Sonic Station. Fasching 20 november.

Sonic Station maxar uttrycket i alla led. Det är distinkt, intensivt och med tydligt konturerade melodier. Till och med volymen är ovanligt högt uppdragen.

Tack och lov är den sceniska framtoningen mer tillbakalutad, annars hade det nog blivit för mycket av det goda. Sångarna Johan Boding och Marika Willstedt är visserligen klädda som typiska rockers men ligger lågt med poserandet. Det viktigaste här är ju att det låter så bra och så korrekt som det bara är möjligt.

Sonic Station verkar inom en uramerikansk genre som brukar benämnas AOR (adult oriented rock) och det är omöjligt att inte referera till ett band som Toto. Fast med tillägget att Sonic Station låter som ett uppdaterat och piggare Toto, kanske beroende på att medelåldern är betydligt lägre. Det enda som saknas är motsvarigheter till Totos outslitliga monsterhits, men det kommer nog.

Bandet har två välproducerade (naturligtvis) plattor bakom sig (det senaste, ”Next stop”, kom i somras) men det är live som de gör sig bäst. Det är då som musklerna och musikens livsnerv kommer fram. Det går liksom inte att ta miste på att gitarristen Alexander Kronbrink verkligen älskar att spela den här musiken. Inte bara han förstås, men det blir extra tydligt i det glada leende som så ofta kommer fram.

Både Johan Boding och Marika Willstedt är bra sångare för den här typen av svulstigt melodiös rock men det är ändå Willstedt (ja, det är hon som är med i ”Så ska det låta”) jag helst hör sjunga. Det blir lätt lite för mycket när Boding tar i från tårna.

Med två gitarrister i bandet, Alexander Kronbrink och Calle Stålenbring, skulle det kunna bli en kväll fylld av ekvilibristiska gitarrsolon. Men icke så, här hålls det igen på det solistiska nästan i överkant. Men då de släpps fria blir det å andra sidan extra härligt.

Calle Stålenbrings långa och mycket dramatiskt uppbyggda solo i ”Last goodbye” får man nog kalla för konsertens höjdpunkt. Men också den gemensamma solokonversationen i ”Catch me if you can” blir till julafton för oss som gillar snygga gitarrsolon.

Foto: Dan Backman.