Konsertbloggen

Dan Backman

Dan Backman

Ännu en rockikon har gått ur tiden. Det är något man nästan vant sig vid och som förstås kommer bli än mer vanligt nu när den första generationen stilbildande rockmusiker kommit upp i åren.

Basisten, låtskrivaren och sångaren Jack Bruce förknippas främst med den brittiska powertrion/supergruppen Cream. Hur hur mycket han än gjorde innan bildandet av trion 1966 och efter att splittringen var ett faktum 1968 så är det ändå tiden med Cream som är den rockhistoriskt sett viktigaste.

Jag minns mycket väl hur min kompis Håkan och jag häpet lyssnade om och om igen på genombrottssingeln ”I feel free” och sedan på lp-debuten ”Fresh Cream” när den kom i december 1966. Bluesrock hade vi ju hört förr men aldrig någon som lät så här tuff och, eh, ska vi säga fräsch.

Inte blev det sämre av att Jack Bruce i flygarmundering, trummisen Ginger Baker (med pälsmössa) och gitarristen Eric Clapton (också med flygglasögon av vintagemodell) såg så obeskrivligt coola ut.

Uppföljaren ”Disraeli Gears” (som kom ett år senare) var typ lika upphetsande, med stilbildande låtar som ”Strange brew” och ”Sunshine of your love”, men framme vid 1968 års ”Wheels of fire” hade det kommit så otroligt mycket annat i musikväg att engagera sig i så det var egentligen bara singeln ”White room” som fastnade.

Med tre så starka och egensinniga viljor (Ginger Baker var och är en äkta galenpanna) gick det inte heller att hålla ihop gruppen längre: 1969 kom det alltså ett sista album, ”Goodbye”, med tre liveinspelningar och tre nya studiospår. Någon riktig återförening blev det aldrig men 2005 genomförde gruppen sju mycket uppmärksammade konserter i London och New York.

Jack Bruce gick vidare och spelade i olika genrer och med en lång rad prominenta musiker: Tony Williams, John McLaughlin, Frank Zappa, Carla Bley, Lou Reed, Billy Cobham, Ringo Starr, Vernon Reid. To name a few. Han testade även powertrioformatet ytterligare några gånger, mest minnesvärt blev det tillsammans med Leslie West och Bruce Laing.

Jack Bruce blev diagnosticerad med levercancer (den som kom att ta hans liv) redan 2003 men han var aktiv in i det sista. Så sent som i mars detta år kom det senaste albumet ”Silver rails”.

Men som sagt, det är för tiden med Cream (där alla var exakt lika viktiga kugghjul) han främst kommer bli ihågkommen. Se bara på detta ohyggligt coola youtube-klipp. Cream-männen inte bara låter livsfarliga, de ser ju minst lika livsfarliga ut. 2014 är det fortfarande exakt så här som unga rockmusiker vill se ut och låta.

Fler bloggar