och det försämrar mäns livschanser, säger Dahl.
Jämställdhetsminister Maria Arnholms recept för att stärka jämställdheten var att öronmärka ytterligare en pappamånad och att lansera ett jämställdhetslyft i skolan (utbildning för lärare i jämställdhetsfrågor).
Panelen var rörande överens i de flesta frågor, men medan Svend Dahl argumenterade för att alla har att vinna på jämställdhet så menade Ylva Johansson att män kommer att tvinga ge ifrån sig makt och förlora i ägande.
– Men det finns uppsidor också, ni kommer att få leva längre, må bättre, ha en bättre relation till era barn och bättre sex.

 

 

 

 

 

 

 

Kulturminister, men hur länge till?

Skärmavbild 2014-07-04 kl. 13.12.14

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Det drar ihop sig till slutspurt för kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, som tidigare meddelat att hon inte tänkt ställa upp för omval efter åtta år på ministerposten, men som ånyo öppnat dörren på glänt. ”Nu kommer jag att kämpa hårt för att Alliansen ska vinna valet i höst och därefter vill jag gärna fortsätta som kulturminister”, berättade Adelsohn Liljeroth för TT.

Men det var just det, att Alliansen ska vinna vinna. Just nu finns inte mycket som pekar på att Kulturdepartementets anrika hörnrum på Drottninggatan 16 i Stockholm även i fortsättningen kommer att tillhöra Lena Adelsohn Liljeroth. Det har förstås satt igång spekulationerna kring vem som kan tänkas ta över efter valet.

Vänsterpartiets Lars Ohly är en av dem som känner sig manad och bland partierna utanför alliansen är det också han som har i särklass mest politisk erfarenhet. Ett annat namn det spekuleras kring är kulturutskottets ordförande, och socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Gunilla C Carlsson,  som varit en ovanligt flitig debattör i Almedalen i år.

Nu är det ju som bekant statsministern som utser ministrarna, men låt oss hoppas att ingen pekar på Håkan Juholt. Trots ett brinnande kulturintresse är risken alltför stor att hans person kommer i vägen för sakfrågorna.

Framtidens museum – en kreativ finansieringsfråga

Våra museer verkar med olika tuffa ekonomiska krav på självfinansiering. Nationalmuseum, som lever ett nomadliv i kappsäck i väntan på att renoveringen av byggnaden ska vara klar 2017, har 70 procent av sin verksamhet finansierad med offentliga medel. Resten måste de dra in själva, via exempelvis sponsring och samarbetsavtal.

– Efter renoveringen ska vi betala marknadshyra för byggnaden som innebär att alla medel vi får i statligt anslag kommer att ätas upp av detta. Fastighetsverkets vinst betalas med kulturbudgeten, säger Berndt Arell, överintendent på Nationalmuseum.

Björn Rosengren, före detta näringsminister agerade för dagen moderator (men har ett eget intresse i Nationalmuseum som medlem av museets referensgrupp i designfrågor), frågade om Nationalmuseum sneglat på Fotografiska som i vilket fall är en ekonomisk succé. Både Berndt Arell och Onita Wass, VD för Millesgården höll med om att konsthallen som gärna vill se sig som ett museum har lyckats med att både dra folk och få ekonomin att gå ihop.

– Men vårt uppdrag är annorlunda. Om vi inte hade haft ansvar förr Sveriges största konstsamling, inköp, forsknings- och publikationsverksamhet, så hade vi också kunnat plocka ut vinst. Vi har en bra kommersiell verksamhet vad gäller utställningar.

Är museichefer dålig entreprenörer?

– Försiktiga, möjligen fega, svarade Berndt Arell.

Rasifierat i mängd

Att politikerveckan i Almedalen står i full blom har knappast undgått någon och det är glädjande att se att se hur årets utbud också speglar samhällsdebatten i stort. Och att det inte bara är från stora scenen som man vågar sig på att nämna feminism och ta avstånd från rasism. Men att så många paneldeltagare och föredragshållare framhåller att de är rasifierade är intressant.

Rasifiering kommer av engelskans racialization och betyder att ras inte i första hand är något som finns, utan något som skapas genom att dela in människor efter språkliga, politiska och kulturella skillnader. Förvisso ett bra och viktigt ord, men det är samtidigt beklämmande att företrädelsevis unga människor använder det i debatten för att bli lyssnade till. Att den egna erfarenheten av att ha blivit satt i ett fack beroende av exempelvis hudfärg eller religion krävs för att få komma till tals. Å andra sidan är dessa berättelser viktiga att släppa fram.

Rasifiering är ett ord att hålla koll på. Språk är makt. Och maktens nycklar är svåra att få fatt i.

 

Ekonomi är ett medel och kultur ett mål

Det blev en förvånansvärt sansad debatt i Almedalen trots att forskare och kulturpolitiker skulle mötas under rubriken ”Nyttig eller onyttig kultur?”– något som brukar resultera i smutsig pajkastning och en hopplös diskussion om huruvida vi kan mäta kulturella uttryck i pengar eller inte.

Möjligen berodde det på en ovanligt hög nivå på paneldeltagarna med Lars Strannegård, Handelshögskolans rektor och Jenny Johannisson, docent i biblioteks- och informationsvetenskap på ena sidan och politikerna Madeleine Sjöstedt, kultur- och fastighetsborgarråd i Stockholm och Gunilla C Carlsson, ordförande i kulturutskottet på den andra.

Man kan absolut ha nytta av kultur, menade Strannegård men gjorde en tydlig distinktion mellan just nytta och instrumentalisering. Alltså kultur kan berika och öppna människors sinnen, men bör inte användas som investeringsargument som i sin tur ska borga för en viss avkastning. Han tar avstånd från att kulturella och kreativa verksamheter ska analyseras som näringsgrenar. ”Ekonomi är ett medel och kultur ett mål”, låter det när Lars Strannegård har ordet.

Kritik kom från publiken om de otrygga anslag som kulturutövare tvingas leva med. Madeleine Sjöstedt menade att hon sett till att förlänga kulturstödet från ett till tre år.

Men mest intressant (och glädjande) är ändå att de relativt sett få programpunkter på årets politikervecka som rör kultur faktiskt är fullsatta till sista plats.

Nätneutralitet – ingen självklarhet

Vem bestämmer egentligen över din tillgång till internet? Och kan nätägare ta ut en särskild avgift för de kunder som kan betala och på så sätt skapa en egen digital gräddfil?

Frågorna var fler än svaren när bland andra Sara Andersson på Post och telestyrelsen debatterade frågan i Almedalen tillsammans med bland andra före detta näringsminister och nuvarande rådgivare inom Kinnevikkoncernen Björn Rosengren.

Makten över internet får av demokratiska skäl inte ägas av operatörerna, utan det handlar om att bevara nätets brokiga flora. Det var samtliga paneldeltagare överens om.

Bakgrunden till diskussionen är att i februari i år slöt Netflix och bredbandsbolaget Comcast ett avtal där Netflix betalar för en direkt anslutning till Comcasts nät, vilket gjorde att hastigheten för videobolagets Comcast-kunder ökade med över 50 procent.

Rosengren hävdade att trots att Kinnevik både tillhandahåller nät och levererar innehåll förespråkar digital allemansrätt.

Diskussionen om nätneutralitet lär fortsätta.

Nå, vad säger kulturministern?

Konst Klockan tickar för Hertha Hillfons ateljéer i Mälarhöjden i södra Stockholm. Konstnären gick bort i höstas, 92 år gammal, och nu ska fastigheten säljas och konsten auktioneras bort. I en krönika den 24 april uppmanade jag kulturpolitiker och kulturmecenater att samarbeta genom att slå ihop sina kloka huvuden – och pengapåsar – för att rädda konstnärshemmet. Tyvärr har det inte hörts ett ljud från kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) eller Stockholms kulturborgarråd Madeleine Sjöstedt (FP).

Tills nu. I ”Kulturnytt” i morse fick Sjöstedt frågan om det inte var problematiskt att Stockholm har flera bevarade manliga konstnärshem, men inte ett enda kvinnligt:
”Det är tråkigt och det talar ju för Hertha Hillfon naturligtvis”, löd svaret.
Samtidigt gjorde dock kulturborgarrådet klart att Stockholm inte ensamt kan ta ansvar för frågan, utan att här också krävs statligt engagemang.
Som sagt: varför inte samarbeta för att lösa frågan?
Nå, vad säger kulturministern?

atelje

Interiör från Herta Hillfons ateljéer i Mälarhöjden. Foto: Anders Q Björkman

 

Hatet mot trenden som inte finns

De senaste veckorna har en rad skribenter kritiserat fenomenet normcore – att medvetet klä sig oansenligt och ohippt – som sägs vara en ny trend bland hipsters.

Nöjesguidens Amanda Mann tycker att det nya modet är obehagligt, att det handlar om ”att göra trend av att vara den som får göra trend”. Hos Rodeo skriver Lisa Ehlin att normcore sparkar nedåt. I Aftonbladet tar både Sanna Lundell och Patrik Lundberg upp ämnet. Hon menar att normcore är ”dumt”, han anser att det är klassförakt när ”snorvalpar från den övre medelklassen leker svennepäron i några månader och när de har tröttnat kan de dra på sig sina Acne-kläder igen”.

Vad har föranlett dessa starka åsikter? Har Götgatsbacken översvämmats av illasittande blåjeans? Har det börjat krylla av gummisandaler i baren på Riche?

Nej, hela diskussionen utgår från en artikel i New York Magazine. Journalisten Fiona Duncan tycker sig ha sett att allt fler coola New York-bor klär sig som medelålders turister. Hon upptäcker att ett ”trendprognoskollektiv” har myntat ordet normcore – att försöka vara cool genom att klä sig som att man inte bryr sig – och lanserar det som en möjlig förklaring. Liksom mycket annan trendjournalistik är det ett kreativt teoribygge utifrån spridda indicier.

New York Times konstaterar att den grundläggande frågan – huruvida normcoremodet faktiskt existerar – är omtvistad till och med bland dem som fört fram termen. Att innerstadsbor skulle ta på sig tubsockor för att det är hippt att klä ner sig är sannolikt rent påhitt.

Kultursvep
Riksdagsledamoten Gunnar Axén (M).

Moderat politiker rasar mot P1 Sommar

”Public service är vänstervridet”

FOTO: Claudio Bresciani/TT

Korttänkt jämföra litteratur med tv

Krönika

Isabelle Ståhl om Amazon Unlimited.

”Borde skrämma livet ur alla som sålt skolor”

Lästips för politiker

Del 4 Elfriede Jelinek.

Omdiskuterat dödsfall väntar i The Simpsons

Kultursvep

En karaktär ska falla ifrån.

Tabut i svenskjudiska offentligheten

Krönika

Ricki Neuman om skuldkänslor.

”Jag är inte en sådan som drömmer”

Söndagsintervjun

Åsa Grennvalls mörker.

Festivalerna där 9 av 10 bokningar är män

Mansdominans på svenska festivaler.

Steven Seagal portad från bluesfestival

kultursvep

Putinvän förargar Estland.

Gör Annie Lööf-tatuering

kultursvep

Komikern i ny tv-serie om politik.

Priset för lån av e-böcker fyrdubblas

litteratur

Flera bibliotek har inte råd.

Knausgård
floppar i USA

Litteratur

Kritik mot norsk ”sensation”.

Kritikern väljer konstutställningar

Konst

”Bergströms mönstervärld fascinerar”.

Utøyas minnesplats -
sår som aldrig läker

Tre år efter

”Vissa saker behöver människor och samhälle komma ihåg.”

Så här kan monumentet se ut

Bildspel

Se Jonas Dahlbergs förslag här.

”Teknologin
hatar mig med”

Profilen

Cameron Diaz i film om amatörporr.

Vad hände efter
självmålet i VM?

Quiz

Dick Harrison om Colombias historia.

Inspireras till nya Attefallshuset

Bildspel

Se det flyttbara strandhuset.

Kartlade Sydafrikas moraliska slagfält

Under Strecket

Per Wästberg efter vännens död.

Mannheimer; skarp och opretentiös

Minnesord

Den krassa verklighetens mästare.

Sverige är beroende av impulser utifrån

Kulturchefen

”Extra viktigt för oss.”

Krönika

”Jämför språk med muskler”

Isabelle Ståhl: Jag skräms av retorikexpertens roll.

Det är på sommaren
vi ska läsa elithyllan

Krönika

Våga motstå spänningsromanen.

Checklista för dialektlyssnaren

Språkspalt

Koll på diftongerna i sommar!

Kulturchefen

Våra dörrar måste fortsatt vara öppna

Fristäderna bör bli fler.

Tove Bengtsson

Tove BengtssonSpelbloggen

Till bloggen
Lokko

”Pavel, sök en förebild utan järnrör”

Det är förstås bara ett förslag.

Verskonst från exilen

Under strecket

Melitta Urbancics poesi nyupptäckt

Hon skapade en rysk vår i Sverige

under strecket

Ryssland var hett i 1880-talets Stockholm

Det litterära Odessa varken ryskt eller ukrainskt

Under strecket

En litterär rörelse föddes vidOdessas stränder.

Se unika färgbilder från förra sekelskiftet

Bildspel

Dokumenterade det ryska imperiet.

Kultur med livet
som insats

Leka med döden

Skottskadad för konsten.

Filmat våld lockar unga till Isis

Under strecket

Slåss om arvet efter bin Ladin.

Här är sommarens
bästa läsning

Del 2

SvD:s tips om läsning på semestern.

Tsarens rike på ett nytt sätt

Del II

Unika färgbilder från förra sekelskiftet.