Annons
X
Annons
X

Konsertbloggen

Dan Backman

Dan Backman

Det kom inte riktigt så många som arrangören tänkt sig så konserten med det amerikanska indiebandet Avi Buffalo fick flyttas från Kägelbanan till bardelen i den motsatta delen av lokalen.

Lika så bra det då Long Beach-bandet trots två album och en mindre global hajp på bloggar, twitter, youtube, tumblr, vimeo, soundcloud (och whatever) fortfarande verkar vara i någon slags uppstartningsfas.

Låtmässigt finns det inte så mycket att klaga på. Gitarristen och sångaren Avi Zahner-Isenberg har skrivit en hel del trevliga indiesånger och har en påfallande ljus och väldigt personlig sångröst som ger gruppen en egen profil.

Att han dessutom, för att vara en indiemusiker, spelar ovanligt många gitarrsolon, dessutom rätt långa och bra, bidrar förstås också till den lite egna profilen.

Det är när det kommer till publikkontakt som det inte alls fungerar. Lokalen är liten och avståndet mellan publiken och gruppen är obefintlig. Ändå säger Avi Zahner-Isenberg i princip ingenting. Bara nåt om att det är första gången i Stockholm och att vi ska köpa deras album och ”fucking t-shirts” efter spelningen.

Nej, man måste inte tala med sin publik, det kan fungera alldeles utmärkt, men just denna gång känns det verkligen som att det hade behövts. Särskilt som att framförandet av låtarna känns forcerat och krampaktigt.

Hade vi bara kunnat prata lite med varandra så hade spänningen kanske släppt och konserten kommit in i en avspändare andning.

Precis som på albumen växlar det mellan det där eländigt indietråkiga och sånger med alldeles förtjusande ackordgångar och fina melodier, som ”Overwhelmed with pride”.

Avslutande ”Oxygen tank” är ju inte heller så dum, särskilt när den går in i sin avslutande instrumentala fas med ett fuzzigt gitarrsolo, hackspettigt pianosolo och en kaotisk rundgångig upplösning.

IMG_5932Foto: Dan Backman.